Home › Forums › Kost och Näringslära › Utbildningar inom kost o näring?
- This topic is empty.
-
AuthorPosts
-
13 januari, 2012 at 10:25 #51197Anonym anvandareMember13 januari, 2012 at 10:25 #123410Anonym anvandareMember
Funderar på dietist/kostrådgivarutbildning.
Vill gärna höra av folk som gått sådana utbildningar, vad ni tyckte, bra eller dåligt, om utb motsvarade era förväntningar etc eller om du bara har tips. Vad som helst!Tack på förhand! :up:
13 januari, 2012 at 12:55 #123411Anonym anvandareMemberJag har läst flera av dietisternas kurser och har bra koll på den utbildningen. Det första du bör ha koll på att det inte är jämförbart med ”kostrådgivare”. Dietist är ett sjukvårdsyrke där du primärt sysslar med kostbehandling av sjuka människor. Naturligtvis kan man också arbeta med friska men utbildningen är riktad mpt behandling av sjuka. Den är på tre år med möjlighet till ytterligare ett eller två för en ett- eller tvåårig master.
Jag skulle ju själv välja det om jag vore du. Det tar ju naturligtvis massa mer tid men det är i alla fall en riktig utbildning. Till skillnad från kurser som gör en till PT eller kostrådgivare. Och den ger dig ju möjlighet till så mycket mer jobb eftersom kostrådgivarmöjligheten fortfarande finns. Kanske är du till och med mer eftertraktad som kostrådgivare om du har en dietistexamen.
14 januari, 2012 at 09:54 #123412Anonym anvandareMemberkostrådgivare hamnar för mig i samma fack som hälsocoach, livsstilscoach, feng shui instruktör- etc
vill man ha någon slags kredibilitet så bör man läsa på högskolenivå även om man inte får något epitet. att läsa ex en termin näringslära smäller högre i min bok än en kostrådgivarutbildning
för övrigt + en på eddie
14 januari, 2012 at 10:30 #123413Anonym anvandareMemberPepz wrote:kostrådgivare hamnar för mig i samma fack som hälsocoach, livsstilscoach, feng shui instruktör- etc…
å andra sidan skulle jag kunna tänka mig att göra det bara för att få jobb, finns ju folk som ”går på det” så att säga…
14 januari, 2012 at 10:47 #123414Anonym anvandareMembermysglenn wrote:å andra sidan skulle jag kunna tänka mig att göra det bara för att få jobb, finns ju folk som ”går på det” så att säga…skrupellös mao..
Lite som som många PT och anser/utger sig för att vara träningsgurusÅ andra sidan har jag bekanta dietister som jag betraktar som okunniga och inskränkta.. De anser att det som de lärt sig, och endast det, är sanningen.
jag anser i princip alltid att ”det beror på”
14 januari, 2012 at 10:48 #123415Anonym anvandareMemberFinns det någon specifik utbildning för att bli just kostrådgivare? Jag kan i princip titulera mig som kostrådgivare också och då har jag bara 3 kurser (Nutrition, Tillämpad nutrition & Idrottsnutrition) i bagaget!
Trodde nämligen bara det var ett sånt där flummigt uttryck för en kategori människor som kan lite om kost men inte har någon direkt titel.
Nackdelen med dietist är väl just det faktum att de är statligt styrda och ”bör” följa SLV:s kostrekommendationer för att vara på den säkra sidan ifall något skulle hända!
14 januari, 2012 at 11:27 #123416Anonym anvandareMemberTommy Ivarsson wrote:Nackdelen med dietist är väl just det faktum att de är statligt styrda och ”bör” följa SLV:s kostrekommendationer för att vara på den säkra sidan ifall något skulle hända!Nej de har inget krav att följa de rekommendationerna. Särskilt inte om de jobbar med sjuka. Men även om det är friska människor så är inte SNR ett krav även om man ibland kan tro det. Riktlinjer finns men de ska inte följas slaviskt.
Och som Pepz säger kan man naturligtvis bli okunnig ändå, högskoleutbildning är ingen garanti. Men är man 3-5 år på högskola och faktiskt är intresserad så lägger man förhoppningsvis ner mer tid på att studera sitt ämne än vad som minimalt krävs för att examineras. Så verktygen finns ju på ett annat sätt med 3-5 års högskolestudier. Att läsa någon kurs på ett par veckor omöjliggör helt enkelt någon djupare koll. Det faller på sin egen orimlighet.
15 januari, 2012 at 14:12 #123417Anonym anvandareMemberTack!
Funderade väl en del kring om det fanns någon mer avancerad kostrådgivarutb, men de flesta verkar ju kunna avverkas på en termin eller mindre. Fast går man nån kort kostrådgivarutb, så kan man ju sedan välja att läsa en massa enskilda kurser. Nackdelen är ju att man ändå inte kommer ur ”facket” som kostrådgivare.
Så eg hade jag hellre läst en mer rejäl dietisutb för att sedan få större möjligheter. MEN i mitt fall hade det inneburit att flytta en jäkla bit. Det är väl mitt största problem!För vad jag hittat finns det ingen dietistutb på distans?
Sådär ja! Lite av mina tankar kring karusellen att bestämma vad man ska hitta på! Sådär lagom förvirrat!
15 januari, 2012 at 14:35 #123418Anonym anvandareMemberEddie Vedder wrote:Nej de har inget krav att följa de rekommendationerna. Särskilt inte om de jobbar med sjuka. Men även om det är friska människor så är inte SNR ett krav även om man ibland kan tro det. Riktlinjer finns men de ska inte följas slaviskt.Och som Pepz säger kan man naturligtvis bli okunnig ändå, högskoleutbildning är ingen garanti. Men är man 3-5 år på högskola och faktiskt är intresserad så lägger man förhoppningsvis ner mer tid på att studera sitt ämne än vad som minimalt krävs för att examineras. Så verktygen finns ju på ett annat sätt med 3-5 års högskolestudier. Att läsa någon kurs på ett par veckor omöjliggör helt enkelt någon djupare koll. Det faller på sin egen orimlighet.
det här är intressant då diskussionen med mina dietistvänner just rörde SNR och utöver det även proteinintag.
men som du säger det finns ju intresserade och sådana som tycker att det ”är ett jobb”
15 januari, 2012 at 17:35 #123419Anonym anvandareMemberPixi wrote:MEN i mitt fall hade det inneburit att flytta en jäkla bit. Det är väl mitt största problem!Göteborg är väl inte så fasligt långt? Eller bor du inte i Halmstad?
Pepz wrote:det här är intressant då diskussionen med mina dietistvänner just rörde SNR och utöver det även proteinintag.Ja förstår att man tolkar det så om man bara är ”duktig flicka” genom hela sin utbildning. Men det är inget krav. Diskutera samma sak med en läkare så kan du nog vara säker på att han/hon med större sannolikhet har självförtroendet att exprimentera och testa. Givetvis inom rimliga gränser men det är milsvid skillnad på att göra direkta idiotgrejer och utsätta patienter för risker och att gå utanför ramen.
”Okej vi testar mjölkfritt en period och ser vad som händer” är liksom inte samma sak som att säga ”Vi testar att köra blodgruppsdieten ett tag!”.
-
AuthorPosts
- You must be logged in to reply to this topic.