- This topic is empty.
-
Posts
-
Vandraren wrote:Kände mig kreativ idag.
😀Nu har du varit kreativ nog för resten av den här veckan!
Håller på att lära mig teckna bättre..
[img=http://i55.tinypic.com/10h9bbo.jpg]Tatueringsinriktar teckning.
Marcus Syvertsen wrote:Om ändå fler var inne på det spåret.Ja, altså man måste ju vara kritisk och faktist ha lite tänk bakom motiven, sammansättningen, skuggorna etc etc.
Som t.ex den jag postade nyss. Tecknat ca 3-4h på den från scratch blev ”klar” och var nöjd i 2 minuter. Sen såg jag tiotals fel och saker som kunde förbättras. Så bara att ta ett nytt ark imorgon och göra bättre.
Det sägs ju ta ca 10’000 timmar tecknande för att bli bra, så det är bara att nöta! (individuellt förståss. Måste ju påpekas fören man blir dumförklarad..)
Sen vill jag säga, om folk bryr sig. Ett litet tips kan man kalla det.
Försök lägga lite tanke bakom er teckning. Om ni ritar realistiskt, ta till lite anatomiska dokument eller bilder som referensmaterial. En hand t.ex. är riktigt svårt att få till perfekt.Men tanke, själ och tid. Studera anatomin, sammansättningen och tänk hur skuggor faller i riktiga livet. (Hade själv en period för ett par år sedan som jag lade märke till skuggor på allt. Ansikten, blommor, byggnader.. allt.) Sen så får man ju gå efter egen ’skillevel’/talang sen och göra det bästa av teckningen.
Det var mitt nattprat..
AngryFinnishGuy wrote:Som t.ex den jag postade nyss. Tecknat ca 3-4h på den från scratch blev ”klar” och var nöjd i 2 minuter. Sen såg jag tiotals fel och saker som kunde förbättras. Så bara att ta ett nytt ark imorgon och göra bättre.Det sägs ju ta ca 10’000 timmar tecknande för att bli bra, så det är bara att nöta! (individuellt förståss. Måste ju påpekas fören man blir dumförklarad..)
Det där med 10.000 timmar är en sorts tumregel oavsett vad man vill bli bra i. Det finns en kille som heter Anders Eriksson som forskar i USA som har skrivit en hel del intressant i ämnet. Hans fokus är vad som gör att vissa blir bättre än andra på något och just den nedlagda tiden verkar vara en kritisk punkt. 10.000 kvalitativa timmars träning parat med viss talang leder till framgång och mästarskatus, enligt honom.
Janpeter Sangborn wrote:Det där med 10.000 timmar är en sorts tumregel oavsett vad man vill bli bra i. Det finns en kille som heter Anders Eriksson som forskar i USA som har skrivit en hel del intressant i ämnet. Hans fokus är vad som gör att vissa blir bättre än andra på något och just den nedlagda tiden verkar vara en kritisk punkt. 10.000 kvalitativa timmars träning parat med viss talang leder till framgång och mästarskatus, enligt honom.Tack!
Nu har jag underlag på vad jag hört!
Janpeter Sangborn wrote:Hans fokus är vad som gör att vissa blir bättre än andra på något och just den nedlagda tiden verkar vara en kritisk punkt.Så självklart men ändå inte.
Det där förtjänar nästan en egen tråd. Jag tror många (MÅNGA) underskattar vilken jävla tid man måste lägga ner på något för att bli bättre än de flesta. Att säga ”du måste ha bra gener” eller ”du måste ha talang” är i vissa fall snudd på nedvärderande mot den som slitit arslet av sig.Eddie Vedder wrote:Så självklart men ändå inte. Det där förtjänar nästan en egen tråd. Jag tror många (MÅNGA) underskattar vilken jävla tid man måste lägga ner på något för att bli bättre än de flesta. Att säga ”du måste ha bra gener” eller ”du måste ha talang” är i vissa fall snudd på nedvärderande mot den som slitit arslet av sig.Fick senast igår höra något liknande..
”Oj, du har nog talang”
Dog lite innombords då jag vet hur många timmar jag lagt på mitt tecknande. Visst jag har varit bättre än medel på att teckna, måla och skapa sedan dagis/lågstadiet. Men på samma gång har jag haft ett brinnande intresse för konst också som har gjort att jag suttit och tecknat och målat i timmar..
Det kanske inte är fysiskt tungt att träna det jag gör. Men huvudvärken som kommer ibland då man gjort en skiss och funderat ut ett funkande, snyggt koncept. Försökt mäta och skissa motivet/motiven symmetriskt. Tänkt på en ljuskälla och byggt upp skuggor efter det. Ofta får man sitta en bra stund med detta också för att faktist få det rätt och snyggt. Och det förstår inte folk. I den oinsattes ögon får väl skuggan falla lite hur som, men jag som tänker på det (Och andra insatta) ser direkt fel.
Jag klagar inte på min talang/intresse/hobby/dröm utan jag är väldigt glad att jag har detta. Och lägger gärna min tid på det. Men man blir lite ledsen då folk lägger allt på talangen/generna (som du sa!)
AngryFinnishGuy wrote:Fick senast igår höra något liknande..”Oj, du har nog talang”
Sen fick du säkert höra ”jag som inte ens kan rita en streckgubbe”?
Eddie Vedder wrote:Så självklart men ändå inte. Det där förtjänar nästan en egen tråd. Jag tror många (MÅNGA) underskattar vilken jävla tid man måste lägga ner på något för att bli bättre än de flesta. Att säga ”du måste ha bra gener” eller ”du måste ha talang” är i vissa fall snudd på nedvärderande mot den som slitit arslet av sig.I viss mån ja, men i viss annan mån, nej. Särskilt inom bildskaparyrket handlar det – faktiskt – väldigt mycket om talang. Ska man bedöma den egenskap som gjort mästare av lärlingar så är det självförtroende, talang och disciplin.
Man klarar sig inte med 2/3. Ja, möjligtvis om man vill rita tribaler och ylande vargar i månsken till sina polare från landsbygden som skaffat gaddmaskin.
Under den tid jag har varit verksam inom konsten så har jag sett ett väldigt stort antal skickliga avbildare falla platt och lägga ned, detta på grund av att de lägger ner all sin tid på de riktlinjer och ramar som är skapade av bildskapare innan de. De tappar sin egen grej och efterapar. Målare och tecknare i den realistiska skolan trampar ofta i detta dike. Man utgår ifrån verkligheten enbart så som den är, man lär sig perspektiv, skugg- och färglära och allt annat som krävs för den realistiska bilden. Man blir en bra tecknare, arkitekt eller i viss mån illustratör, men man blir säkerligen en jävligt torr sådan och kan se sin framtid som tämligen fattig. Man kan i regel sälla sig till samma liga som emos som lärt sig teckna av Johnny Depp med stompf; ”det är ju sååå himmla likt liksom, grym du ääää! Foto liksom!”
Hur tråkigt som helst. En kille med ”fräscha idéer” ställer sig framför i kön och får jobbet. Händer ofta.
Eller en kurator på ett galleri som frågar om personlig stil, uttryck och förmåga att äga bilden. Dvs, förtroende nog att se en blå himmel, men degradera denna tråkiga verklighet tilll förmån för egna idéer och kreativa uttryck.
Googla Lars Lerin och Stanislav Zoladz, två akvarellister där Zolads målar ”precis som ett jävla foto”, men där Lars Lerin vänder sig inåt, tolkar – äger – tänker, funderar, lipar och säljer sina grejer för det tiodubbla, minst. Därför att han är intressant. Zoladz grejer är bra, men man kan likaväl titta på förlagan; fotografiet.
YTS wrote:Kan nå’n moderator va hygglig och ta bort ”Vandraren”s förfulning av min teckning i inlägg 346.”Inget är så svårt att ta på allvar som den som tar sig själv på fullaste allvar”, brukar man ju säga.
Självdistans? Humor?
Kom igen nu, så farligt var det väl inte.
YTS wrote:Kan nå’n moderator va hygglig och ta bort ”Vandraren”s förfulning av min teckning i inlägg 346.
Jag ber om ursäkt. Var inte meningen att göra något av dina verk fulare, men är faktiskt lite stolt ifall det är så att jag lyckades.Och givetvis går det bra om ni tar bort inlägget. Omoget och elakt av mig, även om det var fruktansvärt roligt.
- You must be logged in to reply to this topic.
