- This topic is empty.
-
Posts
-
Gunnar Ågren, avgående generaldirektör på Folkhälsoinstitutet, kommenterar aktuella folkhälsofrågor [http://www.fhi.se/templates/Blog/Blog____9451.aspx i sin blogg]. Här ett nyligt inlägg:
Quote:En aktuell skrift från Folkhälsoinstitutet har titeln ”Från nyhet till vardagsnytta – om implementeringens mödosamma konst”. Författare är Karin Guldbrandsson. Att det är svårt att introducera ny kunskap är inget nytt. Historien ger exempel på både misslyckade och lyckade implementeringar. Ofta kan man lära mycket både av misslyckanden och framgångar.Semmelweis som lär ha dött djupt deprimerad efter ha misslyckats med att stoppa barnsängsfebern ger ett exempel på lärorika misslyckanden.
Den engelske historikern David Wootton har skrivit en tankeväckande och väldokumenterad bok: ”Bad Medicine”, där han påpekar att före mitten av 1800-talet innebar de flesta medicinska åtgärder, åderlåtning, framkallande av kräkningar m.m., att man gjorde mer skada än nytta. Detta hindrade inte att läkarkåren hade en hög status i samhället. Läkarens uppgift var inte att rädda liv eller bota, snarare att ge tröst till sjuka, döende och anhöriga. I en sådan miljö var självklart inte evidensbaserad medicin eller kontrollerade studier av behandlingsutfall några särskilt gångbara koncept.
När Semmelweis på sin tid visade att patienterna på en BB-avdelning som drevs av barnmorskor hade långt färre fall av dödlig barnsängsfeber än en avdelning som drevs av läkare och dessutom kom med förolämpande råd om att tvätta händerna är det ganska naturligt att han hade svårt att få gehör för sina tankar. Det hela förstärktes av att han inte hade någon bra teori om vad sjukdomen berodde på. Semmelweis trodde på den vid denna tid vanliga föreställningen om ”miasma”, dvs. något som kunde spridas genom dålig luft.
Lärdomen är således att man måste ha en kunskap inte bara om en organisations öppna utan också om dess dolda målsättningar och en genomtänkt teori om orsakerna till att det man föreslår är bättre.
Samtidigt finns det tidiga exempel på mycket lyckade introduktioner av ny kunskap. Kunskapen om ympning mot smittkoppor var tidigt spridd utanför läkarkåren och började förankras under 1700-talet genom bland andra Jenners insatser. Sjukdomen var en av den tidens stora farsoter och oroade många människor, vilket ledde till att man i Sverige fattade beslut om allmän vaccinering. År 1800 dog 12 000 svenskar i smittkoppor. År 1822 var antalet dödsfall 12. En försiktig uppskattning är att smittkoppsvaccineringen ökade medellivslängden med 2 år. Detta gör vaccineringen till den enskilt mest lyckade folkhälsoreformen i Sverige näst Motboken som infördes 1917.
Orsaken till den lyckade implementeringen är bland annat att man kunde förlita sig på en mycket effektiv organisation, kyrkan, som var underställd staten och som nådde ut i alla delar av samhället. Dessutom utgjorde smittkoppor ett problem som drabbade också samhällets ledande grupper. Man kan fråga sig om vi är bättre på att introducera ny kunskap idag!
Ett annat intressant exempel från den moderna historien är kampen mot rökningen. Richard Dolls och Bradford Hills studier av sambandet mellan lungcancer och rökning var banbrytande i metodologiskt hänseende och det länder Karolinska Institutet till vanära att de inte fått nobelpriset. Deras resultat accepterades också snabbt i det vetenskapliga samfundet och till och med av ledande beslutsfattare. Ånda dröjde det innan man satte in effektiva insatser mot rökning och globalt ökar fortfarande tobaksanvändningen. Ett problem var att man underskattade motståndet – nikotin är en kraftigt beroendeskapande substans som det krävs en kraftfull lagstiftning och tillgänglighetsreducerande åtgärder för att komma åt. Enbart kunskap åstadkommer inga förändringar. De ledande politiker och journalister man ville ha på sin sida i implementeringsprocessen var ofta själva rökare och nikotinberoende.
Implementering handlar inte i första hand om att hitta en listig teknik för att föra ut evidensbaserad kunskap. Det handlar i högre grad om att göra en analys av hela det sammanhang som ett folkhälsoproblem existerar i och välja en genomtänkt strategi.
Läs rapporten:
[img=http://www.fhi.se/upload/PDF_ikon.gif][http://www.fhi.se/upload/ar2007/Rapporter 2007/R200720_implementering_web0711.pdf Från nyhet till vardagsnytta] (2 Mb)[http://www.fhi.se/templates/Blog/Blog.aspx?id=9451&BlogBeginDate=2008-04-01 Läs hela inlägget i Gunnars blogg…]
- You must be logged in to reply to this topic.
