Home › Forums › Kost och Näringslära › Dålig journalistik en del av problemet?
- This topic is empty.
-
AuthorPosts
-
20 februari, 2006 at 09:12 #94776Anonym anvandareMember20 februari, 2006 at 09:12 #1039063Anonym anvandareMember
[http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_11885679.asp]
Rubriksättningen är för det första katastrofal.
Man tar inte heller upp viktiga parametrar som att det i studien framgår att man inte kunnat kontrollera apornas indivuella aktivitet. Man citerar enstaka meningar ur längre muntliga uttalanden.
För egen del förväntar jag mig mer av en tidning som SVD, denna artikel är ju i nivå med skit som man brukar läsa i Aftonbladet/Expressen.
20 februari, 2006 at 09:22 #1039064Anonym anvandareMemberJag försöker hitta något att bli upprörd för.
Enligt mig är rubriksättningen bra. Sedan framgår det i ingressen att det är en kontroversiella slutsats som forskaren har kommit med. Och den något vakne läsaren borde studsa på ordet kontroversiell och fortsätta att läsa med viss skepsis.
Att man citerar enstaka meningar är inte så konstigt med tanke på att utrymmet är begränsat. Det är en tidningsartikel och inte en forskningsrapport.
20 februari, 2006 at 09:47 #1039065Anonym anvandareMemberJay wrote:Jag försöker hitta något att bli upprörd för.Enligt mig är rubriksättningen bra. Sedan framgår det i ingressen att det är en kontroversiella slutsats som forskaren har kommit med. Och den något vakne läsaren borde studsa på ordet kontroversiell och fortsätta att läsa med viss skepsis.
Att man citerar enstaka meningar är inte så konstigt med tanke på att utrymmet är begränsat. Det är en tidningsartikel och inte en forskningsrapport.
Rubriken är ju felaktig eftersom inte ens artikeln stämmer överens med den.
20 februari, 2006 at 09:55 #1039066Anonym anvandareMemberIATOAON wrote:[
För egen del förväntar jag mig mer av en tidning som SVD, denna artikel är ju i nivå med skit som man brukar läsa i Aftonbladet/Expressen.Expressens version har du här
20 februari, 2006 at 10:11 #1039067Anonym anvandareMemberIATOAON wrote:Rubriken är ju felaktig eftersom inte ens artikeln stämmer överens med den.Ok. Så ser inte jag det. Men vi har väl olika glasögon på oss helt enkelt.
20 februari, 2006 at 10:38 #1039068Anonym anvandareMemberHär har ni en artikel från det universitet där Barbara Hansen forskar:
[http://www.eurekalert.org/pub_releases/2006-02/uosf-rtc021306.php]Artikeln är skriven på lekmansspråk, men den stämmer med vad som redovisats från studien. Rubriken är klumpig, men man kan ändå se det som att den stämmer med innehållet. Vad artikeln säger är att människan har en genetiskt förprogramerad vikt som kroppen vill behålla och att det därför är svårare för vissa att hålla vikten. Att skillnaderna i metabolism är så stora att de kan förklara fetma säger inte artikeln, så på så sätt är rubriken klumpig.
Jag kan dock inte förstå vad som är så kontroversiellt med resultaten av denna studie. Att man går upp i vikt när man åter ökar kaloriiintaget efter att ha legat på ett lägre intag säger sig väl självt. Att det finns vissa fysiska och psykiska faktorer som påverkar metabolismen vet man också sedan tidigare. Likaså det faktum att man normalt ökar i vikt med åren.
Se´n finns ett stycke som är totalt intetsägande och som slutsatsen trots allt verkar bygga på till stor del, nämligen:Quote:I andra försök fick aporna identisk kost. Vissa förblev smala, andra ökade i vikt i olika grad, varav en del fick typ 2-diabetes.
– Utvecklingen av fetma berodde alltså inte på hur mycket vederbörande åt, utan är genetiskt betingat, säger Barbara Hansen.Är kosten identisk oavsett apans storlek eller är den procentuellt sett identisk i förhållande till den enskillda apans storlek? Hur aktiva är de olika aporna? Var aktivitetsnivån också identisk? Knappast! (Gissar att det också var detta IATOAON syftade på ?)
20 februari, 2006 at 16:16 #1039069Anonym anvandareMemberJag tycker bara artikeln ger bekräftelse åt Seldons ”endomorf”. Psykologen William Sheldon var en av de som genom sina ytliga studier tog fram teorin om de tre kroppstyperna. Hans forskning har legat som underlag för många andra studier av människans fysik. Av vad jag läst tycks det som påbyggnadsteorier av Sheldons forskning länge varit en betydande del för upplägg av kost och aktivitet, inte minst inom styrketräning. Vidare förstår jag inte vad ni finner så extremt kontroversiellt? har jag missat hela poängen? Eller är det endast att det inte är politiskt korrekt att försöka finna svaren inom biologin?
-
AuthorPosts
- You must be logged in to reply to this topic.