- This topic is empty.
-
Posts
-
Carl-Gustav wrote:Enligt användaren jag citerade så var det väldigt marginellt att fettförbränningen påverkades negativt.
Jag vidhåller att de negativa effekterna är marginella, jämfört med hur folk tror att det ligger till.
I övrigt håller jag med Eddie i allt han skriver.
Carl-Gustav wrote:Eftersom jag inte kan säga att jag grundat teorin om ”sparläge”, är jag övertygad om att det har publicerats. Skulle en källhänvisning som styrker vad jag skrivit göra någon skillnad?För tredje gången:
Det existerar och kan t.o.m. vara ganska omfattande för vissa individer, jag menar alltså inte att du har ”fel” utan att du kanske har övertolkat lite.
Jag har skrivit det tre ånger nu. Jag vet inte om du har tillgång till den andra studien jag länkade till men även där nämns det, likaså i t.ex. Näringslära för högskolan som ju är den främsta svenska litteraturen på det området som vi har i dagsläget.Men en annan intressant aspekt, även den nämns i studien, är att energiförbrukningen initialt faktiskt ofta tenderar att uppregleras vid svält. Det är som sagt bara i en inledande fas och sedan dalar den. Fortfarande intressant dock, det är säkert något den ambitiöse bantaren kan utnyttja om man har ork nog att krångla och mixtra mycket hit och dit.
Jon Larsson wrote:I övrigt håller jag med Eddie i allt han skriver.Så ska det låta.
Jon Larsson wrote:Jag vidhåller att de negativa effekterna är marginella, jämfört med hur folk tror att det ligger till.I övrigt håller jag med Eddie i allt han skriver.
Eddie Vedder wrote:För tredje gången:Det existerar och kan t.o.m. vara ganska omfattande för vissa individer, jag menar alltså inte att du har ”fel” utan att du kanske har övertolkat lite.
Jag har skrivit det tre ånger nu. Jag vet inte om du har tillgång till den andra studien jag länkade till men även där nämns det, likaså i t.ex. Näringslära för högskolan som ju är den främsta svenska litteraturen på det området som vi har i dagsläget.Men en annan intressant aspekt, även den nämns i studien, är att energiförbrukningen initialt faktiskt ofta tenderar att uppregleras vid svält. Det är som sagt bara i en inledande fas och sedan dalar den. Fortfarande intressant dock, det är säkert något den ambitiöse bantaren kan utnyttja om man har ork nog att krångla och mixtra mycket hit och dit.
Så ska det låta.
Jon Larsson: M a o mätbart men inte märkbart, enligt dig.
Eddie Vedder: Uppenbarligen hade jag missförstått dig. Tyvärr har jag inte tid just nu att läsa studien. Låter läsvärt, sägs det något konkret om hur lång den inledande fasen är?
Eftersom vi mer eller mindre punkterat min diagnos så skulle jag och förmodligen trådskaparen gärna vilja höra eran.
Carl-Gustav wrote:Låter läsvärt, sägs det något konkret om hur lång den inledande fasen är?Quote:It is generally believed that resting and total energy expenditure fall in starvation and underfeeding. Whilst this is undoubtedly true after a few days of undernutrition, it may not be the case initially. The classical studies of Benedict et al. (1919) revealed a modest rise in resting energy expenditure in the first 12 d of a prolonged period of underfeeding. This was followed by the expected fall over the next 30 d. Similarly, the first 2 d of total starvation are accompanied by increased resting energy expenditure (Mansell et al. 1990; Webber & Macdonald, 1994), which is likely to be due in part to the energy costs of gluconeogenesis, ketogenesis and fatty acid-triacylglyceroi recycling. The rates of gluconeogenesis and fatty acid-triacylglycerol recycling seen after 2-3 d of starvation could easily account for 5% of resting energy expenditure. As starvation proceeds there is a fall in resting energy expenditure, such that it is normally below initial values after 4 d of starvation (for review, see Elia, 1992).Här är referenserna som det hänvisas till:
Benedict, F. G., Miles, W. R., Roth, P. & Smith, M. (1919). Human Vitality and Efficiency Under Prolonged Restricted Diet. Carnegie Institution of Washington Publication no. 280. Washington, DC: Carnegie Institution of Washington.
Mansell, P. I. & Macdonald, I. A. (1990). The effect of starvation on insulin-induced glucose disposal and
thermogenesis in humans. Metabolism 39, 502-510.Webber, J. & Macdonald, I. A. (1994). The cardiovascular, metabolic and hormonal changes accompanying acute starvation in men and women. British Journal ofNutrition 71,437-447.
Elia, M. (1992). Effects of starvation and very low calorie diets on protein-energy interrelationships in lean and obese subjects. In Protein-Energy Interaction, pp. 249-284 [N. S. Scrimshaw and B. Schurch, editors]. Lausanne, Switzerland: IDECG.
Carl-Gustav wrote:Eftersom vi mer eller mindre punkterat min diagnos så skulle jag och förmodligen trådskaparen gärna vilja höra eran.Nej den är inte punkterad, bara ifrågasatt.
Och angående min gissning, vad var det för fel på det jag redan skrivit?Eddie Vedder wrote:Bör tilläggas att det dock varierar en hel del mellan individer och person A kan få betydligt större påverkan på ämnesomsättningen än person B. Att kroppen ställer in sig på sparlåga är ju alltså sant men något som oftast överdrivs som sagt.Dessutom får man inte glömma den så ofta nedreglerade NEAT som följer vid låga energiintag. Det är inte ovanligt att folk orkar träna men därutöver blir extremt inaktiva (ja rentav apatiska i extremfall) och det i sin tur bidrar ju ytterligare till en lägre emnergiförbrukning.
Sist men definitivt inte minst så finns ju även det faktum att intaget ofta missbedöms och att man faktiskt inte räknat så 100-procentigt som man tror. Ingen brukar någonsin erkänna det men så är det oft ändå.
Eddie Vedder wrote:Här är referenserna som det hänvisas till:Benedict, F. G., Miles, W. R., Roth, P. & Smith, M. (1919). Human Vitality and Efficiency Under Prolonged Restricted Diet. Carnegie Institution of Washington Publication no. 280. Washington, DC: Carnegie Institution of Washington.
Mansell, P. I. & Macdonald, I. A. (1990). The effect of starvation on insulin-induced glucose disposal and
thermogenesis in humans. Metabolism 39, 502-510.Webber, J. & Macdonald, I. A. (1994). The cardiovascular, metabolic and hormonal changes accompanying acute starvation in men and women. British Journal ofNutrition 71,437-447.
Elia, M. (1992). Effects of starvation and very low calorie diets on protein-energy interrelationships in lean and obese subjects. In Protein-Energy Interaction, pp. 249-284 [N. S. Scrimshaw and B. Schurch, editors]. Lausanne, Switzerland: IDECG.
Nej den är inte punkterad, bara ifrågasatt.
Och angående min gissning, vad var det för fel på det jag redan skrivit?Det kan endast personen ifråga uttala sig om, själv är jag väl lite skeptisk men jag har ingen erfarenhet av det så jag kan inte uttala mig.
Vilken intressant debatt mitt inlägg drog igång!!
Kan meddela att jag kommit vidare genom annan träning; mer intervallpass, mindre antal cardiopass. Heja kvalité, inte alltid kvantitet.
Med kosten har jag lagt in två grova smörgåsar med makrill på per dag, en på fm och på em före träning. Känns bra. Vikten har minskat ett kilo.
Nu biter jag ihop och jobbar vidare.
Även några godisbitar slank ner härom dagen. Jag erkänner. Det som kändes bra var att det var gott, det gick att säga stopp efter typ 8 stycken och jag tänkte inte på det så mycket efteråt.
Tack för hjälpen!
Läser intresserat vidare här inne!muncken wrote:Vilken intressant debatt mitt inlägg drog igång!!
Kan meddela att jag kommit vidare genom annan träning; mer intervallpass, mindre antal cardiopass. Heja kvalité, inte alltid kvantitet.
Med kosten har jag lagt in två grova smörgåsar med makrill på per dag, en på fm och på em före träning. Känns bra. Vikten har minskat ett kilo.
Nu biter jag ihop och jobbar vidare.
Även några godisbitar slank ner härom dagen. Jag erkänner. Det som kändes bra var att det var gott, det gick att säga stopp efter typ 8 stycken och jag tänkte inte på det så mycket efteråt.
Tack för hjälpen!
Läser intresserat vidare här inne!Verkligen kul att höra! Du tränade väldigt mycket ett tag där. Fortsätt kämpa!
Kvalité framför kvantitet vad gäller godiset, ocksåQuote:Citat:
Ursprungligen postat av muncken Visa inlägg
Vilken intressant debatt mitt inlägg drog igång!!
Kan meddela att jag kommit vidare genom annan träning; mer intervallpass, mindre antal cardiopass. Heja kvalité, inte alltid kvantitet.
Med kosten har jag lagt in två grova smörgåsar med makrill på per dag, en på fm och på em före träning. Känns bra. Vikten har minskat ett kilo.
Nu biter jag ihop och jobbar vidare.
Även några godisbitar slank ner härom dagen. Jag erkänner. Det som kändes bra var att det var gott, det gick att säga stopp efter typ 8 stycken och jag tänkte inte på det så mycket efteråt.
Tack för hjälpen!
Läser intresserat vidare här inne!Det där var intressant höra.
Har själv stått stilla och trampat på samma vikt i närmare 2-3 veckor.
I onsdags tappade jag all motivation och skippade dieten. Körde en extra ätardag (brukar ha ätardagar på lördag) och åt allt jag kände för (hamnade iofs inte över 3500kcal).
Gissa om min förvåning idag när jag vägde mig på morgonen och jag droppat närmare 1kg?!!Roligt att höra! Hoppas det fortsätter i samma stil nu! Själv har jag bara ett par veckor kvar och är faktiskt nöjd med vad jag ”fått fram”. Ska inte börja så tidigt nästa gång (4 månader).
Lycka till alla där ute! Nu drar jag till USA några veckor, med min snygga kropp!Kung Bruno wrote:+1.Varje gång jag deffar längre en ett par veckor utan en s.k. refeed eller paus i dieten eller dylikt så blir jag helt jävla slö. Jag sitter bara och glor och gråter dagarna i ända, även fast det inte finns något att glo på eller gråta över …
Hahahaha :p
Jag har samma fråga som TS, jag har kört stenhårt på kyckling och sallad i 3 veckor nu och stått relativt still på 92kg. Jag har försökt räkna mitt intag så att jag har ett underskott på 1000kcal/dag, men jag är osäker hur man ska sätta aktivitetsnivån. Läste att Eddie Vedder föreslog att man adderar sin vardagliga aktivitetsnivå med antal timmars träning gånger 0,025 när man räknar RMR.
Det jag är osäker på är vad man kan sätta som vardaglig RMR? Jag arbetar som markarbetare vilket betyder att jag rör på mig rätt mycket i arbetet, för närvarande lägger vi ett avloppssystem. När jag räknat tidigare har jag valt 1,2 som TEE(?). Vad skulle man kunna uppskatta att den bör ligga på, jag antar att 1,2 är för lågt.
Det förekommer att jag tar en extra macka eller så, men jag skulle uppskatta dessa tillfällen till 1-3 gånger i veckan. Jag tycker alltså inte att det helt kan kompensera för mina -7000 kcal i veckan?? Jag tänkte om man kunde sätta ett bättre värde på dagligt intag skulle det bli lättare att hålla sig från sådant ätande?
För tillfället fördelar jag mina kcal på 50% protein, 20% fett och 30% kolhydrater.. bör man göra detta annorlunda? spelar det någon roll?
Väger 92kg, är 19 år gammal och 182cm lång. Försöker att träna styrka (helkropp) 2 gånger i veckan och löpband 3 gånger i veckan. Drygt 4 timmars träning i veckan alltså.
Tack på förhand, JakobP
Jakob: Vilket kaloriintag ligger du på?
(Detta var för övrigt det enda du glömde i din föredömliga rapportering.)
Ojdå, jag ligger på 1558 kcal och försöker vara så nära den siffran som möjligt. +-50 per dag skulle jag tro med tanke på att jag är nöjd om kycklingen till lunch väger 294 istället för 300.
Tillägg: Jag har lite svårt att se ifall anmärkningen om föredömlig rapportering var ironisk eller inte, men jag är lite för osäker på vilken information som är relevant eller inte och försöker därför ta med så mycket som möjligt. Kanske för mycket ibland, men jag lär mig
.
- You must be logged in to reply to this topic.
