- This topic is empty.
-
Posts
-
Schyst att du svarar så bra… så en vilodag med ett högre energiintag än energiförbrukningen behöver inte betyda att han lagrar det som fett, beroende på hur glykogendepåerna är påfyllda. Om dom ej är 100 % påfyllda och man har 3 dagar i rad med vila och ett intag på kanske 700 mer än energiförbrukningen så kan behöver det teortiskt inte lagras som fett för han?
Det är korrekt. Och även om det gör det, och han lagrar in mer fett dom dagarna, så är det inte säkert att han är fetare en vecka senare, om träningen han utövar efter viloperioden förbrukar energin igen.
Okej, tack för svaren. kan passa på å fråga om en annan sak som jag hade upp här för ett tag sen och det var just att i fall man ligger på 75% av maxpulsen så ligger vo2 på ca 65 av max. Men om man är grymt nertränad och sliten i kroppen och man får ta i så förbannat för att komma upp i dom där 75 % av maxpulsen, man blir mer anfådd än vanligt, borde inte vo2 max ligga på högre än 65% då?
Dom siffrorna stämmer bra; man kan omvandla maxpuls till Vo2Max med ekvationen %MHR=0.64 × %VO2 Max + 37.
King Grub wrote:Den mängden anpassar sig efter kraven som ställs, med tiden och med långvarig, oavbruten hård träning.En normal otränad 80-kilosman kan lagra ungefär 500 g som glykogen, runt 400 g i muskulaturen och resten i levern.
En elitidrottsman i någon distansgren, typ längskidåkning, med samma kroppssammansättning, kan lagra över 1000 gram efter en kolhydratladdning.
Hur långvarig och hur hård måste sådan träning vara?
Talar vi om dagliga pass i åratal eller normalhård träning i några månader. Förstår att man inte kan ge ett exakt svar, men en grov uppskattning skulle uppskattas!
Jag förstår att om man ligger i energibalans så är man viktstabil som en vanlig person, men elitidrottare som förbrukar 8000 kcal/dygn borde det väl vara anorlunda för även om dom äter så att dom ligger i exakt energibalans så tycker jag dom borde använda mer fett som bränsle och därför kunna tappa i fettvikt, eller? eller är det exakt samma för dom också?
Visst använder dom mer fett som bränsle, men äter man mer, lagrar man också in mer fett. Fettbalansen avgörs inte bara av fettförbränningen. Både fettinlagring och fettförbränning sker konstant, och energibalansen är den avgörande faktorn huruvida kroppsfettmängden ökar eller minskar. Utan ett energiunderskott minskar inte kroppsfettet, oavsett vad man gör eller tränar.
Okej…. hur mycke påverkas prestationen för en elitidrottare om dom skulle ligga på energiunderskott? låt oss säga 500 kcal
Okej….tycker att det borde vara skillnad om en person var enrgiförbrukning ligger på 2700 kcal och en elitidrottare på 8000 kcal, och båda får i sig 500 kcal för lite men elitidrottaren får ju ändå i sig så mycke mat och näringsämnen, desutom tror jag många elitidrottare ligger lägre än vad dom förbrukar men fortfarande presterar bra ändå på nåt viss, för 8000 kcal i husmanskost kan vara jobbigt för dom att äta med det pressade tidschema dom har… men det är ju bara vad jag tror
Ja, jag tycker också dom borde få i sig tillräckligt av vitaminer och mineraler även om dom ligger på underskott. Men stressen på deras kroppar är ju så mycket större att de kanske är känsligare för underskott än gemene motionär.
Om ens glykogendepåer tar slut under ett långt träningspass så används fett som energikälla, men används bara fett eller bryts muskler ner också då?
torkel wrote:Om ens glykogendepåer tar slut under ett långt träningspass så används fett som energikälla, men används bara fett eller bryts muskler ner också då?Det är verkligen inte så att glykogendepåerna måste tömmas för att kroppen skall använda fett som energisubstrat. Var har du hört det?
Fettoxidation sker 24/7 tills den dagen du dör, vid olika intensiteter är den dessutom olika hög och en ytterst vältränad person kan ligga på en hög aerob intensitet men ändå förbränna mycket fett. Är kosten dessutom fettrik kan man öka på den procentuella andelen av utnyttjat energisubstrat ytterligare. Även supplementering av t.ex. koffein, grönt té, högre intag av kalcium och omega-3 etc. har påvisat effekt på fettoxidation.
Muskler bryts också ständigt ner, mer under fysisk aktivitet. Vid superkompensation kommer dock muskelproteinsyntesen överstiga den nedbrytningen och muskelproteinbalansen över en given mätperiod blir positiv.
Nej det fattar jag väl, det jag menar är i fall att du ligger på 87% av max puls i 1,5 h så borde väl glykogendepåerna ta slut, eller? eller om man ligger på 80% av max i 5 h så borde väl glykogendepåerna ta slut, eller? om det är en normalt tränad individ. då borde väl fett komma att användas, och min fråga var ifall bara fett kan användas som bränsle eller måsta det bryta ner muskler och använda det som bränsle också? men du kanske är så arg på alla som inte är så kunig så du behöver inte svara
torkel wrote:Nej det fattar jag väl, det jag menar är i fall att du ligger på 87% av max puls i 1,5 h så borde väl glykogendepåerna ta slut, eller? eller om man ligger på 80% av max i 5 h så borde väl glykogendepåerna ta slut, eller? om det är en normalt tränad individ. då borde väl fett komma att användas, och min fråga var ifall bara fett kan användas som bränsle eller måsta det bryta ner muskler och använda det som bränsle också? men du kanske är så arg på alla som inte är så kunig så du behöver inte svaraAtt du menade så framgick inte. Ta en titt pådet du skrev så är det faktiskt inte så konstigt att man kan tolka det så som jag gjorde.
Jag är inte övertygad om att 1.5h på 87% av maxpuls tömmer glykogendepåerna. En ytterst vältränad individ kan dels lagra in större mängder glykogen samt utnyttja fett bättre under aktiviteten. Även muskler kommer brytas ner redan från början.
Fortsätter man träna tills dess att man är helt glykogentömd så kommer man att tvingas utnyttja mer muskelprotein som energikälla ja.
Gör dig inte till martyr för ditt inlägg öppnade för misstolkning och jag undrade bara var du hade läst det jag TRODDE att du menade. Dessutom gav jag dig svaret på frågan redan då.
- You must be logged in to reply to this topic.
