- This topic is empty.
-
Posts
-
versann wrote:Arne som förespråkar lastdrag bakom nacken.
Arne du kanske ska till lägga att man inte ska lasta på vikter som man gör när man kör framför när man kör bakom.
Varför inte detta? Jag själv orkar mycket mycket mer i drag bakom nacken än vad jag gör om jag drar stången mot bröstet. Beror troligtvis på att jag sedan yngre år har dragit mer bakom nacken än framför.
YTS wrote:Många unga grabbar läser hur proffsen tränar och kör sen 12 set per muskelgrupp, redan första året. Läste en bok om konditionsträning och där stod det att cyklister börjar med att träna ca 150h per år och sen tar det minst 5 år innan de är uppe på full träningsdos. Tänk om grabbarna som styrketränar, kunde lugna sig lite med träningslusten och starta lite försiktigare och sedan öka träningsdosen varje halvår i ca 5 år, då skulle nog fler fortsätta med träningen längre än några år i ungdomen.12 set per muskelgruppär dock inte så mycket för en en ”nybörjare” första året. De behöver ändå bana in rörelserna och kör de lätt och strikt så är 12 set exemplariskt. Proffsen kör betydligt mer set. De kan ligga på upp till 30 set per muskelgrupp.
Marcus Syvertsen wrote:”Om folk kunde lyssna mer på sina kroppar än på massa skitsnack skulle problemet vara löst.”Word. :up:
”Funkar för mig” :frust:
Fortress wrote:Har suttit och läst i genom tråden om latsdrag bakom nacken och kommit fram till att jag vill ge ett svar jag också. Tyvärr var tråden stängd så jag startar här en ny. Vänligen håll god ton så får den kanske vara öppen.Har läst så många gånger om folk som frågar om övningar hit och dit och om de är skadliga mm. Tänkte ge min syn på saken.
Det finns en bra metod för att avgöra om en övning är bra eller inte och det är att först och främst att prova på den. En fördel är om man har någon erfaren som kan visa det rätta utförandet. Alla övningar kan kännas aviga till en början men känns den bra efter ett tags övande, varför inte köra den. Känns den anus ge fan i och kör den. Håller med Arne till 100% allt för mycket skitsnack lärs ut på diverse pt-utbildningar. Både det ena och andra som fungerat i årtionden har helt plötsligt blivit livsfarligt. Fattar igentligen inte problemet. Man känner väl för sjutton om det gör ont på ett sätt som gör att det kan leda till skador. Om folk kunde lyssna mer på sina kroppar än på massa skitsnack skulle problemet vara löst.
Jag upplever att allt för många försöker läsa sig till hur mycket man ska träna ,sova äta mm. Det är i och för sig inte fel att försöka skaffa sig kunskaper men mycket går förlorat när man bortser från vikten av att lyssna på sin egen kropp. Träna hårt när du känner dig pigg och kry, dra ner på tempot eller vila när du känner dig sliten och trött. Kroppen är utrustad för att i tid kunna varna om du utsätter den för farliga saker, du kommer garanterat att känna när du utsätter din kropp för saker som den inte är lämpad för. Visst kan du få skador ändå men gör det inte ont är risken mycket liten. Så min uppmaning till alla är att lyssna på sina kroppar och inte lita blint till allt de läser och hör. Själv är bäste dräng så att säga.
Håller med till fullo! Sen att alla inte kan köra latsdrag bakom nacken och press bakom nacken med stång till bottenläget pga stelt axel/skulderparti är faktiskt en annan femma. Så länge man kör allt strikt och väljer övningar att cheata i med omsorg så håller man sig skadefri. :emo-thumb
Den lilla men ack så viktiga detaljen – vi är alla olika:
[img=http://www.tmuscle.com/img/photos/06-074-training/image001.png]Type I Acromion: flat, minimal impingement risk, normal subacromial space
Type II Acromion: curved, higher rate of impingement, slight decrease in subacromial space
Type III Acromion: beaked, highest rate of impingement, marked decrease in subacromial space
Källa: [http://www.tmuscle.com/free_online_article/sports_body_training_performance_repair/shoulder_savers_part_i%3bjsessionid=46985D5B440099EF9042B08C77909471.hydra Eric Cressey´s ”shoulder savers”.]
Skitbra skrivet tycker jag. Ska jag komma med mina egna små erfarenheter stämmer detta in precis som fortress sagt.
När jag började gymma var jag liten och skitklen men ville såkllart vara som alla andra på gymmet som spände sönder sina linnen. Så jag tog på den vikt jag orkade och körde, upp och ner, upp och ner tills jag verkligen inte orkade mer.
Efter ett par veckor av denna träning fick jag då också väldigt ont i ryggen. Det lilla smarta i min knopp till skalle jag hade då sa till mig att kontakta en personlig tränare som fick hjälpa mig med de olika övningarna. Kan säga att jag byggt upp mig mycket bättre nu och har inte haft ont i en muskel eller ngt i samband med gym sen dess.
Så därför: Lyssna på era kroppar och ta hänsyn till den. Lär av de erfarna men ta inte efter dem!Fortress, jag håller inte med hela vägen…
Jag håller med om att det är fundamentalt att lära känna sin egen kropp och dess signaler. Få aktiviteter kan som styrketräning göra just det.
Med detta sagt så trodde jag det var allmän kännedom bland äldre rävar som Arne (och kanske dig?) att de värsta skadorna att rehabilitera är de av kumulativ karaktär. De som efter år och ofta decennier gör att knän, armbågar och axlar trasas sönder för gott. De som i värsta fall kan ödelägga allt vad prduktiv träning heter för individen. Den här typen av skador är ofta så lömska att de inte uppenbarar sig förrän det är för sent att göra något åt dem.
Är man som Arne begåvad med Sveriges robusta och stabilaste leder så förstår jag att han inte själv haft särskilt mycket personlig erfarenhet av denna typ av skador men för normalindividen så kommer biomekaniskt olämplig träning under lång tid att skörda en och annan kroppsdel med varierande magnitud.
Kort och gott: Kör inte latsdrag bakom nacken. Kör inte axelpressar bakom nacken. Se till att du har perfekt utförande i knäböj (minimal knäflexion, belastningen på hälarna…som INTE ska vara placerade på en upphöjning etc). Skippa hack squat av samma skäl som nyssnämnda. Fimpa T-bar rodd. Balansera press kontra drag i samtliga plan. Översträck inte armbågsleden i roddövningar. Finns väl en uppsjö att ta upp men får räcka med dessa exempel.
Sammanfattningsvis så andades originalinlägget lite ”macho man”. Men lita på att det är redigt svårt att vara macho som gubbe med varenda led i kroppen värkandes efter år av skadlig träning… Det finns inget macho med att vara korkad så har du möjlighet att undvika skador så se för fasen till att göra det!
DougHepburn wrote:Kort och gott: Kör inte latsdrag bakom nacken. Kör inte axelpressar bakom nacken. Se till att du har perfekt utförande i knäböj (minimal knäflexion, belastningen på hälarna…som INTE ska vara placerade på en upphöjning etc). Skippa hack squat av samma skäl som nyssnämnda. Fimpa T-bar rodd. Balansera press kontra drag i samtliga plan. Översträck inte armbågsleden i roddövningar. Finns väl en uppsjö att ta upp men får räcka med dessa exempel.Ojoj… Snart får man inte gå till gymmet längre. Latsdrag och axelpressar är inga problem om man har rörligheten i axlar och skuldror för att uföra dem rätt. Dvs armbåge skall peka mot golvet (och inte snett bakåt som det gör hos dem som är korta axel/skuldra) i bottenläget. Om man är kort i leder och muskulatur så man inte klarar gå ned djupt i knäböj så bör man ta till hjälpmedel som lyftarskor eller ha hälarna på upphöjning, i annat fall kommer övningen bli ännu skadligare om man går för ”djupt”, eftersom utförandet blir den traditionella ”fällkniven”. Går man aldrig ut mot ändlägena kommer man tappa mer och mer rörlighet. Givetvis skall allt utföras med ett korrekt utförande.
Visst, halva reps är en bra träningsmetod men man kommer få andra problem, tack vare att rörligheten begränsas mer och mer.
Det är bara att spana in en bebis så ser du vilka rörelser du borde kunna. Den delen av rörligheten som vi aldrig använder ”faller bort”. Att inte sträva mot ändlägena i sin träning är inget att rekommendera om man skall hålla på länge. Däremot måste man inte ha maxbelastning i dem utan det går fint att komplettera med MAQ eller något liknade för att återfå rörlighet.
De riktiga ryggdödarna är marklyft med krummad rygg, ”fällkninven” i knäböj och släppa upp rumpan i för djupa benpressar.
Med andra ord, har du rörligheten/bålstabiliteten för att utföra dem korrekt med belastning, så är det inga problem.
Därför kan man inte dra alla över en kam och säga att det är skadliga övningar.
DougHepburn wrote:Fortress, jag håller inte med hela vägen…Jag håller med om att det är fundamentalt att lära känna sin egen kropp och dess signaler. Få aktiviteter kan som styrketräning göra just det.
Med detta sagt så trodde jag det var allmän kännedom bland äldre rävar som Arne (och kanske dig?) att de värsta skadorna att rehabilitera är de av kumulativ karaktär. De som efter år och ofta decennier gör att knän, armbågar och axlar trasas sönder för gott. De som i värsta fall kan ödelägga allt vad prduktiv träning heter för individen. Den här typen av skador är ofta så lömska att de inte uppenbarar sig förrän det är för sent att göra något åt dem.
Är man som Arne begåvad med Sveriges robusta och stabilaste leder så förstår jag att han inte själv haft särskilt mycket personlig erfarenhet av denna typ av skador men för normalindividen så kommer biomekaniskt olämplig träning under lång tid att skörda en och annan kroppsdel med varierande magnitud.
Kort och gott: Kör inte latsdrag bakom nacken. Kör inte axelpressar bakom nacken. Se till att du har perfekt utförande i knäböj (minimal knäflexion, belastningen på hälarna…som INTE ska vara placerade på en upphöjning etc). Skippa hack squat av samma skäl som nyssnämnda. Fimpa T-bar rodd. Balansera press kontra drag i samtliga plan. Översträck inte armbågsleden i roddövningar. Finns väl en uppsjö att ta upp men får räcka med dessa exempel.
Sammanfattningsvis så andades originalinlägget lite ”macho man”. Men lita på att det är redigt svårt att vara macho som gubbe med varenda led i kroppen värkandes efter år av skadlig träning… Det finns inget macho med att vara korkad så har du möjlighet att undvika skador så se för fasen till att göra det!
Någon macho man är jag definitivt inte, ingen mes heller för den delen. Det jag vill få fram med mina inlägg är att allt för många litar blint på alla så kallade experter och glömmer bort att lyssna på sin egen kropp. Jag tror knappast någon som kunnat köra press bakom nacken eller latsdrag bakom nacken utan smärta plötsligt vaknar upp en dag och har totalkvaddade axlar. Tränar man strikt och inte kör för tungt är risken för skador väldigt liten. De gånger jag har skadat mig har jag pressat kroppen för mycket, kört för tungt helt enkelt inte lyssnat på min kropp. Skadade min armbåge för ett par veckor sedan då jag körde ett armpass i hop med en polare. Efter att vi kört biceps där jag valde övningar gick vi över till triceps. Då var det hans tur att välja övningar. han ville börja med press från pannan. Jag tvekade då jag skrotat denna övning då den inte känts bra i mina armbågar. Dum som jag var lyssnade jag inte på min kropp och körde trots att det inte kändes ok. Trots att jag värmde noga och körde för mig med en lätt vikt bara small det till i fjärde repset. kändes som man bryter av en blyertspenna ungefär. Tack vara min dumhet att inte lyssna på min kropp får jag nu dras med en skada som hindrar alla former av pressar och tricepsträning de närmaste veckorna.
Jag tycker du är fel ute och generalierar bort en hel mängt övningar som är utmärkta övningar för rätt personer. Det är som att säga att press från pannan är en skitövning bara för den inte passar mig. Sen är jag för att alltid vara noga med at sträcka ut ryggmusklerna i alla ryggövningar och det är svårt att göra med böjda armar. T-bar rowing är en av de allra bästa massabyggarna förutsatt att du behärskar tekniken. Det vore bättre att säga att folk ska vara försiktig med att lasta på för mycket vikter. Se över sitt utförande. Gå mer på känsla än bara rycka och slita upp vikterna. Sen kan folk bli skadade trots att man gör allt rätt men risken är liten. Sen ska man inte glöma att de som tränar på elitnivå eller lika hårt som en elitidrottare balanserar på gränsen hela tiden. All elitidrott är förenat med skaderisk och kan vara skadlig för kroppen.
caecum wrote:Ojoj… Snart får man inte gå till gymmet längre.Jag föredrar tolkningen: Se till att du minimerar skaderisken så att du kan gå till gymmet hela ditt liv.
caecum wrote:Latsdrag och axelpressar är inga problem om man har rörligheten i axlar och skuldror för att uföra dem rätt. Dvs armbåge skall peka mot golvet (och inte snett bakåt som det gör hos dem som är korta axel/skuldra) i bottenläget.Och för kreti och pleti som knappt vet bicepsmuskulaturens primära funktioner så är det troligt att de ens har en susning om vad som är bra rörlighet i axlar och skuldror (det var inte länge sedan som en av ”experterna” här på forumet hävdade att stora ryggmuskeln bl.a. har som funktion att bålrotera…och den personen är ändå inte helt okunnig sett ur ett större perspektiv)?
Detta är dock sekundärt till den praktiska nyttan och resultatpotentialen, dvs varför utsätta sig för en potentiell skaderisk om man inte behöver? Det är inte direkt så att axlarna får för lite stryk under decennier av träning… Och, i detta fall, varför göra det om alternativet/alternativen dessutom har fördelar?
caecum wrote:Om man är kort i leder och muskulatur så man inte klarar gå ned djupt i knäböj så bör man ta till hjälpmedel som lyftarskor eller ha hälarna på upphöjningAlls icke! Först och främst ser man till att stretcha berörda problemområden (hamstring, vader, höfter). Därefter maximerar man möjligheten att gå djupare genom att korrigera ben- och fotställning. Man utsätter aldrig knäleden för okynnet att höja upp hälarna då det är ett typexempel på hur man lägger grund för en vanlig kumulativ skada (det gäller för övrigt – eller kanske i synnerhet – även de som i bottenfasen i ex. benpress saknar flexibilitet/utförandebaning och som då, ofta ovetandes, lyfter på hälarna).
caecum wrote:Går man aldrig ut mot ändlägena kommer man tappa mer och mer rörlighet. Givetvis skall allt utföras med ett korrekt utförande.Det här är A och O men jag förstår inte riktigt vad i det jag skrev som fick dig att tro att jag inte förespråkar full rörelsebana?
caecum wrote:Visst, halva reps är en bra träningsmetod men man kommr få andra problem, tack vare att rörligheten begränsas mer och mer.”Halva reps” är ingen träningsmetod enligt min mening… Principen bygger på (power)rackträning och har alltså inte sitt ursprung i Power Factor Training (som bara var ett kommersiellt lyckat försök att marknadsföra gammal skåpmat som något nytt och fräscht och ”vetenskapligt” av herrarna Sisco/Little). Den typen av användande av ett rack bygger på att man fokuserar på de faser i lyftet man är dålig på. Om vi ex. tar Rytters text i dennes bok ”Avancerad Bodybuilding” (var det väl?) där han är helt lyrisk över vad han kallar ”halva rep”-metoden så skulle den inte fungera lika bra för en individ som inte har lockoutfasen som problemområde.
caecum wrote:Det är bara att spana in en bebis så ser du vilka rörelser du borde kunna. Den delen av rörligheten som vi aldrig använder ”faller bort”.Curl-med-liten-hundexkrement-i-riktning-mot-kakhålet?
Skämt åsido så har bebisen vissa fördelar av sina kroppsproportioner också: 1/3 huvud, 1/3 torso och 1/3 ben + stor och absorberande stödämpare på bakre mellanöstern…och hur proteindrinken intas ska vi kanske inte ens nämna? Men visst, på generell nivå så håller jag med om att det stämmer för gemene man och inte minst finns ju en del studier på folkslag och ursprungsbefolkningar som lever traditionellt och ”naturligt” där flexibiliteten består från vaggan till graven helt enkelt för att kroppen används. Dock bör man inte glömma bort att traditionella folkslag inte så ofta knäböjer ett antal hundra pannor på sin fritid. Det är m.a.o. viss skillnad på maximalt belasta sin kropp och att använda den naturligt.
caecum wrote:De riktiga ryggdödarna är marklyft med krummad rygg, ”fällkninven” i knäböj och släppa upp rumpan i för djupa benpressar.Absolut (fast sitta still större delen av dagen på kontorsstol ligger inte långt efter)! Fast då pratar vi strikt om helt felaktigt utförande, eller hur? Kumulativa skador uppstår oftast när individen under lång tid utför övningar med hög skadepotential där saker som ideal biomekanik eller kroppsliga förutsättningar ignorerats eller tummats på.
caecum wrote:Därför kan man inte dra alla över en kam och säga att det är skadliga övningar.Vilket jag inte heller gjort. Däremot hävdar jag bestämt att vissa övningar eller varianter av övningar har högre skadepotential än liknande alternativ. Det är hela min poäng. För den som har intresse/vilja att lyfta skrot ända fram tills dejten med Fonus så finns det en vits med att förstå detta.
Fortress wrote:Någon macho man är jag definitivt inte, ingen mes heller för den delen.Det var inget illa menat och inget som jag kopplade personligt till dig och din person utan till hur många säkert tolkar din text. Det är tröttsamt att se, för det mesta unga, människor slösa tid på saker som inte bara är improduktiva utan ofta potentiellt skadliga. Jag känner väl igen mig själv för mycket från när jag var i samma ålder och hur jag på senare år önskar att någon erfaren och kunnig person hade lyft mig i öronen och styrt mig rätt…med tanke på hur mycket lättare det är att skrota när energin och hormonflödet är på topp som det i regel är under tonåren. Framförallt så hade jag gärna sluppit kackiga knän och en trilskande armbåge resp. axel.
Den största majoriteten av tränande på vanliga gym har tyvärr inte en susning och saknar därför även både kunskapen och erfarenheten att ens kunna ”lyssna på sin kropp”. Jag vet hur viktigt det är och det blir viktigare ju äldre man blir men säg det till den rätt färske grabben som kör 20 set biceps och 20 set bröst och som redan-vet-allt-efter-att-ha-prenumererat-på-B&K…Body-ett-halvår. För att inte tala om den kvinna som med tunnelseende lagt sin kropps öde i händerna på gyminstruktören som fått sin enorma vishet inom kroppskulturens konstform vidimerad genom postorderexamen som PT (nej, 9 dagar på PT School ger inte ett skit sett till vad som krävs för att bli en duglig coach/tränare…men det är en redigt bra affär för kurshållaren). Jag befarar alltså att många av de som tar till sig budskapet om att ”lyssna på sin kropp” (och underförstått: ”…köra på”) ser det som ett carte blanche att göra samma misstag som jag själv gjort.
Fortress wrote:Det jag vill få fram med mina inlägg är att allt för många litar blint på alla så kallade experter och glömmer bort att lyssna på sin egen kropp.Jag håller helt med enligt förbehållen jag redan nämnt…dvs att det är lite av ett moment 22 då ofta varken ”experter” eller möjligheten att lyssna på sin kropp är något att lita på.
Fortress wrote:Jag tror knappast någon som kunnat köra press bakom nacken eller latsdrag bakom nacken utan smärta plötsligt vaknar upp en dag och har totalkvaddade axlar.Har redan skrivit en del om min syn på dessa övningar i svaret innan.
Fortress wrote:Tränar man strikt och inte kör för tungt är risken för skador väldigt liten.Hehe…och de flesta här tränar strikt och är noga med att inte köra för tungt? När inte ens ”experterna” på forumet har så mycket koll på vad definitionen av ”strikt” är så börjar åtminstone jag tvivla… Dock håller jag med dig. Tränar man strikt, dvs med korrekt rörelseutförande och under kontroll, så ligger man bra till. Och för att kunna göra det så kan man inte köra för tungt så det är lite kaka på kaka egentligen.
Fortress wrote:De gånger jag har skadat mig har jag pressat kroppen för mycket, kört för tungt helt enkelt inte lyssnat på min kropp. Skadade min armbåge för ett par veckor sedan då jag körde ett armpass i hop med en polare. Efter att vi kört biceps där jag valde övningar gick vi över till triceps. Då var det hans tur att välja övningar. han ville börja med press från pannan. Jag tvekade då jag skrotat denna övning då den inte känts bra i mina armbågar. Dum som jag var lyssnade jag inte på min kropp och körde trots att det inte kändes ok. Trots att jag värmde noga och körde för mig med en lätt vikt bara small det till i fjärde repset. kändes som man bryter av en blyertspenna ungefär. Tack vara min dumhet att inte lyssna på min kropp får jag nu dras med en skada som hindrar alla former av pressar och tricepsträning de närmaste veckorna.Det där låter snarlikt vad en bekant råkade ut för. Vederbörande hade kört ”french presses” mer eller mindre regelbundet under nästan 2 decennier. Helt utan förvarning så small det till. I det fallet så var det nästan ett år utan överkroppsträning som blev resultatet. Han kör för övrigt inte övningen längre.
Fortress wrote:Jag tycker du är fel ute och generalierar bort en hel mängt övningar som är utmärkta övningar för rätt personer.Problemet är just att man inte vet när olyckan är framme så varför äventyra gymkarriären mer än nödvändigt? Det finns ingen anledning att använda övningar som utsätter leder, muskelfästen etc för ökad skadepotential.
Fortress wrote:Det är som att säga att press från pannan är en skitövning bara för den inte passar mig.Även ur ett generellt perspektiv är det en skitövning då säkrare alternativ står till buds.
Fortress wrote:Sen är jag för att alltid vara noga med at sträcka ut ryggmusklerna i alla ryggövningar och det är svårt att göra med böjda armar.Jag håller med. Misstänker att du övertolkade mitt ordval i ”Översträck inte armbågsleden i roddövningar”. Använd fullt ROM men inte mer än så och se till att behålla anspänning i extrempositionerna hade kanske varit en bättre beskrivning.
Fortress wrote:T-bar rowing är en av de allra bästa massabyggarna förutsatt att du behärskar tekniken.Visst bygger den massa men det gör stångrodd också (som jag inte heller tycker är någon särskilt säker övning om än effektiv när den görs som den ska). De som har några år på nacken i gymet kan ofta ro massan av ett mindre afrikanskt land i dessa övningar. Skillnaden mellan stångrodd och t-bar rodd är att den senare är omöjlig att göra rätt. I alla övningar där korsryggen belastas hårt (statiskt eller dynamiskt) är det viktigt att man ser till att belastningen hamnar så nära balanscentrum som möjligt. I en marklyft så får inte stången vingla ut från benen vilket nybörjare gör bl.a. pga dålig ”tri-lat tuck” (finns det något svenskt motsvarande uttryck som är enkelt?). I en stångrodd kan du kontrollera detta men med en t-bar så kan du faktiskt inte göra det (maskiner är ofta skit oavsett hur simpla de verkar just pga låst rörelsebana). Momentarmen är fastmonterad i sin bakre position vilket gör att belastningen kommer att röra sig enligt en kort men cirkulär bana och inte ”dikt emot” benen och balanscentrum. Det kan tyckas försumbart men med den typ av belastningar som är möjlig med den styrkepotential som ryggen har så blir skillnaden för den statiska belastningen på ryggraden inte riktigt lika försumbar…
Fortress wrote:Det vore bättre att säga att folk ska vara försiktig med att lasta på för mycket vikter. Se över sitt utförande. Gå mer på känsla än bara rycka och slita upp vikterna.Jag håller i grund och botten med. Problemet är som sagt det där med att få till rätt utförande vilket av fler skäl än ett inte gör sig så lätt.
Fortress wrote:Sen kan folk bli skadade trots att man gör allt rätt men risken är liten.Jag föredrar ”mindre” framför ”liten”. Att få en och annan skada under ett långt träningsliv hör liksom till…men det gäller att begränsa förekomsten av dem så gott det går.
Fortress wrote:Sen ska man inte glöma att de som tränar på elitnivå eller lika hårt som en elitidrottare balanserar på gränsen hela tiden. All elitidrott är förenat med skaderisk och kan vara skadlig för kroppen.Sant. Är dock inte (längre) så intresserad av elitidrottare om vi talar byggning av idag… De förstör för alla som lyfter skrot så trodde jag på kristendomssagan så vet jag vilken våning jag önskade att de hamnade i.
bffen669 wrote:12 set per muskelgruppär dock inte så mycket för en en ”nybörjare” första året. De behöver ändå bana in rörelserna och kör de lätt och strikt så är 12 set exemplariskt. Proffsen kör betydligt mer set. De kan ligga på upp till 30 set per muskelgrupp.Hmm…en ”nybörjare” ska definitivt inte ens tänka i termer av ”muskelgrupper” utan ”övningar” så resonemanget faller från början. Inga massaövningar isolerar musklerna och något annat ska nybörjare inte ens titta åt.
Som inte ovanstående räckte så är det ju fortfarande så att byggarproffs numera aldrig är särskilt bra förebilder…på något vis.
Gustaf Lindberg wrote:Jag håller med fullt ut men måste bara påpeka att jag har haft svårt vissa gånger att känna om ryggsmärtan som kommit vid träning har varit bra eller ”dålig”. Har haft mycket problem med korsryggen och får ont när jag sitter längre stunder. Ungefär samma smärta får jag av ryggresningar och därför slutade jag med dom ett tag och då blev det värre med ryggen. Det visade sig tillslut att ryggresningarna var väldigt bra för min rygg och jag fortsatte att köra dem då jag förstog att smärtan var ”bra”. Det jag försöker säga är att det inte alltid kan vara så lätt att känna om smärtan är bra eller dålig, i varje fall inte för en nybörjare!Annars ett jättebra inlägg!
Det poblemet hade jag med förut, det var en enkel lösning….Jag låg i för högt läge med huvudet när jag sov
För mycket kuddar helt enkelt, vet ej om detta ä svaret för dig med, men värt att tänka på :emo-thumbFortress wrote:Har suttit och läst i genom tråden om latsdrag bakom nacken och kommit fram till att jag vill ge ett svar jag också. Tyvärr var tråden stängd så jag startar här en ny. Vänligen håll god ton så får den kanske vara öppen.Har läst så många gånger om folk som frågar om övningar hit och dit och om de är skadliga mm. Tänkte ge min syn på saken.
Det finns en bra metod för att avgöra om en övning är bra eller inte och det är att först och främst att prova på den. En fördel är om man har någon erfaren som kan visa det rätta utförandet. Alla övningar kan kännas aviga till en början men känns den bra efter ett tags övande, varför inte köra den. Känns den anus ge fan i och kör den. Håller med Arne till 100% allt för mycket skitsnack lärs ut på diverse pt-utbildningar. Både det ena och andra som fungerat i årtionden har helt plötsligt blivit livsfarligt. Fattar igentligen inte problemet. Man känner väl för sjutton om det gör ont på ett sätt som gör att det kan leda till skador. Om folk kunde lyssna mer på sina kroppar än på massa skitsnack skulle problemet vara löst.
Jag upplever att allt för många försöker läsa sig till hur mycket man ska träna ,sova äta mm. Det är i och för sig inte fel att försöka skaffa sig kunskaper men mycket går förlorat när man bortser från vikten av att lyssna på sin egen kropp. Träna hårt när du känner dig pigg och kry, dra ner på tempot eller vila när du känner dig sliten och trött. Kroppen är utrustad för att i tid kunna varna om du utsätter den för farliga saker, du kommer garanterat att känna när du utsätter din kropp för saker som den inte är lämpad för. Visst kan du få skador ändå men gör det inte ont är risken mycket liten. Så min uppmaning till alla är att lyssna på sina kroppar och inte lita blint till allt de läser och hör. Själv är bäste dräng så att säga.
För er som inte lyssnar på er själva, lyssna på farsan Fortress för att sedan ta nästa kliv
- You must be logged in to reply to this topic.
