Skolan är ÖVER, efter 17 år!
Dessa känslor som kommer fram nu den de två sista veckorna är många, och de är svåra att greppa. Självklart känner jag mycket glädje och sorg. Jag skriver ner mina största tankar kring hur det känns att sluta skolan, mer eller mindre för alltid, och hur tiden har varit. Ikväll kommer ett inlägg angående min närmsta framtid med träningen, det inlägget är väl något ni inte får missa.
Glädjen är för att jag tex hade sista dagen i skolan i fredags. Då hade jag opponering på mitt examensarbete som behandlade egenupparbetade immateriella tillgångar i mindre bolag, titeln är: ”utvecklingskostnaders påverkan vid valet mellan K2 & K3”.. Att göra en sista presentation i skolan, vilken skön känsla!!! Att veta att vi inte ska tillbaks mer, inte till skolan här för att läsa kursen för denna utbildningen åtminstone (för jag kommer behöva läsa kurser i mitt nya jobb sen, skriver om det om någon dag!!! Följ med spänning 😉 ).
Mer glädje kommer ju så klart i att veta att jag har tagit mig igenom fyra år på högskolan och klarat av en relativt svår utbildning och inväntar att få min Civilekonomexamen nästa fredag, vid ceremonin och avslutningen. Även alla minnen med klasskompisarna, de gläder något enormt…
Sorgen då… Det har väl mest med det faktum att göra att vi alla kompisar mer eller mindre skiljs åt, åt alla världens håll och kanter. Alla splittras från Jönköping. Det känns ganska tufft, men det gäller att behålla kontakten med de närmsta – och passa på att resa runt i Sverige och de delar i världen polarna hamnar i (då har jag ju alltid en sovplats tänker jag 😉 )
Vad mer är värt att nämna… För er som inte studerat, men funderar på det – kan jag varmt rekommendera det. Jag gick ju direkt från gymnasiet och hade fokus på vad jag ville, detta är ju för jag alltid har varit så målmedveten. Jag har dock flertalet klasskompisar som tar examen nu i 27-28-29 års ålder också, de har jobbat lite innan och det har bara gjort ”bra” för dem nu när de ska söka sina ”riktiga” yrken (de som utbildningen ger möjlighet till).
Studentlivet har varit ganska speciellt, även att jag har missat alldeles för mycket på grund av att jag har varit i ett förhållande under hela tiden och inte bott i studentområden. Allt har ju det sina för och- nackdelar dock.
Alla jobbiga tentaperioder, där vi kunde sitta två veckor i sträck och bara plugga för att vi vale att festa och ta det lugnt de sex första veckorna av åtta på två kurser, är något som alltid kommer finnas i minnet. Ja vi kunde till och med ta och ockupera ett helt klassrum, göra det till en minilägenhet med kaffebryggare, skafferi för fika, te, osv osv och bara sitta där dag och natt och ”kötta/fucka ur” ☺. Ja, vi klarade ju oss alltid!
Hela skolgången har verkligen vara en ”växa-upp-och-bli-mer-vuxen-resa”. Vi har gått från att kunna dricka 3-4 gånger i veckan till att sakta men säkert dra ner på det, börja prioritera annat, börja extrajobba exempelvis, och sedan bli ganska lugna och stillsamma under det sista året ”vad länge sedan vi var på kåren, men det är ju ganska skönt att bara sitta hemma och ta det lugnt” har nämnts några gånger. Diskussionerna nu för tiden går ju om vem som fått jobb vart och hur. Innan var detta drömmar, nu är det verklighet för oss som gick igenom alla fyra år (ja för det är nog max 40% kvar från och med att vi startade utbildningen?)
Jag är supernöjd med min skolgång i alla fall. Jag satte upp målsättningen redan år 2006 att jag skulle sikta in min på en utbildning, Civilekonomprogrammet i Jönköping med inriktning på företagsekonomi, jag kom direkt in där 2009 och nu är det klart utan några komplikationer alls! Jag har haft Medelbra betyg, C i snitt, dock förväntar sig inte de kontorschefer jag har träffat och lunchat med sedan 2010 något mer, jag har satt standarden där efter och kunna ta det MYCKET lugnt stundtals måste jag säga – och därmed kunna fokusera på min träning och detta är något av de bästa/smartaste jag har gjort. Det är så mycket häftigare att kunna prata om mina framgångar i Styrkelyft och satan vilken fördel mina framgångar har gett mig vad det gäller att ha ett ”komplett CV” – så ett tips till er som är duktiga på idrott, var stolta över det och tveka inte att lägga fokus på det och framgångarna där för det uppskattas mer än vad de flesta tror.
