- This topic is empty.
-
Posts
-
Hej!
Jag har några funderingar angående tyngdlyftning, frågorna är väl specifkt för tävlingar:
- Idrottens teknik, taktik och regler?
- hur har idrotten utvecklats genom åren?
- Redogör för hur man förebygger och akut behandlar vanliga idrottsskador inom tyngdlyftning?
Jag är tacksam för alla svar från er tyngdlyftningsexpert
Mvh JoakimDen första frågan får du nog utveckla om du vill ha besvarad.
Från början tävlade man i enarms -press, -ryck och -stöt och tvåarms -press, -ryck och -stöt. Men man tog bort enarmslyften i mitten på 1900-talet. Till och med OS i Munchen -72 tävlade man alltså i press, ryck och stöt. Men efter OS-tävlingarna tog man bort press och sedan dess tävlar man alltså bara i ryck och stöt. Kan citera från ett arbete jag skrev för ngra år sedan gällande viktklasserna.
Quote:Fram till 1905 fanns inga viktklasser. 1906 införde man tre viktklasser: -70, -80, +80kg. 1913 utökade man till 5 klasser 67,5, 75, 82,5 och +82,5kg. Under mitten av 1900-talet lade man även till 56 och 60kgs klasserna. Till detta lade man senare till 90 och +90kg, så förblev det under många år innan man lade till en 110 och +110kgs klass. Under 70talet lade man även till en 100kgs viktklass och fram till 1993 var viktklasserna följande: 52, 56, 60, 67,5, 75, 82,5, 90, 100, 110 och +110.
Till följd av den omfattande kampen om doping som ägde rum under början av 90-talet bestämde man att ändra viktklasserna till nya för att radera ut de gamla världsrekorden som man misstänkte var satta av lyftare som var dopade.
De nya viktklasserna blev: 54, 59, 64, 71, 76, 83, 91, 99, 108 och +108. Inför OS i Sydney 2000 när damlyftningen skulle introduceras på OS-programmet ändrades viktklasserna igen för att hålla nere deltagarantalet. Man bestämde sig för 7 damklasser: 48, 53, 58, 63, 69, 75 och +75kg och 8 herrklasser: 56, 62, 69, 77, 85, 94, 105 och +105kg.Vanligaste skadorna är axel- och armbågsluxationer och knäskador. Dom förebygger man bl.a genom att träna allmänfys och variera intensiteten i träningen. Samt att köra byggövningar för armar, axlar etc.
Jag vill inte utge mig för att vara expert på olympisk lyftning (tyngdlyftning). Rent allmänt kan iaf sägas, att ”teknik och regler” i en idrottsgren inte kan isoleras till tävling. Tekniken ska tränas, nötas in och finslipas under VARJE TRÄNINGSPASS, och de tävlingslika lyften ska vara regelrätta också på träning.
Bergeppet ”taktik” i idrott är inte helt lättdefinierat. Om man definierar ”taktik” till att gälla ”VAD MAN GÖR (PÅ TÄVLING)” så omfattar taktik naturligtvis bara tävlingssituationer. Då kan man säga att teknik är HUR man gör något och taktik är VAD/PÅ VILKET SÄTT man väljer att handla.
Taktik har störst betydelse i lagidrotter (t.ex fotboll). I några individuella grenar (t.ex tennis) kan taktik ha stor betydelse, i synnerhet om 1) spelarna är ganska jämnbra och 2) spelarna har OLIKA starka resp. svaga sidor. I somliga grenar har taktiken mycket liten betydelse.
I tyngdlyftning börjar det taktiska tänkandet FÖRE tävlingen, i planeringsstadiet. Taktiken kan sägas omfatta bl.a
1) kosten. Vad man äter t.ex under veckan före tävling är viktigt. I synnerhet gäller detta om man måste banta/gå ner i vikt.
2) motståndarna. I taktiken ingår det att analysera motståndet så långt det är möjligt. Vilka resultat har motståndarna gjort det senaste året? Hurdan ser deras utvecklingskurva ut? Har de gjort sina bästa resultat på små eller större tävlingar? Kan kringfaktorer (t.ex nödvändig bantning) påverka deras resultat positivt eller negativt?
3) domarna. Har man möjlighet kollar man upp vilka domarna är och hur de brukar döma.
4) tävlingsplatsen. Har man möjlighet att träna där? Hurdan är utrustningen, lyftplattformen etc?
5) uppvärmningsvikterna. Vilka uppvärmningsvikter ska man välja?
6) tävlingsvikterna. Vilka vikter ska man ha i försök 1, 2 resp 3, och med vilken ändringsmarginal?
7) resor och väntetid. Hur ska man utnyttja resor och eventuell väntetid? Hur ska man bo? Det gäller att få allt att löpa så smidigt som möjligt, så att man inte behöver bli frustrerad över oväsentligheter.
psykisk förberedelse. Hur ska man förbereda sig för tävlingen menatlt.
9) tävlingsdagen före tävllingen. Hur/var/när/vad äter man? När kommer man till invägning? Hur fördriver man tiden efter det? När börjar man värma upp? osv.UNDER själva tävlingen kan man inte göra särskilt mycket, annat än att något korrigera vikterna uppåt eller neråt, dels beroende på egen form, dels på yttre omständigheter (t.ex hal stång, dåligt golv, outhärdlig hetta, oväntade smärtor), dels på motsåtndarnas prestationer (gäller förstås huvudsakligen sista lyft, som är avgörande för resultatet. Om man t.ex hamnar att välja mellan ett mycket osäkert guld och ett ganska säkert silver, vad väljer man och varför?. Detta har man natruligtvis i princip bestämt redan före tävlingen, men ibland kan det finnas skäl att ändra). Kan man ”lura” motståndarna på något sätt? Hur utnyttjar man eventuella vilopauser (t.ex mellan ryck- och stötmomenten) osv.
Taktik handlar alltså om VAD man ska göra, och om att göra (helst riktiga) val.
Så länge man vill.
Vissa stöter direkt och andra står i upp till 10 sek. detta tar dock mycket kraft…Lånar tråden lite då frågan nog passar bäst här.
Såg ett gammalt klipp på lyftare från öststaterna(förmodar jag). Såg en variant av stöt där lyftaren ”landade” med stången som ett utfall. Har aldrig sett det innan. är det tillåtet i dagens tävlingar?
Ca 00.47 in i klippet:
[youtube=0jnEEBwTzxY&]
Det är väl så man utför en Stöt (Clean & Jerk). Först en frivändning sedan en överstöt, där går du ner i ett utfalls steg för att komma under stången!
Edit: Kollade nu 1,47 in i klippet, det är ett Ryck han utför där (Snatch). Vet inte om utfallsteg är godkänt men jag tror detta, det är betydligt vanligare inom Crossfit
[youtube=au1aVrhKbJQ]
PS: Notera den sjukt grymma prestationen…
10 * 135 lbs squat cleans
8 * 225 lbs snatch (any way)
6 * 315 lbs push jerk
4 * 405 lbs back squats
2 * 500 lbs deadlift2 muscle ups in between each movement
Sittvändningar och sittryck är det som dominerar idag. Utfallstekniken är nästintill utrotad, utom just i överstöten. Vad jag vet är det dock fortfarande tillåtet. Ungefär som att det fortfarande är tillåtet att köra dykstil i höjdhopp, men hela eliten kör floppstilen.
Ang utfall i ryck så stämmer det som Lars säger att det är näst intill utrotat. Vad jag vet så kör dock vår egen [http://www.lenaberntsson.se/ Lena Berntsson] utfall i just ryck.
Utfall är tillåtet i både ryck, vändning och överstöt men är som sagt väldigt ovanligt. Precis som Peter Rundberg säger så kör Lena men också storasyster Annika utfallsstilen i både ryck och stöt, både vändning och överstöt.
Det som gjorde att man istället (på 60-talet?) gick över till att lyfta till sitt är att man kommer djupare och alltså inte måste dra lika högt samt att det går fortare. Det förekommer också att överstöten utförs med kick eller t.om. sittstil så lite variation finns.
- You must be logged in to reply to this topic.
