- This topic is empty.
-
Posts
-
Tommy Ivarsson wrote:Sen kan du väl tugga lite tuggummi eller något för att sysselsätta munnen för att få den psykiska biten med på ett hörn!
Fast det är ju dock så att tuggumi framkallar hungerkänslor så det är väl inte så bra kanske..
Ta bort en del kolhydrater och lägg till 200g broccoli till varje måltid så ska du se att hungern är ett minne blott.
Läskkille101 wrote:Fast det är ju dock så att tuggumi framkallar hungerkänslor så det är väl inte så bra kanske..Måhända att det har den effekten på dig men när man studerat det så är resultatet det motsatta.
Quote:Orosensory stimulation is an important feature of satiation. The sensory-specific component of satiety depends more on exposure to the sensory properties of the food and less on its energy content. Thus, low-calorie chewing gum may satisfy appetite sufficiently to inhibit desire and intake of high-energy snacks. Two experiments were conducted to test the hypothesis that chewing gum reduces cravings and limits energy intake. Each experiment followed a similar procedure. Participants came to the laboratory four times for lunch then returned 3 h later for a snack. Salty or sweet snacks were provided after chewing gum (sugar-free or regular) for 15 min hourly after lunch or after no gum. Hunger, appetite, and cravings were rated immediately after lunch (T0) and hourly post-lunch (T1, T2) until just before snack (T3). In the first experiment (n=60; 40 females; 20 males, 21.7±4 yr; BMI=22.7±3.4), gum reduced snack intake by 8% (−36 kcal), attenuated the rise in rated hunger and specifically reduced cravings for sweet snacks. Restrained eaters appeared most sensitive to chewing gum. Therefore, restrained eaters (n=46) were specifically recruited for the second experiment. Chewing gum reduced intake by 14% (−36 kcal), decreased both hunger and cravings for snacks. Overall, these experiments highlight the importance of orosensory stimulation in promoting satiation.Chewing it over: Effects of chewing gum on appetite.
Appetite. Volume 50, Issues 2-3, March-May 2008, Page 560Quote:Consumers report that chewing gum can reduce cravings and the likelihood of snacking. The present study set out to examine the effects of chewing gum on subjective appetite and snack energy intake (EI) in 60 participants (40 females, 20 males, 21.7±4 years; BMI=22.7±3.4) who came to the laboratory four times for lunch and then returned 3 h later for a snack. Participants consumed salty or sweet snacks after chewing gum (sugar-free or regular) for 15 min hourly after lunch or had no-gum. Hunger, desire to eat and fullness were rated immediately after lunch (T0) and hourly post-lunch (T1 and T2) until just before snack (T3). Chewing gum reduced EI by 36 cal (401.8±22 kcal) compared to no-gum (437.7±23 kcal; p=0.04). Rated hunger increased from T0 to T3 (pWarrior wrote:Det blir rätt mycket sur mat i kosten och ganska så lite basisk mat…Tur att den teorin är motbevisad sedan hur längesedan som helst då.
Warrior wrote:Ok, men kan det inte vara så att din kropp trivs bra vid ganska lågt BF? Tex så var min BF aldrig under 12% även under min ungdom. Jag har aldrig varit fet men aldrig direkt super deffad heller. Har haft vänner som var riktigt hårda året runt utan att behöva göra så värst mycket för det och andra som var lätt feta av sig själva också.Jag kan tänka mig att en naturlig endomorf har svårt att hålla sig på låga BF och tvärtom.
Om inte detta stämde ser jag ingen anledning till varför proffsen inte håller sig vid tävlingsform året runt. Det borde inte vara så svårt att uppnå. Kcal in och kcal ut.
En del har nämnt begreppet Setpoint… förmodligen hört talas om den?
Japp, jag vet mycket väl vad setpoint är och den är inte
Warrior wrote:Nu förstår jag inte exakt vad du menar. Menar du att du naturligt har lite svårare för att vara deffad eller för att vara smal (som i lite muskler)?Jag har nog svårare att vara deffad mot tex dina polare som är det året om utan att behöva tänka på hur de äter. Jag och min familj har alltid haft lite ”extra” på kroppen då vi älskar mat
Warrior wrote:Men du verkar hålla med mig om att ens BF påverkar hur pass hungrig man känner sig. Eller har jag fel?Jag tycker inte att min bf påverkar min hunger. Ser jag till att en stor del av min mat är protein, så har jag absolut inga problem alls att hålla en hyfsad form.
Den här formen alltså
[img=http://2.bp.blogspot.com/_INeRt7V-kNo/SwgZXOFn5cI/AAAAAAAAA6A/5FIqA1colMc/s320/vecka4_blogg2.jpg]Warrior wrote:En del har nämnt begreppet Setpoint… förmodligen hört talas om den?Den kan enkelt höjas (tyvärr) men jag är säker på att man kan sänka den också. Jag känner deinitivt att jag stabiliserat mig på en extremt låg vikt och kroppsfettmängd utan att direkt behöva lida. Dessutom skjuter inte viktuppgången i höjden nu när jag vill upp lite och det antyder ju ett visst ”inbyggt motstånd” mot viktuppgång.
Hade jag legat långt under setpoint skulle aptiten sannolikt vara betydligt mer okontrollerad.
Nu vet jag inte hurvida detta tillför något. Men protein har väl förmågan att utsöndra hormonet grelin under längre tid än vad kolhydrat och fett har. Hurvida cholesystakoninin påverkas förstår jag själv inte.
Quote:The HP breakfast decreased postprandial ghrelin concentrations more strongly over time than did the HC breakfast. High associations between ghrelin and glucose-dependent insulinotropic polypeptide and glucagon suggest that stimulation of these peptides may mediate the postprandial ghrelin response. The HP breakfast also reduced gastric emptying, probably through increased secretion of cholecystokinin and glucagon-like peptideSin ”naturliga” set-point har jag fått uppfattning att man kan ändra i form av minskad mängd kroppsfett för att sedan ligga på den kroppsfettmängden ett bra tag (energibalans), kombinerat med konditions- och styrketräning och ett högre intag av protein.
Det är i varje fall så jag ligger på väldigt låg fettprocent utan att lida av ohälsosamma faktorer och hunger. Vill jag gå ner ännu mer får jag nog minska enerigmängden i maten väldigt lite för att åstadkomma en långsam viktnedgång för att därefter börja om från ett igen.
Warrior wrote:Kan du förklara mer varför du tror att detta sker? Väldigt intressant…Inte har det med CLA att göra i alla fall. Överhuvudtaget är evidensen bakom CLA tveksam, finns både resultat till dess fördel, till dess nackdel och studier helt utan resultat.
Det där med ectomorph, endomorph och mesomorph är också exempel på teorier jag tycker är helt irrelevanta i sammanhanget. Visst kan man teoritesera bara för skojs skull om man vill men det ser jag ingen anledning till. Jag har själv ingen aning vilken kroppstyp jag skulle kunna tänkas vara.
Jag har helt enkelt gått ner väldigt i vikt senaste åren, både frivilligt och ofrivilligt (från fullständigt normalviktig till underviktig), och numera ligger jag på en radikalt magrare kropp men har inte svårare att behålla den än förr. Tvärtom var aptit och dylikt mer jobbig att hantera när jag bara gått ner mindre. Alltså i början.
Warrior wrote:Jag tycker CLA funkar… oberoende vad du säger :whistle: Självklart har jag inga bevis för det heller
Då tror du att det funkar. Det kan göra det och det kanske inte gör det, men du kan ju inte diskrimiera just ditt CLA från alla andra faktorer i ditt liv.
Warrior wrote:Hmm när har det visat sig vara en nackdel? Studier?Det är bara att söka på CLA i pubmed t.ex. Så hittar du någon review och kollar de referenser man hänvisar till där man sett negativ effekt.
Återigen står det lite smått i Näringslära för högskolan dessutom.
Men ytterst ytterst lite.Warrior wrote:Så man vet inte egentligen hurvida det är bra eller dåligt?Dels har man ju undersökt olika saker, muskelutveckling, fettfördelning vid viktuppgång, fettfördelning vid viktnedgång, hur viktnedgång lyckats rent allmänt, hur hälsan påverkats etc.
Och nej det är inte konstaterat att det i alla lägen ger den effekt som påstås.
- You must be logged in to reply to this topic.
