Kosttillskottsdirektivet: Tillåtna ämnen

[Anonym anvandare]

[Anonym anvandare]

Dalblads Nutrition skrev i dagarna på sin hemsida: ”Här kommer den senast uppdaterade listan (10 okt 2005) över de vitamin- och mineralformer vars dokumentation har lämnats in till EU för granskning. Dvs för att bli godkända enligt kosttillskottsdirektivet. Dessa kan nu användas i kosttillskott fram tills dess att EU har kontrollerat dokumentationen och sagt ja eller nej till ämnet. EU har fram till år 2009 på sig.”

[http://www.halsokostradet.se/default.aspx?SelSidID=10441 KOSTTILLSKOTTSDIREKTIVET]
Stockholm oktober 2005

Direktivet, som omfattar de traditionella vitaminerna och mineralerna, har trätt i kraft i Sverige och alla övriga EU-länder med undantag av Frankrike som ännu inte implementerat. Kosttillskottsdirektivet har införts i den svenska lagstiftningen av Livsmedelsverket i LIVFS 2003:9.

Det som antagits är direktivets allmänna regelverk samt två annex innehållande vilka ämnen som innefattas samt vilka tillverkningsämnen som får användas för vitaminer och mineraler. Stor diskussion har förevarit rörande främst Annex II om tillverkningsämnen och 418 förslag på tillägg till listan har lämnats in till EU. Dessa tillägg har främst kommit från England. Men fortfarande finns inga förslag från EU till övre högsta halter för dessa traditionella vitaminer och mineraler. Vi räknar med att ett förslag till övre halter skall komma senast under år 2006.

Det bör understrykas att detta direktiv ej omfattar en mängd kosttillskott-hälsopreparat som innehåller fetter, lactobaciller, aminosyror, bioflavonoider etc. Ett nytt EU-direktiv skall komma 2007 för att reglera detta område.

Övre säkra halter är viktigt för vissa vitaminer och mineraler

Den europeiska leverantörföreningen EHPM har ställt sig bakom en policy enligt Risk management som innebär uppdelning av vitaminer och mineraler i riskgrupper ur säkerhetssynpunkt i arbetet med att fastställa övre säkra halter. Denna skrivning är första steget i en riskbedömningsprocess. Grundbudskapet för direktivet är att konsumenten skall garanteras säkerhet. Övre säkra gränser skall sättas utifrån vetenskapliga data och med hänsyn till känsligheten (sensitivity) hos olika konsumentgrupper.

Rapporten Risk management of Vitamins and Mineral supplements (2004) har framtagits med den engelske professorn David Richardsson som huvudförfattare.

Hänsyn skall tas till intag av vitaminer och mineraler från alla källor

För vissa ämnen är risken minimal, för andra kan visst matintag göra att övre högsta gräns ligger nära. För några ämnen är nivån mycket svår att överhuvudtaget bedöma.

För följande ämnen skall övre halter fastställas:

• Vitaminer: Vitamin A, D, E, K, B1, B2, B6, B12, C, niacin, pantotensyra, folsyra och biotin.
• Mineralämnen: Kalcium, magnesium, järn, koppar, jod, zink, mangan, natrium, kalium, selen, krom, molybden, fluorid, klorid och fosfor.
• Vidare skall halter fastställas för bor, nickel, kisel, vanadium och tenn.

För några ämnen har förslag lämnats av SCF (Scientic Committee on Foods) och EFSA.

• Vitamin A 3 mg
• Vitamin D 0,05 mg
• Vitamin E 300 mg
• Nicotinic acid 10 mg
• Nicotinamide 900 mg
• Vitamin B6 25 mg
• Folic acid 1 mg
• Fluor 7 mg
• Jod 0,6 mg
• Koppar 5 mg
• Molybden 0,6 mg
• Selen 0,3 mg
• Zink 25 mg
• Bor 10 mg
• Kalcium 2500 mg
• Magnesium 250 mg

För följande ämnen bedöms enligt rapporten Vitamin and mineral supplements: a risk management model (2004) att inga risker föreligger vid höga intag: Vitamin B1, B2, B12, K, biotin, pantotensyra och krom.

För följande ämnen är risken låg att överstiga UL (Upper safe level): Vitamin B6, C, D, E, nicotinamide, fosfor, molybden, selen, magnesium och folic acid.

Vad händer med EU-direktivet

Det är fortfarande omöjligt att säga något om konsekvenserna av det kommande EU-direktivet, eftersom inga beslut för varken maximi- eller minimidoser har tagits. Begränsningar i maximidoser kommer dock att sättas där det finns data om säkerhetsproblem.

Vad gäller produkter innehållande vitaminer och mineraler som säljs via detaljhandeln bör det inte finnas produkter som innehåller några höga skadliga halter. T ex A och D-vitaminer följer s k RDI värden (rekommenderat dagligt intag), det finns inga produkter med skadliga halter för ämnen som folsyra, B6, selen, jod, järn och zink. Det var för dessa ämnen som Livsmedelsverket år 1997 ansåg att en högsta dagsdos skulle sättas. Diskussioner har förts om begränsade halter för betakaroten med anledning av den finska undersökningen där rökare ansågs som riskgrupp vid högre halter.

Svenska konsumenter har ett stort förtroende för kosttillskott och ungefär 50 % av befolkningen tar någon gång ett tillskott av vitaminer och/eller mineraler.

Vilken betydelse har vitaminerna?

I dag vet vi att vitaminer är viktiga substanser i cellernas ämnesomsättning och skydd som antioxidant. Vitaminbehovet varierar från person till person och för samma individ under olika perioder i livet. Vårt behov av vitaminer varierar från några mikrogram till närmare 100 mg om dagen. Vitaminer är en av förutsättningarna, inte bara för hälsan, utan också för liv överhuvudtaget. Utan vitaminer skulle inte livet fungera. Det är framförallt detta som är utmärkande för vitaminerna. De gör sig påminda först när de inte finns i tillräcklig mängd.

Näringsrekommendationer

De svenska näringsrekommendationerna omfattar de flesta livsnödvändiga vitaminer. I normala fall får man med ett bra kostintag de flesta näringsämnen som vi behöver. Vitaminer- och mineraltillskott skall givetvis inte accepteras som ersättning för en undermålig kost. Information och utbildning i näringslära, god kosthållning och utbildning bör prioriteras i skolor och läroanstalter.

Men hur många äter dagligen riktiga hälsomässiga måltider?

Det finns personer som lever på marginalerna dvs äter en kost som inte har den näringssammansättning, som kroppen behöver. Det torde vara ett betydande antal av dagens konsumenter som inte får i sig tillräcklig med vitaminer och mineraler via kosten.

Riskgrupper är t ex

• Lågenergiförbrukare dvs de som äter allmänt lite t ex många äldre ensamstående och tonåringar samt bantare
• Personer med ett ökat näringsbehov dvs växande barn och ungdomar, gravida och ammande

De officiella rekommendationerna anger doser för att inga brister som kan orsaka sjukdomar uppstår. Ingen diskussion har här förts om att högre doser kan ge friskare människor eller ge en högre livskvalité.

Fettlösliga och vattenlösliga vitaminer

Vitaminerna indelas i fettlösliga och vattenlösliga. De vanliga namnen är samlingsnamn för många essentiella ämnen med liknande funktioner. De fettlösliga kan lagras i kroppen under lång tid. De vattenlösliga omsätts snabbare och försvinner med vissa undantag snabbt ur kroppen.

Optimal hälsa med högre tillförsel

Inom den komplementära medicinen används vitaminer och mineraler i högre doser än vad som rekommenderas av myndigheterna. Detta görs för att förstärka kroppens olika funktioner. Denna del av medicinen anser att en större tillförsel ger en optimal hälsa för att hålla en hög livskvalité och för att vi skall hålla oss friska på bästa sätt.

Genom kostillskott kan den enskilda människan själv på bästa sätt hålla sig frisk och ta ansvar för sin hälsa och därmed bespara sjukvården och sig själv stora kostnader.

Ökat behov av antioxidantia

Man talar mer och mer om kosttillskottens effekter som skydd för friska människor mot en mängd skadliga ämnen i vår miljö samt deras förebyggande effekt. I dag anses vitaminerna A, E, C, och betakaroten samt mineralet selen ha skyddande effekter för kroppens celler. För att få denna effekt krävs i vissa fall högre halter än de rekommenderade.

Finns risk för biverkningar

De fettlösliga vitaminerna A och D skall inte överdoseras. Det är alla överens om. Generellt gäller att de vattenlösliga vitaminerna är ofarliga genom att de inte lagras i kroppen. Vitamin B6 skall dock inte tas i höga doser. Följer man bara de doseringar som är angivna på förpackningarna är det inga problem.

Källa: [www.halsokostradet.se]

[Author]

Posts