- This topic is empty.
-
Posts
-
Rufus wrote:Om man varit med på en ländryggsoperation (och det utgår jag från att du varit) så inser man ganska snabbt att det är omöjligt att påverka en diskutbukning med manipulation/justering. Sedan kan litteraturen och anatomin säga vad den vill men det är verkligheten. Men den dagen man tar fram en bra undersökningsmetod som visar detta så är jag de första att ändra mig
Ditt påstående är redan motbevisat eftersom man har sett att så faktiskt kan ske. Sen är du naturligtvis fri att ignorera det eller kalla mig för lögnare. Det är dock ett sidospår i diskussionen som varken verifierar eller falsifierar någon av förklaringsmodellerna.
Rufus wrote:Studien som jag nämnde är ett av flera exempel som på ett relativt bra sätt förklarar de neurofysiologiska och biomekaniska effekterna av manipulation/justering. Vid radikulopatier finns ofta segmentell dysfunktion som en bidragande orsak till att en inflammation utvecklas. Om inte degeneration av disken (med diskutbukning) eller artros föreligger brukar återställande av rörelse i segmentet genom justering bryta smärtcykeln och påskynda läkningen.Jag har nu läst studien och jag ser inte hur den har något som helst att göra med vår diskussion. Ingen av manipulationerna gjordes under samtidig traktion eller över flera segment samtidigt så resultaten är svåra att applicera på de tekniker jag själv använder.
Avseende radikulopatier råder det konsensus och har gjort så länge. Din förklaring ovan går dock emot konsensus och ffa den forskning som gjorts på diskbråck bla här i Sverige sedan mitten på 90-talet då man påvisade att det finns ämnen i nucleus som kan inducera en inflammation av nervroten. Faktum är att om någon påstår att de kan bota en radikulopati med manipulation är det kraftig kvacksalverivarning. Man riskerar då att skadas. Jag har själv haft en patient som fick ett diskbråck av en manipulation utförd av en kiropraktor. Kiropraktorn ifråga hade ignorerat patientens neurologiska symptom.
Kan du förresten definiera ”segmentell dysfunktion”? Låter som ett OMT-begrepp.
Sen tycker jag att vi har snöat in alldeles för mycket på just manipulationer då det bara är en av många olika behandlingsmetoder som kan vara effektiva. Mer intressant är då att diskutera orsakerna till smärta från columna.
Rufus wrote:Som du skrev i ditt svar får vi nog vara överrens om att vi inte är överrens. Diskussioner av det här slaget brukar annars aldrig ha något slut. Dessutom har vi tagit upp tillräckligt med utrymme i jenny_sg tråd.Våra vägar korsas säkert i fler trådar
Jag inbjuder dig att fortsätta diskussionen i PM om du är intresserad. Skulle dock vilja veta vilken medicinsk utbildning du har då sådana här mer akademiska diskussioner sällan är särskilt givande om det är en lekman man diskuterar med.
jenny_sg wrote:Tack för svar! Jag tror inte en kota kommit snett, men jag blir lite vaksam när alla ryggproblem ska bero på disk/diskbuktning..Vem har påstått något sådant? Inte jag i alla fall.
jenny_sg wrote:Men om det inte sker nån centralisering/periferisering eller shifting pain osv, så kan man anta att detta är en rimlig förklaringsmodell i detta fall?Jag köper inte längre den förklaringsmodell som Rufus lägger fram (jag har lärt mig och förkastat även andra förklaringsmodeller genom åren) då jag personligen inte anser att den adekvat stämmer överens verkligheten och inte har tillräckligt stöd i den vetenskapliga litteraturen. Det är dock min personliga åsikt och i slutändan är det viktigaste för patienten att han eller hon får bra resultat av behandlingen och inte vem av oss vårdgivare som har rätt förklaringsmodell. T.ex manipulationsbehandling används med goda resultat av många vårdgivare som använder sig av vitt skilda förklaringsmodeller och jag själv använder mig även mycket ofta av McKenzies övningar trots att jag inte längre använder mig av hans derangementteori.
Om jag inte misstänker en diskodural konflikt finns det flera andra möjliga orsaker till en patients besvär. Varje diagnos har sin egen speciella kliniska bild. Exempel på andra diagnoser är posturalt syndrom, spinal stenos, lateral recess stenos, diskbråck, skada på ett ligament eller facettledskapsel, tumörer, Mb Bechterew etc etc etc.
Om det är så att justering kan trycka tillbaka en diskutbuktning varför har man då inte kunnat se det på MRT? Det borde i så fall vara en betydligt mer tillförlitlig undersökningsmetod?
Jag refererade till studien som ett exempel på de neurofysiologiska och biomekaniska förklaringsmodeller som används flitigt idag (de som du förkastat). Att du inte själv använder just dessa metoder är ointressant.
Jag har inte någonstans skrivit att justering ska användas vid radikulopatier? Det jag däremot skrev är att en segmentell dysfunktion ofta finns med som en biragande orsak till att radikulopatier kan utvecklas.
Eftersom du verkar vilja missförstå mig i det jag skriver ska jag lägga ut texten. Om man på ett tidigt stadium lokliserar en segmentell dysfunktion och behandlar området kan man undvika sjukdomsutveckling. Förutsättningen är dock att inte degeneration, artros eller andra sjukdomstillstånd orsakat funktionsnedsättningen.
Segmentell dysfunktion hittar du i din ICD-10 (M99.0)
Vet tyvärr inte hur PM fungerar men jag ska kolla om man kan få igång den funktionen
jenny_sg wrote:Tack för svar! Jag tror inte en kota kommit snett, men jag blir lite vaksam när alla ryggproblem ska bero på disk/diskbuktning.. Angåendelkeddysfunktion, jag antar att rörelsen i ett segment lika gärna kan vara ökad? eller i Si-led?/Jenny
Nej, att en kota kommit snett kan du definitivt utesluta (då skulle den ha luxerat och det är knappast möjligt)
Jag tror att långt ifrån alla problem i ryggen beror på diskarna. Det finns ju lite andra strukturer där också Hypermobilitet (överrörlighet) är minst lika vanligt som hypomobilitet, om inte vanligare. Och kan i stor utsräckning vara orsaken till att smärta uppkommer. En SI-led kan också hypotetiskt vara hypermobil (det är dock väldigt liten rörelse där) även om det är mindre vanligt.
jenny_sg wrote:Men om det inte sker nån centralisering/periferisering eller shifting pain osv, så kan man anta att detta är en rimlig förklaringsmodell i detta fall?Jag tror att det finns olika förklaringsmodeller till olika problem. Det vore konstigt om allt skulle gå att förklara utifrån en enda modell. Det finns så otroligt många faktorer som spelar in på hur ett problem utvecklas.
mvh
Haskan wrote:Jag köper inte längre den förklaringsmodell som Rufus lägger fram (jag har lärt mig och förkastat även andra förklaringsmodeller genom åren) då jag personligen inte anser att den adekvat stämmer överens verkligheten och inte har tillräckligt stöd i den vetenskapliga litteraturen. Det är dock min personliga åsikt och i slutändan är det viktigaste för patienten att han eller hon får bra resultat av behandlingen och inte vem av oss vårdgivare som har rätt förklaringsmodell. T.ex manipulationsbehandling används med goda resultat av många vårdgivare som använder sig av vitt skilda förklaringsmodeller och jag själv använder mig även mycket ofta av McKenzies övningar trots att jag inte längre använder mig av hans derangementteori.Om jag inte misstänker en diskodural konflikt finns det flera andra möjliga orsaker till en patients besvär. Varje diagnos har sin egen speciella kliniska bild. Exempel på andra diagnoser är posturalt syndrom, spinal stenos, lateral recess stenos, diskbråck, skada på ett ligament eller facettledskapsel, tumörer, Mb Bechterew etc etc etc.
Ok. Hur yttrar sig skada på facettledskapsel?
Rufus wrote:Om det är så att justering kan trycka tillbaka en diskutbuktning varför har man då inte kunnat se det på MRT? Det borde i så fall vara en betydligt mer tillförlitlig undersökningsmetod?Om man, som du påstår, har gjort studier där man visat på att det inte går så ge mig gärna en referens.
Rufus wrote:Jag refererade till studien som ett exempel på de neurofysiologiska och biomekaniska förklaringsmodeller som används flitigt idag (de som du förkastat). Att du inte själv använder just dessa metoder är ointressant.Jag förstår fortfarande inte på vilket sätt den studien är relevant för vår diskussion. Vad menar du i det här sammanhanget med ”metoder”?
Rufus wrote:Jag har inte någonstans skrivit att justering ska användas vid radikulopatier? Det jag däremot skrev är att en segmentell dysfunktion ofta finns med som en biragande orsak till att radikulopatier kan utvecklas.Eftersom du verkar vilja missförstå mig i det jag skriver ska jag lägga ut texten. Om man på ett tidigt stadium lokliserar en segmentell dysfunktion och behandlar området kan man undvika sjukdomsutveckling. Förutsättningen är dock att inte degeneration, artros eller andra sjukdomstillstånd orsakat funktionsnedsättningen.
Då har du en helt annan uppfattning än vad som idag är konsensus. Har inte tid att gå in på det mer i detalj just nu, men jag kan rekommendera den forskning som gjorts av t.ex Björn Rydevik.
Rufus wrote:Segmentell dysfunktion hittar du i din ICD-10 (M99.0)Jag efterfrågade en definition
Nu ska jag iväg på kurs under hela helgen, men ha det så trevligt så länge.
Tyvärr har jag inte tid att sitta och leta studier för att stärka mitt påstående. Men jag kan väl säga så här. Hade det funnits studier på MRT som visat att manipulation kan trycka tillbaka en buktande disk så hade det varit ett genombrott för all manuell behandling och då hade nog både du och jag vetat om det. Dessutom kan knappast du och jag vara dom första som diskuterar den möjligheten.
Studien som jag gav exempel var enbart för att visa på ett (av många) exempel där resultaten av manipulationsbehandlingarna förklaras utifrån ett neurofysiologiskt och biomekaniskt synsätt.
Vad som är konsensus inom dagens ryggforskning låter jag vara osagt. Det finns så många olika aspekter att ta hänsyn till. Forskningen inom olika områden (ortopedi, neurologi, radiologi, manuell terapi, rehabilitering etc.) tenderar att spreta åt så många olika håll, vilket gör att det är svårt att dra några fasta slutsatser. Jag känner till B. Rydevik och hans forskning. Hans studier har i de flesta fall inriktats mot diskproblematik och visar på intressanta resultat. Men det finns ju så mycket mer att ta hänsyn till…
Om du inte vet vad en segmentell dysfunktion innebär (!?) får du nog repetera upp dina grundkunskaper inom manuell terapi.
Nu har jag några frågor till dig. Eftersom du påstår att man kan trycka tillbaka en diskutbukning men manipulation antar jag att du tillämpar denna kunskap även vid behandling av dina patienter? Hur diagnostisera du en ”diskutbukning”? Hur går du praktiskt tillväga vid manipulationen? Hur vet/kontrollerar du att diskutbukningen ”tryckts tillbaka”?
Mvh
Först vill jag förtydliga ett par saker (och då inte bara för dig Rufus). Vad vi dikskuterar är de 80% med besvär från ryggraden som faller i gruppen ”non-specifik”, dvs det finns ingen konsensus om orsaken till deras smärta. När jag skriver ”den diskodurala teorin” är det egentligen missvisande. Ur vetenskaplig synvinkel är det snarare en hypotes bland många andra och inte en teori. Ingen av de olika hypoteserna har bevisats stämma.
Rufus wrote:Tyvärr har jag inte tid att sitta och leta studier för att stärka mitt påstående. Men jag kan väl säga så här. Hade det funnits studier på MRT som visat att manipulation kan trycka tillbaka en buktande disk så hade det varit ett genombrott för all manuell behandling och då hade nog både du och jag vetat om det. Dessutom kan knappast du och jag vara dom första som diskuterar den möjligheten.Såvitt jag vet så finns inga sådana studier överhuvudtaget. Dessutom skulle en sådan studie inte ha särskilt stort värde pga att MR inte är tillräckligt tillförlitligt. Även om man reducerar diskbuktningen så är det inte nödvändigt att man skulle kunna se det ändå pga t.ex svullnad. Röntgenologiska undersökningar har överlag visat sig vara en stor besvikelse för att kunna nå konsensus.
Rufus wrote:Studien som jag gav exempel var enbart för att visa på ett (av många) exempel där resultaten av manipulationsbehandlingarna förklaras utifrån ett neurofysiologiskt och biomekaniskt synsätt.Och jag förstår fortfarande inte på vilket sätt den styrker din förklaringsmodell. Den var rätt tungrodd att läsa så kanske jag bara inte förstod den, men det borde faktiskt inte vara så svårt för dig att ge mig en enkel förklaring.
Rufus wrote:Vad som är konsensus inom dagens ryggforskning låter jag vara osagt. Det finns så många olika aspekter att ta hänsyn till. Forskningen inom olika områden (ortopedi, neurologi, radiologi, manuell terapi, rehabilitering etc.) tenderar att spreta åt så många olika håll, vilket gör att det är svårt att dra några fasta slutsatser. Jag känner till B. Rydevik och hans forskning. Hans studier har i de flesta fall inriktats mot diskproblematik och visar på intressanta resultat. Men det finns ju så mycket mer att ta hänsyn till…Jag avsåg endast konsensus kring radikulopatier i modern skolmedicin. Förutom vid stenos så är det en interaktion mellan disken och nervroten som är orsaken till symptomen. För detta finns det mycket stark vetenskaplig evidens.
Rufus wrote:Om du inte vet vad en segmentell dysfunktion innebär (!?) får du nog repetera upp dina grundkunskaper inom manuell terapi.Jag har valt att primärt vidareutbilda mig i ortopedisk medicin ad modum James Cyriax och även till viss del i McKenziekonceptet och där existerar inte begreppet segmentell dysfunktion överhuvudtaget. Jag gick iofs 10p OMT under grundutbildningen, men jag kan inte komma ihåg att lärarna då gav någon exakt definition på begreppet. De olika begreppen som används i OMI, MDT, OMT, osteopati, kiropraktik, naprapati etc etc etc kan skilja sig något enormt. Det är som att alla pratar olika språk. Därför efterfrågar jag igen en definition på begreppet ”segmentell dysfunktion”.
Rufus wrote:Nu har jag några frågor till dig. Eftersom du påstår att man kan trycka tillbaka en diskutbukning men manipulation antar jag att du tillämpar denna kunskap även vid behandling av dina patienter? Hur diagnostisera du en ”diskutbukning”? Hur går du praktiskt tillväga vid manipulationen? Hur vet/kontrollerar du att diskutbukningen ”tryckts tillbaka”?För att besvara dina frågor ordentligt måste jag beskriva hela Cyriax system kring diagnostik och behandling av besvär från columna. Jag tror du förstår själv att det inte är möjligt här. Jag är dock trött efter att ha jobbat hela veckan och sedan gått kurs över helgen så jag ska ta en titt till på dina frågor nu i veckan och se om jag kan ge några kortare svar.
Om du är genuint intresserad är dock studien jag refererade till en bra början. I den visar man att det finns en korrelation mellan patientens symptom, reaktion på SLR och diskbuktningens lokalisation.
Har förresten en fråga till dig; är du medveten om att duran är innerverad?
jenny_sg wrote:Har under flera år, men kanske ffa senaste året haft problem med min rygg till och från. Smärtan sitter dels långt ner i ryggen (L5, Si-led?) det sitter endast på vä sida. Ingen konstant värk utan det kommer i olika positioner allt från sittande till stående och liggande. Har oftast inga större problem om jag inte gjort något tungt, tex arbetet och utfört mkt tunga lyft osv. Efter en sån dag har jag ofta fruktansvärt ont på kvällen. Lägger jag mig ner på golvet med benen uppdragan (fötterna i golvet) vågar jag knappt slappna av och när jag väl gör det krasar det oftast till. Kunde senast inte göra ett bäckenlyft med väben pga smärta och svaghetskänsla. Känslan jag har är att jag vill ligga på mage och att någon trycker mitt över ryggenv (sacrum) eller lite åt vänster. Ibland känner jag även av det lätt i vä skinka. Förr kunde jag få som en stöt ut i benet så att det vek sig, men inte nu längre.Vad har ni för teorier? Jag har funderat på allt möjligt.. SI-led, diskbuktning, piriformisnerv/muskel?
Måste fråga yttelrigare en sak och höra lite teorier. När jag strögår får jag ofta ont nere över svanken. Detta är inte kopplat till det jag ovan beskrev. Kan även efter träning känna värk som ett band rakt över ländryggen. Är relativt rörlig och vig (har dansat ganska länge) och en dag nådde jag inte med handflatorn i golvet som jag brukar pga denna värk i ländryggen. Kände att jag inte vågade slappna av, när jag väl gjorde det knäppte det till och jag kom sen ner med händerna i golvet. Hur förklaras detta? Är det mina djupa muskler jag bör träna för att ina ytliga nu gör allt jobb och därmed blir överansträngda?
Tänk högt! :pop:
/*Jenny
hei jenny
jag vet hur du känner dig..
har haft samma problem nu i 10v och jag börjar bli desperat .. ska på röntgen och har gått hos naprapat och ostiopat… det har blitrt bättrre men det tar många veckor till innan det blir bra.. och jag älskar att träna så det e jobbigt..men jag kom fram till en sak.. att träna mer korsrygg och mage.. så får du styrkan i höfterna och runt midjan..och vem vet .. kanske man bli botad.. istället för att ligga hemma i soffan..
hoppas du blir bätttre som jag. kram
Jag skulle vilja säga att MRT är den idag bästa undersökningsmetoden för att diagnostisera protrusion och/eller lesion av diskarna. Sedan kan det vara avgörande hur pass bra radiolog som läser bilden, detta kan variera mycket.
Att du inte själv vet vad en segmentell dysfunktion innebär gör mig lite konfunderad. Jag antar att du använder någon form av palpationsteknik i kombination med neurologiska och ortopediska tester för att lokalisera en buktande disk? Jag förstår inte varför du har fått för dig att det skulle vara svårt att definiera en segmentell dysfunktion? En segmentell dysfunktion är ett segment som inte fungerar normalt. Svårare än så är det inte.
Jag är fortfarande intresserad av att veta hur man praktiskt kan diagnostisera och justera en buktande disk till sitt rätta läge. Jag ska se om jag kan få tag i studien som du nämnde, har just nu inte tillgång till en databasuppkopplad PubMed.
Ja, jag vet att duran är innerverad. Jag fick en praktisk demonstration på detta av Clas Olerud under en diskbråcksoperation under min praktiktjänstgöring.
Rufus wrote:Jag skulle vilja säga att MRT är den idag bästa undersökningsmetoden för att diagnostisera protrusion och/eller lesion av diskarna. Sedan kan det vara avgörande hur pass bra radiolog som läser bilden, detta kan variera mycket.Problemet är att andelen falsk-positiva och falsk-negativa är så stora vilket gjort att MR inte har varit till någon större nytta för att nå konsensus.
Rufus wrote:Att du inte själv vet vad en segmentell dysfunktion innebär gör mig lite konfunderad. Jag antar att du använder någon form av palpationsteknik i kombination med neurologiska och ortopediska tester för att lokalisera en buktande disk? Jag förstår inte varför du har fått för dig att det skulle vara svårt att definiera en segmentell dysfunktion? En segmentell dysfunktion är ett segment som inte fungerar normalt. Svårare än så är det inte.Jag förklarade tydligt i inlägg #39 att begreppet inte används varken i MDT eller i OMI.
Palpationstester har alltid visat sig ha en usel reliabilitet så sådana använder jag ytterst sparsamt. Dessutom kan man ju knappast palpera en diskprotrusion.
Av din förklaring av vad en segmentell dysfunktion är tolkar jag det som att det är vad man brukar kalla för en ”slaskdiagnos” eller en ”funktionsdiagnos”. Definitionsmässigt är en diagnos en exakt beskrivning och lokalisation av en lesion, men av någon anledning så används de mest märkliga och flummiga diagnoserna när det muskuloskeletala systemet kommer på tal. Om en patient hade kommit till sin läkare för magont och orsaken hade varit en gastrit så skriver ju inte läkaren att patienten har ”abdominalgia” eller gastrodysfunktion. Men när patienter söker för muskuloskeletala besvär så ställer vårdgivare regelbundet sådana slaskdiagnoser.
Cyriax sade dock en mycket klok sak om diagnoser; ”A diagnosis is the closest guess to the truth”.
Rufus wrote:Jag är fortfarande intresserad av att veta hur man praktiskt kan diagnostisera och justera en buktande disk till sitt rätta läge. Jag ska se om jag kan få tag i studien som du nämnde, har just nu inte tillgång till en databasuppkopplad PubMed.Som jag skrev tidigare så är det i princip omöjligt att förklara ett helt system på ett forum som det här.
Om du vill ha hjälp med att få tag på studien kanske jag kan hjälpa dig. Ta det i PM.
Rufus wrote:Ja, jag vet att duran är innerverad. Jag fick en praktisk demonstration på detta av Clas Olerud under en diskbråcksoperation under min praktiktjänstgöring.Ok, anledningen till att jag frågar är att få verkar känna till det. Länge trodde man ju att duran inte var sensitiv. Vet man att duran är sensitiv är inte steget heller långt till att inse att disken och duran kan interagera och åtminstone kan bidra till smärta. Och pga hur duran är innevererad så kan man då även förklara varför patienter med ryggbesvär har multisegmentell refererad smärta.
Att palpation som enskild undersökningsmetod har låg reliabilitet kan jag hålla med om. Men tillsammans med anamnes och övriga undersökningsmetoder fyller den en mycket viktig funktion. Att lära sig en god palpationsteknik tar tid. Detta kan jämföras med att lära sig justera på ett korrekt sätt, som kräver 1000-tals timmar av träning.
Nej, man kan som du säger inte palpera en diskprotrution (vilket väcker en annan fråga som jag ska ta längre ner). Man kan däremot med god undersökningsteknik lokalisera en segmentell dysfunktion. Eftersom du eftersöker en mer exakt definition av segmentell dysfunktion ska jag kort förklara termens innebörd. Ur klinisk synpunkt är segmentell dysfunktion en rörelseinskränkning (ett ej normalt fungerande segment) bestående av antigen hypo- eller hypermobilitet. Justering riktas uppenbarligen endast mot det sistnämnda. De kliniskt viktigaste kännetecknen är förändringar både i kvantitet (rörelseinskränkningar) och kvalitet (ökat motstånd vid rörelse). Lättast är att diagnostisera rörelseinskränkningar i en extremitetsled, medan det är mycket svårare i ett enskilt rörelsesegment.
Hypomobilitet i vertebrala rörelsesegment ger ofta reflexförändringar över ett men ibland flera spinala segment. Detta gäller både dermatomen och musklerna. Vid rörelseinskränkning är muskelspänningen eller spasm mycket viktig, eftersom den kan fixera leden och vara mycket betydelsefull faktor som orsak till inskränkningar. Det kan lätt ses vid ett positivt SLR. Det samma gäller den typiska antalgetiska kroppsställningen vid akut rotsyndrom när anteflexion och sidoböjning av hela ländryggraden förhindrar alla patientens försök att resa sig.
Jag kan också hålla med om att diagnosen ”segmentell dysfunktion” inte är ändamålsenlig. Att det finns så många slaskdiagnoser relaterat till muskuloskeletala systemet återspeglar områdets komplexitet och brist på evidensbaserad forskning. Det vore givetvis bra om man kunde ställa mer exakta diagnoser. Men eftersom vi bara har hypotetiska modeller att falla tillbaka på är detta inte möjligt idag. Tyvärr kan inte alla ryggproblem förklaras med diskbråck eller spinalstenos. Det finns t.ex. en stor mängd tillstånd som kan kopplas kroppsstereotypier men eftersom dagens vetenskap kräver näst intill labbmässiga försöksförhållanden är det svårt att knyta ihop dessa delar, även fast de är uppenbara i praktiken. Jag tycker att det är viktigt att man eftersträvar en så exakt diagnos som möjligt. Därför är det viktigt att förklara vad patientens symtom beror på och vad man kan göra åt dem. Detta faller tillbaka på den diskussion vid hade ovan om att det är viktigt att ge en förklaringsmodell men samtidigt understryka att det finns flera andra. Min erfarenhet är att patienterna uppskattar detta. Att sätta en specifik ICD-10 är mer för att göra Socialstyrelsen nöjd, fast man vet att det är bullshit.
Jag har inte krävt att du ska redogöra ett helt system för hur du behandlar en buktande disk. Du kan väl försöka med några meningar att åtminstone beskriva grunderna. Som du mycket riktigt beskriver kan man inte palpera en diskprotrution. Det jag är nyfiken på att höra är hur du exakt lokaliserar en protrution? Det är nämligen väldigt svårt för mig att förstå hur man genom justering kan uppnå reposition av en prolaps, utan att känna till buktningens exakta läge?
Den stora svagheten med ditt resonemang är att manipulation inte bara är verksam på columna, utan också vid behandling av i synnerhet kraniocervikala övergången, extremiteternas leder, revbenen och inte minst SI-leden, där det inte finns några diskar???
När det gäller diskarnas inverkan på duran som smärtkälla kan detta i vissa fall av segmentell dysfunktion vara riktigt men långt ifrån alla (det finns också andra orsaker till refererad smärta över flera segment). Jag kopplar denna iakttagelse till det faktum att man kan ha smärta från leder där varken disk eller dura existerar som möjliga smärtfaktorer.
Det skulle vara kul att titta på artikeln. Jag har inte fått igång min PM funktion (måste be någon moderator) med du kan pröva att skicka artikeln till [mailto:ruffsus@yahoo.se]
Off topic: Visste du förresten att unkovertebrallederna är synovialleder?
- You must be logged in to reply to this topic.
