- This topic is empty.
-
Posts
-
Såg denna artikel (medveten om källan
):[http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/viktklubbse/article7465363.ab]
I den upprepas massa påståenden med svar. Jag skulle vilja be er uttala er om den. För att ni inte skall behöva besöka AB.se så klipper jag ut artikeln i sin helhet:
Quote:Har du koll?
Chili, kanel, bastubad – metoderna för högre fettförbränning är många. Vilka fungerar egentligen? Läkare Yvonne Linné ger klarhet i frågan.”Äppelcidervinäger ökar förbränningen”
Falskt! Det finns ingen vetenskaplig bevisning för att äppelcidervinäger påverkar förbränningen på något positivt sätt.
”Ätardagar ökar förbränningen”
Falskt! Det stämmer inte. Äter du mer än du gör av med går du upp i vikt.
”Jag förbränner mer om jag badar bastu”
Falskt! Nej, du förbränner ingenting extra på att bada bastu. Att du svettas på grund av yttre hetta ger ingen kaloriförbrukning utöver den du har annars när du sitter still.
”Vissa livsmedel, som till exempel senap och chili höjer förbränningen? ”
Sant! Det finns en del studier som stödjer det. Frågan är hur mycket som behövs för att det ska vara märkbart. Det vet man för lite om. Ät senap och chili för att det är gott, inte för att öka din förbränning.
”Förbränningen ökar när man fryser”
Sant! Men det är marginellt och inget som gör någon egentlig skillnad. Det är ingen idé att gå runt att frysa i tron om att det ska ge positiva effekter på vikten.
Det enda jag reagerar över är att bada bastu skulle ”kosta” lika mycket energi som att sitta still i ett normalt tempererat rum. Det känns ologiskt bara men jag kan inte backa upp det med någon källa.
So guys, what do you say?
”A 30-minute stay in a sauna with a temperature of 80 degrees C increases rectal temperature by about 0.9 degrees C in adults whereas in children less intensive sauna (10 min at 70 degrees C) increases rectal temperature by 1.5 degrees C.”
Ann Clin Res. 1988;20(4):240-3.
Och för varje grad över normaltemperatur kroppstemperaturen stiger, ökar energiomsättningen med upp till 13%.
King Grub wrote:”A 30-minute stay in a sauna with a temperature of 80 degrees C increases rectal temperature by about 0.9 degrees C in adults whereas in children less intensive sauna (10 min at 70 degrees C) increases rectal temperature by 1.5 degrees C.”Ann Clin Res. 1988;20(4):240-3.
Och för varje grad över normaltemperatur kroppstemperaturen stiger, ökar energiomsättningen med upp till 13%.
Oh fan!
Hittar du något annat fel i texten ovan?King Grub wrote:Och för varje grad över normaltemperatur kroppstemperaturen stiger, ökar energiomsättningen med upp till 13%.Kan det verkligen gälla generellt – oavsett hur ökningen går till?
Andreas Guiance wrote:Kan det verkligen gälla generellt – oavsett hur ökningen går till?Kroppen får väl bränna mer energi för att hålla värmen uppe
Andreas Guiance wrote:Kan det verkligen gälla generellt – oavsett hur ökningen går till?Tror det.
Här satt man 2 timmar i bastu per dag:
Quote:Ten healthy male volunteers were exposed to the dry heat of a Finnish sauna (+ 80 oC) for 1 h twice a day for a period of 7 days…Och då ökade ämnesomsättningen rejält:
Quote:Metabolic rate increased by 25-33% (P < 0.01) after the first day.Acta Physiologica Scandinavica. Volume 128, Issue 1, pages 77-81, September 1986
RikardJansson wrote:Kroppen får väl bränna mer energi för att hålla värmen uppeMin tanke var väl mest att den inte behövde göra det när en bastu stod för värmefiolerna så att säga:)
King Grub wrote:Tror det.Här satt man 2 timmar i bastu per dag:
Och då ökade ämnesomsättningen rejält:
Acta Physiologica Scandinavica. Volume 128, Issue 1, pages 77–81, September 1986
Spännande, och lite märkligt:)
Kroppen har inte tillräckliga resurser för att göra sig av med värmen; vi har bara svettning, och bastuns temperaturer är inte ”naturliga”.
Quote:Evaporative heat transfer by sweating is the only effective channel dissipating heat from the body in sauna. Sweating is usually 0.6-1 kg/h and represents a heat loss of about 200 W/m2. The body cannot compensate for the heat load of saunaAnn Clin Res. 1988;20(4):240-3.
Detta är mer än intressant!
Jag tränar bikramyoga ibland, då står man i ett 40 gradigt rum under 1½ timme.
Skulle detta kunna ha någon uppvärmande effekt på kroppen, eller måste vi upp i 80 grader 1 timme för att detta skall vara effektivt?Mvh
Tomas
Indec wrote:Detta är mer än intressant!Jag tränar bikramyoga ibland, då står man i ett 40 gradigt rum under 1½ timme.
Skulle detta kunna ha någon uppvärmande effekt på kroppen, eller måste vi upp i 80 grader 1 timme för att detta skall vara effektivt?Mvh
Tomas
Nu skumläste jag bara den här studien men här såga man i alla fall en liten liten ökning hos normalviktiga av värme. Även en ökning i kyla. Hos obesa sågs ökningen enbart i värme. Intressant med såna här studier är också att man observerar väldiga individuella skillnader på sina håll. En och annan avviker väldigt från medelvärdet, förmodligen den typen av personer som blir oerhört varma så fort de äter ovanligt mycket och aldrig verkar gå upp eller ner i vikt.
De små skillnader man ser är dock SMÅ, kan mycket väl vara felmätningar. Andreas kan med andra ord glömma att värmen i Spanien kompenserar för all mat och dryck på resorna (vilket är anledningen till att han är intresserad:D).
Quote:Abstract1. Total heat loss was measured by 24 h direct calorimetry in five obese and five lean women who were maintained throughout the study on a diet supplying 3·3 MJ/d. Each subject was measured five times to assess the effect of temperature, exercise and food on energy expenditure. Within each weight group a Latin-square design was used to balance sequence effects on the thermogenic responses to temperature, exercise and food.
2. Compared with the control day, on which no thermogenic stimulus was given, the increase in 24 h heat production by the lean and obese women caused by 30 min exercise on a bicycle ergometer against a load of 20 N was 10·1 and 10·3 W for obese and lean groups respectively. There was no evidence in either group of a measurable long-term increase in metabolism which would increase the energy cost of the exercise above that predicted from indirect calorimetry during the exercise.
3. The increase in heat production associated with ingesting an extra 4·4 MJ (obese group) or 4·0 MJ (lean group) was 3·4 and 3·0 W respectively. This response was similar to that predicted from indirect calorimetry for a few hours after the meal.
4. The obese and lean groups differed in metabolic response to calorimetry at the upper or lower limits of the thermal comfort zone, which was determined individually for each subject. The difference from control values in the obese group was an increase of 3·8 W on the ‘warm’ run, and a decrease of 2·0 W on the ‘cool’ run. Among subjects the change was an increase of 0·4 W on the ‘warm’ run, and an increase of 4·8 W on the ‘cool’ run. The differences between the groups did not achieve statistical significance. The lower and upper temperature limits were similar in the two groups: 23·2-26·4° for the obese group, and 23·3-26·2° for the lean group.
5. The most striking difference between lean and obese subjects in the present study was the much higher resting metabolic rate, and total energy expenditure, of the obese group. During the control run the obese group had a mean energy expenditure of 96·1 W, compared with 61·7 W in the lean group. There was no overlap: the lowest energy expenditure for an obese subject was 81·4 W and the highest for a lean subject was 76·1 W. In comparison to this large difference in baseline the magnitude of the thermogenic responses was small.
6. Under the conditions of this study there was nothing to support the view that a failure of thermogenic response is an important factor in the causation of human obesity. To support that view it would be necessary to show differences in thermogenesis in lean and obese subjects which were at least an order of magnitude greater than those which we have observed.
[http://journals.cambridge.org/action/displayFulltext?type=1&fid=846632&jid=BJN&volumeId=49&issueId=02&aid=846624&bodyId=&membershipNumber=&societyETOCSession=]
Blaza S, Garrow JS. Thermogenic response to temperature, exercise and food stimuli in lean and obese women, studied by 24 h direct calorimetry. Br J Nutr. 1983 Mar;49(2):171-80.
Indec wrote:Detta är mer än intressant!Jag tränar bikramyoga ibland, då står man i ett 40 gradigt rum under 1½ timme.
Skulle detta kunna ha någon uppvärmande effekt på kroppen, eller måste vi upp i 80 grader 1 timme för att detta skall vara effektivt?Mvh
Tomas
Vid en liten ökning av rumstemperaturen och kroppstemperaturen som följd av detta sjunker ämnesomsättningen, inte ökar. Vårt avkylningssystem har inga problem med 40 grader.
King Grub wrote:Vid en liten ökning av rumstemperaturen och kroppstemperaturen som följd av detta sjunker ämnesomsättningen, inte ökar. Vårt avkylningssystem har inga problem med 40 grader.Jag har en hel annan fråga till dej king GRUB.
Du har koll på saker och ting.Glass efter att den tagits ut ur frysen och äts direkt, håller väll temp 0-4grader när den äts ”kanske högre”, går det åt några kcal för kroppen att värma upp den ? Vet att man håller sig mer mätt eller bättre mätt på varm mat, men läste nån cepe studie i en amerikans tidning att det går åt rätt mycket kcal om man äter glass.
Någon som kan bekräfta eller dementera ?
- You must be logged in to reply to this topic.
