- This topic is empty.
-
Posts
-
har ätit 3 kokta ägg till frukost hela livet. Läste på någon gång i slutet på 70-talet om ägg och dess lecitin, vissa menade precis som Du skriver, men meningarna gick isär … gott i alla fall … fortsätter med denna vana …
Kan tillÄGGas att (ohaha va fyndigt! Skämt åsido.) ägg innehåller både mangan och selen som är två viktiga näringsämnen som inte finns i just vad som helst.
Mangan
[http://www.nyfikenvital.org/?q=node/253]Selen
[http://www.halsosidorna.se/Selen.htm]Tänk på att stekt ägg innehåller mer kcal och fett än rått ägg och då är merdelen av fettet mättat. Kokt ska det vara!
Kokt ägg per 100g(ett ägg ca 50-60g) – kcal: 141 Fett: 10,1g
Stekt ägg per 100g – kcal: 211 Fett: 18,1gMen det visste väl redan ni som räknar
Satt och läste igenom Seth Ronlands artikel om ägg och kolesterol och såg att mättat fett ges skulden till åderförkalkning.
Citerat ”Att välja ut kolesterol som syndabocken för åderförkalkning är fel, rätt svar är mättat fett. Mättat fett omvandlas i levern till kolesterol och höjer LDL nivån drastiskt”
Om man läser artikeln nedan så är påståendet ovan citerat direkt felaktigt och borde granskas närmare.
Den artikel nedan är kopierad från kostdoktorn.se och är skriven av
Andreas Eenfeldt
ST-läkare allmänmedicinSnabbkurs i blodfetter / kolesterol
Uppdaterad 081220En grundtanke till den gamla fettsnåla kostideologin är teorin att fett (senare ändrat till mättat fett) höjer kolesterolet, och att högt kolesterol ger hjärtsjukdom. Intag av naturligt fett har dock aldrig kunnat visa öka risken för hjärtsjukdom. På senare tid har stora välgjorda studier visat att man knappast vinner något alls på att minska intaget av naturligt fett. Kanske är det istället skadligt för många.
Hur farligt är kolesterol?Kolesterol har av en del kraftigt ifrågasatts som riskfaktor för hjärtsjukdom överhuvudtaget. Bland annat då det handlar om ett livsnödvändigt ämne. Utan något kolesterol i kroppen skulle man snabbt avlida. Kolesterol behövs bland annat för att täta kroppens celler mot omgivningen, och som byggsten för många av kroppens hormoner. En mycket stor andel av de som får hjärtsjukdom har dessutom inte något förhöjt total-kolesterolvärde. Inte minst har kolesterol-teorin ifrågasatts i kretsar som inte köpt de tidigare fett- och kolesterolsnåla kostråden.
Efter ett halvt sekels forskning på kroppens omsättning av kolesterol och blodfetter, har man dock lärt sig en hel del intressant om dess relation till hjärtsjukdom. Det visar sig att just totalkolesterolvärdet i flertalet fall säger ganska lite om risken för sjukdom (utom i extremfall, vid genetiska avvikelser). Mycket säkrare riskvärdering får man genom att se på fördelningen av blodfetterna. Problemet med detta är att det genast blir mer komplicerat. Budskapet att högt kolesterol är farligt hade ju den stora fördelen att det är lättförståeligt. Att börja analysera fördelningen av olika delar kräver kanske mer kunskap än de flesta är intresserade av.
För de som vill ha en snabbkurs skall jag dock försöka förklara lite av detta spännande område, i en liten aning förenklad form. Det mesta fettet i blodet transporteras i små “förpackningar” som kallas lipoproteiner – med olika namn: VLDL, LDL och HDL (*). När man mäter sitt kolesterol får man veta just dessa (VLDL kallas då “triglycerider“, vilket är större delen av innehållet i denna förpackning).
VLDL och LDL – det “onda kolesterolet”Först en förtydling – det “onda kolesterolet” är vad många brukar kalla LDL. Det är dock livsnödvändigt, och bara farligt om man får för mycket av vissa delar av det.
Fettet man äter transporteras först till levern, där det packas in i stora förpackningar vid namn VLDL. Dessa släpps ut i blodet och binds periodvis till celler i kroppen som behöver tillskott av fett (för energi, eller som byggmaterial). I takt med att mer och mer av fettet tas upp krymper VLDL allt mer, och när den krymt till en viss storlek kallas den LDL. Ända tills LDL tas upp helt av en cell fortsätter den att krympa allt mer och blir till en allt mindre och tätare LDL-partikel. Det har visat sig att ju mindre och tätare desto lättare har den att bli oxiderad och fastna i skadad kärlvägg. Därmed kan den medverka i processen som ger hjärt-kärlsjukdom (som dock beror på flera andra processer också). Intressant nog är det som ökar mängden av de minsta farligaste LDL mest inte fett, utan stora mängder snabba kolhydrater i kosten – mer om det nedan!
HDL – det “goda kolesterolet”HDL heter den förpackning som kan ta upp överskott av kolesterol från kroppen och transportera den tillbaka till levern (tvärtom mot LDL alltså). Höga nivåer av HDL sänker statistiskt sett risken för hjärtsjukdom kraftigt. Man spekulerar i om det beror på att det kan ta med sig fett och kolesterol som lagrats in i kärlväggar via små LDL. Det som höjer det skyddande HDL mest är naturligt fett, såsom mättat fett. Stora mängder snabba kolhydrater sänker istället normalt HDL.
Hur kunde man ha så fel?Om nu kolhydrater ger sämre blodfetter, och fett bättre, hur kan det komma sig att man de sista decennierna från officiellt håll sagt precis tvärtom? Det finns säkert flera anledningar till den saken, men den främsta är nog att man tidigt fokuserade på LDL som en av de främsta riskfaktorerna för hjärtsjukdom. Man visste att mättat fett i kosten verkade höja detta något (åtminstone på kort sikt, några månader). Sedan kom mediciner vid namn statiner (blodfettsänkare) och visade sig sänka både LDL, och risken för hjärtsjuka att få hjärtinfarkt.
Plötsligt blev det extremt lönsamt att rekommendera att kontrollera blodfetter, för att få sälja läkemedel mot detta. Ett exempel, Pfizer´s “Lipitor”, sålde bara under 2006 för 12,6 miljarder dollar, vilket gjorde det till världens lönsammaste läkemedel. Vi kommer få tillfälle diskutera statiner mer framöver. Det som gör det intressant i denna diskussion är att man hamnat i en extremt lönsam situation för många, med enorma resurser som naturligtvis vill förhindra att status quo ändras.
Frågan är om inte detta (och gammaldags prestige) är orsak till att man fortfarande fokuserar på sänkning av allt LDL som huvudmål för att undvika riskabla blodfetter. Nyare forskning visar nämligen som diskuterat ovan, att LDL egentligen består av partiklar med olika storlek. De stora “fluffiga” LDL-partiklarna är inte särskilt farliga vad man vet. Ändå märks de mest i LDL-värdet eftersom de är störst, och det vanliga LDL-värdet endast är ett mängd-mått. Stora “fluffiga” LDL-partiklar ökas bland annat av mättat fett i kosten. De mindre, tätare, farligare LDL-partiklarna märks ironiskt nog inte lika mycket i det vanliga LDL-värdet, just för att de är små. Dessa ökar framförallt av kolhydrater i kosten.
Nu är det mycket lönsammare för läkemedelsföretag att få sälja dyra mediciner till alla med ett förhöjt LDL-värde, istället för att bara sälja till de som har bevisad nytta av dem. Dessa är nämligen troligen betydligt färre än alla som får dem idag.
Ironiskt nog är själva orsaken till att fett och sedan mättat fett har kallats farligt just att de höjer LDL och totalkolesterol! Nu vet vi dock att denna höjning är i form av stora LDL-partiklar som inte är särskilt farliga, och i form av HDL som till och med skyddar. När man sänker fettintaget enligt denna rekommendation lägger man vanligen istället till snabbsmälta kolhydrater, för att bli mätt. Dessa höjer nivåerna av små farliga LDL som dock inte märks så mycket vid vanligt LDL-prov, minskar de större ofarliga LDL, och sänker nivån av skyddande HDL. Dettta kan ge lite lägre totalkolesterol och LDL-värden vid prov, men med just den fördelning som förefaller öka risken för hjärtsjukdom!
Att äta mindre fett och mer kolhydrater leder alltså till att det goda HDL-kolesterolet sjunker, och att de skadliga triglyceriderna går upp. Triglycerider, som nämndes ovan, transporteras ut från levern i de VLDL-partiklar som med tiden minskar i storlek och blir till LDL. Dessa blir till allt mindre LDL-partiklar tills de tas upp. Höga halter av triglycerider leder till att mer små, täta, farliga LDL tenderar att bildas.
Man vet nu ganska väl hur det hela hänger ihop. Dessa samband är inte kontroversiella bland kolesterolforskare. Problemet är att denna kunskap går tvärtemot de tidigare råden. Dessa har ju varit att äta fettsnålt. Många medicinska auktoriteter vill säkert inte erkänna (ens för sig själva?) att de haft fel under alla år. Läkemedelsföretag vill inte ge upp stora delar av sin gigantiska marknad för mediciner på området. Och stora livsmedelsföretag vill inte få minskad försäljning av alla mycket lönsamma fettsnåla produkter. Resultatet är att denna nya kunskap naturligtvis inte är populär, och därmed motarbetas från alla möjliga håll.
Hur är det med kolesterol i kosten då?Det har ofta sagts att man bör undvika att äta för mycket kolesterol, exempelvis i ägg. Äggula är det mest kolesterolrika man känner till – allt kolesterolet behövs troligen för att bygga alla celler i en kyckling. Man har dock aldrig kunnat visa att mindre kolesterol i kosten ger bättre hälsa. Inte heller har mediciner som minskar upptaget av kolesterol i tarmen (ex Ezetrol) visats ha någon positiv effekt på hälsan.
Det har visat sig att i runda tal 80% av det kolesterol kroppen behöver nybildas av kroppen själv, framförallt i levern. Äter man mindre kolesterol bildar kroppen mer själv. Äter man mer kolesterol bildar kroppen mindre. Kolesterolet i kosten spelar alltså en marginell roll, och troligen finns ingen anledning att bry sig om hur mycket man äter.
Hur tolkar man då dessa krångliga blodfettsvärden?(Trots att en enskild persons värden egentligen knappt säger något nämner jag även mina värden, efter att under längre tid ha ätit en stor andel fett, och mycket lite kolhydrater… Mer om mina prover här.)
Totalkolesterol – i de flesta fall ett rätt dåligt mått på risk ensamt. Ofta rekommenderas värdet vara under 5,0 – vilket egentligen endast gäller redan hjärtsjuka. För i övrigt friska är det en orimlig nivå för behandling – 70% av svenskar mellan 30-50 år har högre värde, och 90-95% av svenskar över 50 år. Mitt var 4,1.
Triglycerider – lågt värde är bra. Höga värden beror oftast på högt intag av kolhydrater. >1,7 är dåligt, det är ett tecken till metabolt syndrom och innebär ökad risk för hjärtsjukdom. De flesta som äter LCHF-kost har mycket låga värden, mitt låg på 0,5.
HDL – högt värde är bra, naturligt fett höjer HDL. Låga värden ger ökad risk hjärtsjukdom, högt intag kolhydrater sänker HDL. Under 1,0 (män) eller 1,3 (kvinnor) är dåligt, och är även det ett tecken på metabolt syndrom. De flesta som äter LCHF har höga värden, mitt var 1,8.
LDL – Ofta rekommenderas värdet vara under 3,0. Det är dock ett lurigt värde att tolka, som vi diskuterat ovan består LDL av olika storlekar, där de små är de farliga. Ett lågt triglyceridvärde (och högt HDL) antyder att det mesta av LDL bör vara snällare stora partiklar – då kan man antagligen ha betydligt högre LDL utan ökad risk. Ett högt triglyceridvärde (och lågt HDL) antyder att det finns mer av de mindre farligare LDL-partiklarna. Mitt LDL var 2,0.
Totalkolesterol/HDL Lågt är bra, rekommenderas vara under 6. Om man vill ha ett enda enkelt mått utifrån traditionella kolesterolvärden på risk för hjärtsjukdom har detta visat sig vara det bästa. Det säger mycket mer än totalkolesterol, LDL, och mer även än triglycerider. Det är även bättre än LDL/HDL som ibland används. Att äta LCHF ger normalt ett bra värde, själv hade jag 2,3.
Framtidens blodfettsprovSom diskuterats ovan är det ett problem att de farligaste blodfetterna – små täta LDL, inte syns särskilt mycket i ett vanligt LDL-prov. Som tur är finns en mycket bra lösning på detta problem. Varje LDL innehåller en upplaga av ett protein vid namn apolipoprotein B. Varje HDL å sin sida, innehåller en upplaga av ett protein vid namn apolipoprotein A1.
Man kan mäta mängden av dessa och man får därmed veta ANTALET LDL-partiklar. På detta vis får de farliga små täta LDL ett mycket större genomslag i värdet.
Det vanliga sättet att titta på detta prov är att ta antalet LDL och dela med antalet HDL. Detta prov kallas för ApoB/ApoA1. eller “apo-värde”. Det har visat sig att detta är det allra bästa testet på blodfetter för att förutse risken för hjärtsjukdom, ännu bättre än alla värden i vanliga gamla kolesterolprover.
Provet hamnar vanligen någonstans under ca 1,5. Ju lägre desto bättre, under 0,7 räknas som mycket bra för män, under 0,6 hos kvinnor. Att äta LCHF-kost ger sannolikt i de flesta fall ett utmärkt värde.
Själv hade jag 0,39. En 55-årig man som ätit LCHF i fem år berättade för mig att hans värde var 0,25. Om det stämmer är det det lägsta/bästa värde jag hört talas om.
Följande diagram visar den statistiska riskökningen för hjärtinfarkt (=MI= myocardial infarction) vid olika nivå på kvoten:
Risk för hjärtinfarkt av blodfetter / kolesterol
Klicka för att förstora
Vad betyder allt detta i praktiken?Man behöver inte få panik för att ens blodfetter inte är perfekta. På det allra bästa provet, ApoB/ApoA1, är skillnaden i risk för hjärtsjukdom mellan de som har högst och lägst värde (i deciler=tiondelar) ca fyra ggr. Skillnaden mellan ett hyfsat och ett lätt förhöjt är kanske bara gånger 1,5… Medianvärdet på ApoB/ApoA1 i de olika grupperna läser du alltså underst i diagrammet ovan.
Statiner (blodfettsmedicin) eller mindre kolhydrater?Här är en annan intressant infallsvinkel på området. Statiner kallas de vanligaste blodfettssänkande medicinerna (ex Simvastatin, Lipitor) . Dessa har som effekt att bromsa det hastighetsbegränsande enzym som bildar kolesterol i kroppen. Som nämnt ovan nybildas runt 80% av kroppens kolesterol, medan bara en mindre andel kommer från innehåll i kosten. Intressant nog är byggstenen för kolesterolbildning glukos (”druvsocker”), dvs blodsocker.
Det enzym som styr hastigheten hos kolesterolbildningen i kroppen har det krångliga namnet HMG-CoA-reduktas, eller HMGR. Statiner får detta enzym att arbeta långsammare. Då bildas mindre kolesterol i kroppens celler. Detta resulterar i att cellerna kan få brist på kolesterol, varvid de får ta till den andra möjligheten de har – att istället ta upp kolesterol från blodet. Detta görs genom att bilda mer av ett protein som kallas LDL-receptorn, som monteras in i cellens yttermembran. Som man kunde gissa fastnar sedan LDL-partiklar i blodet på cellens LDL-receptor. Därefter tar celler helt enkelt upp LDL-partikeln, med dess innehåll av kolesterol.
Poängen med statinernas effekt är alltså att de framkallar en kolesterolbrist i kroppens celler, varvid dessa tar upp mer kolesterol i form av LDL ur blodet. Då sjunker blodets innehåll av LDL, även av de små, täta, farliga varianterna.
Det som jag gör att jag tycker detta är särskilt spännande är att man med kosten kan få en naturlig efterlikning av statiners effekt. Byggstenen för kolesterol är som tidigare nämnts glukos, dvs blodsocker. När blodsockret är högt blir även nivåerna av hormonet insulin i blodet höga. Detta signalerar till HMGR att det är dags att bilda mer kolesterol. Inte så förvånande, kroppen är smart nog för att passa på när det finns gott om byggstenar.
Att äta mycket socker och andra kolhydrater får blodsockret och insulinet att stiga. Då bildar kroppen via HMGR mycket kolesterol. Då behöver inte cellerna ta upp så mycket kolesterol via LDL-receptorn, varvid LDL-partiklarna får cirkulera runt längre tid i blodet. Då ökar mängden LDL-partiklar i blodet som hinner krympa till små, täta farliga LDL-partiklar. Vilka i längden ökar risken för hjärtsjukdom. Precis som man funnit i studier, enligt ovan.
Lösning ettEn slags lösning på detta problem är att äta statiner, blodfettsmedicin, som lite godtyckligt stryper kolesterolproduktionen i cellerna. En del menar att statiner också har en annan okänd mekanism som är allmänt anti-inflammatorisk, vilket minskar risk för hjärtsjukdom. Detta skulle kunna vara just minskningen av små, täta LDL. Dessa oxiderar nämligen lätt, och kan därefter skada insidan på kärlen i kroppen – vilket kan leda till inflammation.
Lösning tvåMen kanske finns en naturligare lösning på problemet? Att äta mindre socker och andra kolhydrater ger lägre blodsocker, och lägre insulin. Då minskas HMGR-aktiviteten och kroppen bildar mindre eget kolesterol. Därmed fås en liknande effekt – cellerna tar upp mer LDL-partiklar och mängden av de små, täta, farliga LDL i blodet minskar på samma sätt!
Som jag ser det finns alltså två sätt att undvika en farlig blodfettsrubbning: Att äta onaturligt mycket socker och kolhydrater, och kompensera för effekten på blodfetterna genom att äta statiner. Eller att inte äta så mycket socker och kolhydrater till att börja med. Den andra lösningen har två fördelar: man slipper biverkningar av statiner, och man slipper andra negativa verkningar av högt blodsocker och högt insulin (viktökning med mera).
Observera dock att många som redan har både känd hjärtsjukdom och dåliga blodfetter kan behöva ta till båda lösningarna samtidigt (statin-medicin OCH mindre kolhydrater) för att hålla sin risk på en låg nivå. Med tiden, om den metabola störningen i kroppen minskar tillräckligt, kan de längre fram kanske klara sig utan statiner. Detta om blodfetterna ändå håller sig mycket bra – helst mätt med det bästa måttet ApoB/ApoA1… Mer om detta nedan.
080102 (uppdaterat kontinuerligt, senast 080809)
Andreas Eenfeldt
ST-läkare allmänmedicin
[www.Kostdoktorn.se](*) Förklaring:
VLDL – Very low density lipoproteiner
LDL – Low density lipoproteiner
HDL – High density lipoproteinerLCHF-kost – Low carb, high fat
Matte
Peppar wrote:Kokt ägg per 100g(ett ägg ca 50-60g) – kcal: 141 Fett: 10,1g
Stekt ägg per 100g – kcal: 211 Fett: 18,1gDet där blir ju fel om man räknar på de vanligaste värdena per 100 gram.
[http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/matklimat/artikel_2670175.svd SvD: Är ägg farligt för hjärtat?] (2009-03-30)
Allan wrote:Jag överväger allt mer att endast köpa ekologiska ägg. Dom kronorna extra gör det fan värt det.Det är dem.De är större och verkligen godare än vanliga ägg.
Gubbar!
Värt att veta: Det har kommit ut flertalet studier efter jag skrivit denna artikel.
Bland annat att mättat fett endast är ”skadligt” vid positiv energibalans, vilket inte framgår i artikeln.I denna världen gäller det att hålla sig updaterad såklart.
Det är därför vi varje månad måste köpa body för att hänga med :emo-thumbTack för mig och ha en grym midsommar
Med massor av äggAllan wrote:Jag överväger allt mer att endast köpa ekologiska ägg. Dom kronorna extra gör det fan värt det.Celox wrote:Det är dem.De är större och verkligen godare än vanliga ägg.Eller ännu bättre: skaffa höns! :devil:
- You must be logged in to reply to this topic.
