- This topic is empty.
-
Posts
-
Ville åskådliggöra skillnaden med en graf.
Vänster sida vitt vetemjöl, högersida fullkornsvetemjöl, s.k. grahamsmjöl.
Mg=Magnesium
Fe=Järn
Zn=Zink
K=Kalium
Se=Selén
Ca=Kalcium
Folat – syntetiska varianten = Folsyra.55% fullkorn = vanligt i s.k. fullkornspasta.
[img=http://www.nyttgrepp.se/fullkornsgraf.jpg]
Är det utgångspunkt i vetemjöl där 100 % motsvarar vetemjölskällan? Alltså innehåller fullkornsprodukten x % av vitaminerna och mineralerna i förhållande till vanligt mjöl?
iStriem wrote:Är det utgångspunkt i vetemjöl där 100 % motsvarar vetemjölskällan? Alltså innehåller fullkornsprodukten x % av vitaminerna och mineralerna i förhållande till vanligt mjöl?Stämmer!
Gran wrote:Förstår inte hur man ska tyda den, är det 5 gånger mer järn i fullkornsmjölet?
Så skall det vara ja
Vad det beror på är dock en annan femma, vet du YTS?iStriem wrote:Gran wrote:Förstår inte hur man ska tyda den, är det 5 gånger mer järn i fullkornsmjölet?Så skall det vara ja
Vad det beror på är dock en annan femma, vet du YTS?När man tillverkar vittmjöl siktar man bort kliet och grodden från vetekornet, innan man maler det.
Kliet är det ätliga skal som omger vetekärnan och det är mycket näringsrikare än själva vetekärnan med avsende på vitaminer och mineraler. Även grodden, som är det ställe där vetet växer ut först, när det gror är näringsrikt och då speciellt på E-vitamin.Livsmedelsverket har rekommendationer om näringstäthet för vitaminer & mineraler.
Tänkte visa en tabell för hur de olika mjölerna står sig. Tar de mineraler som sädesslag har bra värden på, nämligen Magnesium, Järn & Zink. SNR 2005 som rekommendationen kommer från, säger så här:
Magnesium 350mg/MJ, Järn 1,6mg/MJ och Zink 1,1mg/MJ. En MJ = 239 kcal.Tabellen visar i första kolumnen hur många gram av mjölet som utgör 1 MJ
Andra, tredje och fjärde kolumnen visar hur många procent av rekommendationen som mjölet håller för Mg, Fe resp Zn.[img=http://www.nyttgrepp.se/sadesslag_MJ.jpg]
Tänkte också visa en tabell för hur de olika mjölerna står sig, beträffande vitaminer. Tar de vitaminer som sädesslag har värden på, nämligen Vit E, Tiamin, Riboflavin, Niacin ekv, B6, samt Folat. SNR 2005 som rekommendationen kommer från, säger så här:
Vit E 0,9mg/MJ, Tiamin 0,12 mg/MJ, Riboflavin 0,14 mg/MJ, Niacin 1,6 mg/MJ, B6 0,13mg/MJ, Folat 45 mcg/MJ.
En MJ = 239 kcal.Tabellen visar i första kolumnen hur många gram av mjölet som utgör 1 MJ
Andra, tredje, fjärde, femte, sjätte och sjunde kolumnen visar hur många procent av rekommendationen som mjölet håller för respektive vitamin.[img=http://www.nyttgrepp.se/vitamin_mjol.jpg]Intressant att lägga märke till, är att rågmjöl är det enda mjöl som ligger i närheten av rek/MJ för Folat, vilket är ett B-vitamin, mer känt under den syntetiska versionens namn folsyra. Folat behövs för proteinsyntes, men man har även kopplat brist hos gravida, med att barnen föds med ryggmärgsdeffekter. Många tar därför folsyra som kosttillskott under graviditeten. Bönor och grönsaker är i allmänhet också goda källor till Folat.
Finnarna kanske har rätt som äter mycket rågbröd, det sägs ju att Råg ger Råg i ryggen.Tycker mer man borde kolla in:
http://www.wheatbellyblog.com/
innan man konsumerar något som innehåller vete.
Johan Otterström wrote:Tycker mer man borde kolla in:http://www.wheatbellyblog.com/
innan man konsumerar något som innehåller vete.
Nu tog jag upp skillnaden mellan vetemjöl och grahamsmjöl, inte för att visa vetets förträfflighet, utan för att visa skillnaden på siktat(vitt) mjöl från fullkorn, då det inte finns värden på siktat rågmjöl och siktat kornmjöl i min livsmedelsbas och kungsörnen har inget sådant mjöl på hyllan i min butik heller.
Mycket av problemet med vetemjöl, går att hänföra till gluten och de mjöler som vitt köpebröd bakas av, har extremt hög glutenhalt, för att kunna binda in så mycket koldioxid i degen som möjligt, grahamsmjöl å andra sidan brukar inte vara högt i varken proteinhalt eller glutenhalt, så det tror jag inte är lika farligt. Men jag är absolut ingen vän av en ensidig vetekost, utan förespråkar gröt på havrekross, samt surdegsjäst fullkornsrågbröd med hela rågkärnor. Potatis istället för pasta. Kornmjöl kan lätt ersätta en tredjedel upp till 100% av vetemjöl i t.ex. pannkakor och muffins.
”Amylopectin A is another culprit. This complex carbohydrate is unique to wheat, more easily digestible than amylopectin B and C found in rice and beans, and can send blood sugar sky high, higher than sugar and candy can, he explains.”
Etc. etc…
Många verkar må väldigt mycket bättre genom att utesluta vete, dessutom blir många av med en uppsvälld kulmage.
Undrar om dinkel kan vara ett något bättre alternativ för de som inte kan ge upp vete. Det verkar i alla fall vara något sjukt med den extremt framodlade varianten av vete som används idag.
Vad är slutsatsen när det gäller vete? Ska man försöka undvika det helt? Äta råg (om man nu vill äta bröd någon gång)? Inser att man inte kan vara så kategorisk, men åt vilket håll lutar det?
Carrera65 wrote:Vad är slutsatsen när det gäller vete? Ska man försöka undvika det helt? Äta råg (om man nu vill äta bröd någon gång)? Inser att man inte kan vara så kategorisk, men åt vilket håll lutar det?Själv undviker jag ju all spannmål av förklarliga själ. Skulle nog satsa på någon sorts surdegsbröd utan vete som jag bakat själv om jag skulle äta bröd.
- You must be logged in to reply to this topic.
