- This topic is empty.
-
Posts
-
Väga sig veckovis, mäta kroppsdelar, fota, hålla koll på hålen i bältet, föra träningsdagbok. Det är dom sakerna som håller mig motiverad och gör att man ser förändringar.
Jag mäter midjemått och vikt en gång i veckan; stoppar in det i excel och lite då och då tar jag fram det som graf och ser hur utvecklingen ser ut. Verkligen motiverande när man ser hur kurvan dalar
Sen är jag kanske lite lustig men jag får motivation av att skriva upp vad jag äter hela tiden. Jag väger inte slaviskt maten men gör kvalificerade uppskattningar.
Men som sagt, att se en dalande kurva över ens midjemått är något som ökar min motivation betydligtNär jag deffade undvek jag speglar så gott det gick i upp till 4 veckor. Jag tränade i långärmad tröja och långbyxor bara för att inte få en skymt av vad som fanns under. Det var jävligt kul att dra av sig tröjan och kolla sig i spegeln efter 3 veckor och se resultatet.
Nykropp wrote:Ja på slutet är det midja och röv som biter sig kvar längst.
Japp. Folk i allmänhet har ingen aning om hur mycket man måste dra ner sig för att det där sista ska försvinna. Det kräver sin man och oftast har man mer kvar att ta av än man trodde för några kg sedan.
Jon Larsson wrote:Japp. Folk i allmänhet har ingen aning om hur mycket man måste dra ner sig för att det där sista ska försvinna. Det kräver sin man och oftast har man mer kvar att ta av än man trodde för några kg sedan.+1 har försökt i 2 m¨nader nu att försöka få bort udnerhudsfettet, inte mycket men det vill verkligen inte bort
/killing myself soon Jon Larsson wrote:Japp. Folk i allmänhet har ingen aning om hur mycket man måste dra ner sig för att det där sista ska försvinna. Det kräver sin man och oftast har man mer kvar att ta av än man trodde för några kg sedan.Ja det är fan trist när man inser man måste ner till 32kg för att komma i bra form
Men ja det där sista kilona är ganska dryga att droppa.
- You must be logged in to reply to this topic.
