Karnitin lanserades ursprungligen som en ”fettförbrännare” med förmågan att minska andelen kroppsfettet. Andra påstådda effekter som används vid marknadsföring av karnitin är att det ökar uthålligheten, genom att spara glykogenlagren och minska laktatbildningen under träning, samt den maximala syreupptagningsförmågan. Trots att karnitin har en god teoretisk grund för att kunna öka fettförbränningen, är studieresultaten rörande denna effekt motstridiga.
Detta tycks till stor del bero på karnitins dåliga biotillgänglighet och svårigheten att öka karnitininnehållet i vävnaderna (framför allt musklerna), vilket är den avgörande förutsättningen för karnitin ska ha någon effekt på fettförbränningen. En orsak till att acetyl-L-carnitin (ALC) som är en släkting till karnitin, blivit populärare är just att det tycks absorberas bättre än karnitin.
Eftersom karnitin är nödvändigt för att transportera in långkedjiga fettsyror till mitokondrier där de kan förbrännas, är det troligt att ett ökat innehåll av karnitin i muskulaturen skulle öka fettförbränningen. Det är här kolin kommer i sammanhanget. Kolin är ett naturligt näringsämne, som trots att det är essentiellt hittills inte fått den uppmärksamhet som det förtjänar. Det är nämligen visat i djurstudier att tillskott av kombinationen kolin och karnitin signifikant ökar koncentrationen av karnitin i musklerna och i levern och musklerna. Dessutom noterades en ökad nedbrytning av fettsyror och bildning av ketonkroppar, samt minskad andel kroppsfett.
Syfte
Att undersöka om ett tillskott av kolin och karnitin även hos människa ökar koncentrationen av karnitin i musklerna och i levern, och om detta påverkar kroppsvikten och/eller kroppssammansättningen.
Tillvägagångssätt
Friska kvinnor delades in i en placebogrupp och en experimentgrupp. Den första veckan fick experimentgruppen tillskott av 0.68 g karnitin (i form av L-karnitin-L-tartrate) dagligen. Under de därpå följande 7 dagarna (dvs. den kommande veckan) tillsattes 0.94 g kolin (i form av kolin bitartrate) per dag till karnitintillskottet. Försökspersonerna intog även 240 mg koffein dagligen under båda veckorna.
Resultat
Tillskott av karnitin den första veckan ökade signifikant urinutsöndringen av karnitin. Denna karnitinförlust motverkades efter tillsats av kolin till karnitintillskottet, den andra veckan. Kolin minskade alltså urinutsöndringen av karnitin, vilket indikerar en kvarhållning av karnitin i kroppen. Av detta skulle man kunna förvänta sig en ökad koncentration av karnitin i blodbanan, men så var inte fallet. Faktumet att koncentrationen av karnitin i blodet inte ökade förklaras av att kolin stimulerar upptag av karnitin till vävnader. Forskarna spekulerar i att kolin ökar mängden eller aktiviteten av karnitintransportörer i vävnaderna.
Det kolinorsakade upptaget av karnitin till vävnaderna kombinerat med koffein, ökade i sin tur nedbrytningen av fettsyror, vilket resulterade i en ökad mängd ketonkroppar i blodbanan och nedbrytningsfragment av fettsyror (s.k. acetatgrupper) i urinen. Forskarna kallar detta fenomen, som resulterar i en förlust av ”oanvända” kalorier (i form av acetatgrupper) i urinen, för ”fettsyradumpning”.
Efter de två veckorna var kroppsvikten oförändrad, medan andelen kroppsfett tenderade att vara lägre i gruppen som fått tillskott av karnitin och kolin, jämfört med placebo där i stället kroppsfett visade en tendens till att ha ökat.
Slutsats
Denna studie visar att kolin har en karnitinbevarande effekt i kroppen. Kolin tycks förutom att öka upptaget av karnitin till vävnader (framför allt levern och skelettmuskulaturen), även öka den kroppsegna produktionen av karnitin. Tillskottet lecitin, som är en slags fosfolipid och även kallas fosfatidylkolin, innehåller kolin och ger troligtvis samma resultat som ”rent” kolin. Koffein kompletterar kolinets och karnitinents effekter mycket verkningsfullt genom sin förmåga att öka energiförbrukningen och stimulera frisättningen av fettsyror.
”Fettsyradumping”-fenomenet som orsakas av kolin som kombinerats med karnitin och koffein, och innebär att fettsyror bryts ner till acetat som utsöndras i urinen, kommer sannolikt att uppmärksammas i framtiden eftersom det innebär en förlust av ”oanvända” kalorier utan ansträngning. En nog så välkommen effekt i dagens ”kaloriöverflödssamhälle”.
Notera att karnitindosen som användes i denna studie är mycket låg jämfört med tidigare studier som undersökt karnitins effekter på idrottare där doseringarna varit mellan 1000-3000 mg (1-3 g). Av allt att döma verkar kolin effektivisera karnitin så bra att det inte behövs så stora karnitindoser för att skapa fettsyradumpning.
Denna effekt på utsöndring acetatgrupper i urinen efter tillskott av karnitin och kolin kan jämföras med den ketogena dieten, som i stället resulterar i utsöndring av ketoner (ketonkroppar) i urinen. Båda ger en förlust av kalorier, vilket är intressant för alla som deffar och vill komma i form. Fördelen med fettsyradumpningen som sker efter tillskott av karnitin och kolin är att man slipper de negativa konsekvenserna av den ketogena dieten som t.ex. sänkt prestationsförmåga. Snarare tvärtom, eftersom tillskott av karnitin och kolin kombinerat med koffein optimerar kroppens förmåga att använda fettet.
Referens:
Hongu N, Sachan DS: Carnitine and choline supplementation with exercise alter carnitine profiles, biochemical markers of fat metabolism and serum leptin concentration in healthy women. J Nutr 2003 Jan;133(1):84-9
