- This topic is empty.
-
Posts
-
Jarp wrote:Om lågt fettintag ger låg fettinlagring, borde med samma logik högt fettintag ge hög fettinlagring. Vid kaloribalans kommer på kort sikt fettintag=fettförlust. Så högt fettintag ger högre fettomsättning, vilket i mina öron låter som en positiv sak, om inte annat så borde det vara positivt inför en deff att kroppen är van att göra sig av med fett. Eller?
Omsättningen av dietärt fett och inlagrat kroppsfett är olika saker. Ju mer fett du äter desto mer lagras in som sagt, men i en kost rik på fett och lägre på andra energigivare kommer även frisätta mer fett.
Det är en evig strävan efter homeostas i människokroppen.
Jo, ASP hämmar även lipolysen och ökar esterifieringen av NEFA, effekter medierade via C5L2-receptorer.
Vi skall inte jämföra med fastande. Vi skall jämföra med en annan makronutrientfördelning vid ett visst energiintag.
Fettintagets påverkan på fettoxidationen sker i huvudsak genom påverkan på kroppens kolhydratomsättning, inte via fettintaget i sig.
[http://www.ncbi.nlm.nih.gov/sites/entrez?holding=npg&cmd=Retrieve&db=PubMed&list_uids=7900694&dopt=AbstractPlus]
Fettsyresammansättningen i en måltid kan upp- eller nedreglera fettoxidationen från standard, där mättat fett agerar hämmande.
[http://www.nature.com/ijo/journal/v26/n6/full/0801993a.html]
För dom flesta normala, friska personer spelar energifördelningen av fett och kolhydrat mindre roll, om vi talar om kroppens fettbalans. För en kroppsarbetare eller hårt tränande idrottman kan det vara förödande för prestationsförmågan att dra ner på kolhydratmängden till förmån för det sämre bränslet fett.
Prestationsförmågan vid cykling till utmattning efter 3 dagars diet med olika makronutrientfördelning:
[img=http://www.fao.org/docrep/W8079E/w8079e03.jpg]
Quote:1 = Mixed diet for 3 days
2 = Low carbohydrate diet for 3 days
3 = High carbohydrate diet for 3 daysQuote:A high carbohydrate diet and adequate fluid intake to avoid dehydration are the two most important elements in the formula for successful participation in sport.Ref: Carbohydrates in human nutrition. (FAO Food and Nutrition Paper – 66), Bergstrom, J, Hermansen, L, Hultman, E, Saltin, B (188).
Eddie Vedder wrote:Omsättningen av dietärt fett och inlagrat kroppsfett är olika saker. Ju mer fett du äter desto mer lagras in som sagt, men i en kost rik på fett och lägre på andra energigivare kommer även frisätta mer fett.Det är en evig strävan efter homeostas i människokroppen.
Och för lekmannen, vad är homeostas?
Jo, är skillnad, men en fettrikare kost kommer alltså öka omsättningen av inlagrat kroppsfett också? Är inte det positivt, att kroppen är van vid att slussa bort fett?Jarp wrote:Och för lekmannen, vad är homeostas?
Jo, är skillnad, men en fettrikare kost kommer alltså öka omsättningen av inlagrat kroppsfett också? Är inte det positivt, att kroppen är van vid att slussa bort fett?Homeostas = Balans
Omsättningen må öka men inte frisättningen, fortfarande så att energibalansen är avgörande. Sen om det finns små teoretiska variationer i kostens makrionutrientkompositioner går jag inte in på, där har jag för lite koll.
Hursomhelst skulle jag GISSA att det i såna fall är en kost med mindre fett och högre andel protein som skulle ge en viss metabol fördel, på grund av högre födotermogenes (termogenes=värmeavgivning).
Någon mer kunnig får dementera eller styrka det sista dock.En fråga.
påverkas kroppen på samma vis av ett kaloriöverskott oavsett vad det är man äter?
Alltså, om dagen slutar på 1000 kcal överskott, i ena fallet är överskottet bestående av cola och chips, andra fallet av kyckling, ost, brocoli, och i tredje fallet av ärtsoppa med senap tex? Kommer inlagringen av fett se anorlunda ut i nått av fallen?torkel wrote:En fråga.påverkas kroppen på samma vis av ett kaloriöverskott oavsett vad det är man äter?
Alltså, om dagen slutar på 1000 kcal överskott, i ena fallet är överskottet bestående av cola och chips, andra fallet av kyckling, ost, brocoli, och i tredje fallet av ärtsoppa med senap tex? Kommer inlagringen av fett se anorlunda ut i nått av fallen?Som Eddie skriver ovanför så ger mycket protein och mindre fett en något högre termogenes, dvs värmeomvandling än tex samma mängd kalorier från fett. Men skillnaden på en dag kommer inte att bli märkbar.
Sett under längre tid så är ju ett överskott/underskott från kvalitetsmat att föredra jämfört med chips och läsk då kroppen behöver näring för att kunna bygga/bibehålla muskler.
Passar på att kapa tråden lite..
Om man deffar, och har ätit fullgott tillräckligt med protein för dagen, och ändå har ca 1000 kcal kvar att få i sig för att ligga lämpliga 500 kcal under daglig förbrukning – spelar det någon roll vilken källa man får i sig dessa 1000 kcal då?
Finns det ”dåliga” 1000 kcal, och ”bra” 1000 kcal, även om man inte ”behöver” mer protein/fett för dagen?
Spelar det alltså någon roll om jag äter 1000 kcal godis, eller om jag äter 1000 kcal potatis då?
Oj, hoppar över några inlägg i tråden, varav inlägget precis innan, som handlar om exakt det.. Ibland har man otur
Fick väl svar där, men bara för att ha det helt klart – gäller det även om man fått i sig alla ämnen man behöver (+ lite till) för dagen?
TheUnknown wrote:Fick väl svar där, men bara för att ha det helt klart – gäller det även om man fått i sig alla ämnen man behöver (+ lite till) för dagen?Här finns nog inget konkret svar. JAG tror att du fortfarande tjänar på hälsosamma val även om näringsbehovet är tillgodosett jämfört med att fylla ut med godis.
Det är inte så att mer vitaminer och mineraler och ÄNNU mer protein måste vara till så mycket nytta men jag tror däremot att godiset kan påverka negativt. Särskilt om det är under en tillväxtperiod när du blir fetare vilket ju i sig är ohälsosamt så det räcker. Viktuppgången blir ju inte mindre ohälsosam för att du äter mer godis.
Fast nu snackade jag om viktnedgång – alltså en deff.
Det skär sig lite i mitt huvud att jag kan äta onyttigt, men ändå gå ner i vikt, och behålla muskler – men rent logiskt (tills jag får det tillrättavisat) så borde jag alltså kunna göra det?
TheUnknown wrote:Det skär sig lite i mitt huvud att jag kan äta onyttigt, men ändå gå ner i vikt, och behålla muskler – men rent logiskt (tills jag får det tillrättavisat) så borde jag alltså kunna göra det?Ja
O hur kommer r-ala in i det här med insulin? Som jag förstått det så är det ett insulin som transporterar kolhydrater ut till musklerna. Eller? Jag har iaf märkt att jag blivit mycket ”hårdare” i kroppen än förut, men sen då? När man slutar äta det? Plus, borde man inte bli fet av att käka insulin när man äter fett o kolhydrater? Jag är lite misstänktsam mot r-ala och vet inte om det är den som lett till en förbättring eller om det är min ökning av konditionspass. Hm!
- You must be logged in to reply to this topic.
