- This topic is empty.
-
Posts
-
Hur lång tid är insulin nivåerna egentligen förhöjda efter att man ätit snabba kolhydrater? Jag menar hur lång tid tills man kan äta fett utan att det lagras på extra mycket pga de högre nivåerna?
Desdichado wrote:Hur lång tid är insulin nivåerna egentligen förhöjda efter att man ätit snabba kolhydrater? Jag menar hur lång tid tills man kan äta fett utan att det lagras på extra mycket pga de högre nivåerna?Hur lång tid insulinnivåerna är höjda beror på mängden kolhydrater samt sin insulinkänslighet. När blodsockret sjunkit ner till önskade nivåer och glukos, aminosyror och fett transporterats ut i cellerna så sjunker nivån. Det tar olika lång tid beroende på behov.
Men varför i hela fridens namn skulle man vänta på det med att äta fett!:what:
Fett lagras in precis lika bra med insulinnivåer på fastenivå.
Fettintag i sig triggar frisättning av ASP, som är en mer potent fettinlagrare än insulin.
Eddie Vedder wrote:Hur lång tid insulinnivåerna är höjda beror på mängden kolhydrater samt sin insulinkänslighet. När blodsockret sjunkit ner till önskade nivåer och glukos, aminosyror och fett transporterats ut i cellerna så sjunker nivån. Det tar olika lång tid beroende på behov.Men varför i hela fridens namn skulle man vänta på det med att äta fett!:what:
Nä jag tänkte bara vid ett sådant tillfälle som man exempelvis syndat lite och käkat godis. Säg hundra gram suckralos hur lång tid insulinnivåerna då är förhöjda. Träning främjar ju insulinkänsligheten men jag undrar ändå lite hur mycket. Ungefär. Det talas ju mycket om fett i samband med snabba kolhydratern och fettförbränningen.
Desdichado wrote:Det talas ju mycket om fett i samband med snabba kolhydratern och fettförbränningen.Ja insulin håller fettfrisättningen nere, men å andra sidan förbrukas ju kolhydrater. När sedan nivåerna sjunker och katabola hormoner tar överhand så blir fettförbränningen högre igen.
Det som avgör i slutändan är hur mycket energi du konsumerar och förbrukar, att larva sig med fett vid ett tillfälle och andra makronutrienter vid ett annat är helt befängt.
Och så undrar jag samma sak som King Grub: Hur får du i dig 100 gram sukralos!?
Och från godis dessutom, vilket godis innehåller stora mängder sukralos? Och varför skulle det påverka insulin- och blodsockernivåerna?King Grub wrote:Fett lagras in precis lika bra med insulinnivåer på fastenivå.Fettintag i sig triggar frisättning av ASP, som är en mer potent fettinlagrare än insulin.
Hoppsan skrev fel. Sorry. Självklart menar jag sackaros.
Inte sötningsmedlet.Okej! Men vad har det med vad du citerar att göra?
Hursomhelst behövs det inte insulin för att lagra in fett från kosten som kroppsfett.King Grub wrote:Okej! Men vad har det med vad du citerar att göra? Hursomhelst behövs det inte insulin för att lagra in fett från kosten som kroppsfett.Nä jag vet det. Har läst i böcker av paulun tex att ju mera insulin i kroppen ju mera fettinlagring. En av anledningarna till att han förespråkar GI så mycket. Om jag inte missuppfattat allt helt. Jag är ju som sagt var ingen expert alls. Håller på att försöker lära mig.
Jo, det stämmmer också, insulin både stimulerar fettsyntes och hämmar fettoxidation. Men när det gäller din ursprungliga fråga, när man ”kan” äta fett, spelar det mindre roll, eftersom fett i kosten alltid kan lagras in utan problem.
Kung Bruno wrote:Jo, fast du kan ju aldrig lagra in mer fett än vad du äter, eller?Såvida du inte är Harry Potter såklart
Så en kost fri från fett ger garanterat ingen fettinlagring?
Jarp wrote:Så en kost fri från fett ger garanterat ingen fettinlagring?Nej, vid en fettfri kost med kaloriöverskott kommer fett ombildas av andra energigivare och lagras in.
Alla fettsyror förutom de essentiella kan syntetiseras. Omvandlingen från glukos till lipider kallas för de novo lipogenes och det sker bara i undantagsfall. En helt fettfri kost är ett typexempel på ett ganska extremt undantagsfall.
Kung Bruno wrote:Självklart inte.Men jag tror att vid en kaloribalans eller underskott, så kommer den fettfria kosten att innebära väldigt lite fettinlagring.
Fettinlagring för stunden spelar naturligtvis ingen roll vid en viss kaloribalans.
Om lågt fettintag ger låg fettinlagring, borde med samma logik högt fettintag ge hög fettinlagring. Vid kaloribalans kommer på kort sikt fettintag=fettförlust. Så högt fettintag ger högre fettomsättning, vilket i mina öron låter som en positiv sak, om inte annat så borde det vara positivt inför en deff att kroppen är van att göra sig av med fett. Eller?
Fett lagras lätt in som kroppsfett, men minskar inte fettoxidationen. Kolhydrat lagras inte lätt in som kroppsfett, men minskar fettoxidationen. Överätning av fett och kolhydrat påverkar fettbalansen ungefär lika hos normalpersonen. En ”fettfri” kost minskar fettinlagringen, men även fettförbränningen.
- You must be logged in to reply to this topic.
