I takt med en ökad användning så ökar också frågeställningarna – är lightprodukter verkligen bra? Ofta vill man veta om de är ofarliga, och om de verkligen kan hjälpa till att reducera vikten. Eftersom det finns ett antal olika typer av lightprodukter vill jag här reda ut begreppen lite.
SOCKERFRIA PRODUKTER
Det finns ett antal olika sötningsmedel som används istället för sackaros (vanligt socker). Man brukar skilja på de energigivande, och de icke-energigivande. De icke-energigivande är olika sockerarter, eller sockeralkoholer, som av olika anledningar används istället för socker. De ger en söt smak, men man slipper den energi som sockret ger. Dessutom ger de ingen insulinutsöndring, vilket underlättar fettförbränningen. Generellt är därför de icke-energigivande sötningsmedlen mest intressanta för dig som vill minska i fettvikt. De som är mest använda i livsmedelsindustrin idag är aspartam, acesulfam K, och i viss mån sackarin och cyklamat. Jag ska gå igenom vad de egentligen är, och deras för- respektive nackdelar.
ASPARTAM
1982 började industrin använda aspartam som sötningsmedel i Sverige. Aspartam består av två aminosyror, som kommer att brytas ner och absorberas i tunntarmen. Det som bildas vid nedbrytningen är alkoholen metanol och aminosyrorna fenylalanin och asparaginsyra. Att få i sig för mycket metanol vet vi är skadligt. Det är ju den beståndsdelen som orsakar blindhet och förgiftning om man dricker dålig, hembränd sprit.
I små mängder hinner vi dock bryta ned metanolen innan den gör skada, och det finns mer av denna alkohol i ett glas juice än i ett glas lightläsk. Vid ett stort intag av aspartam kommer dock det mycket giftiga ämnet formaldehyd att bildas. Formaldehyd kan skada våra celler och är en riskfaktor för cancerutveckling. Vid normal användning anses aspartam dock ofarligt, då mängden formaldehyd är försumbar. Det högsta rekommenderade intaget är 40 mg/kg kroppsvikt/dag. För en 80-kilosperson innebär det 3,2 gram. Med tanke på att aspartam är 200 ggr sötare än socker skulle denna dos kunna ersätta 640 gram socker. Betydligt mer än de flesta konsumerar.
Aspartam misstänks dock av vissa forskare vara en bidragande orsak till det ökade antalet hjärntumörer som rapporterats sedan aspartamet introducerades. Men det är långt ifrån bevisat att det verkligen är så. En delförklaring kan vara att läkarvetenskapen har blivit bättre på att upptäcka tumörer, vilket självklart kommer att leda till en rapporterad ökning. Vi måste emellertid vara medvetna om att det finns andra påstådda riskfaktorer, t ex mobiltelefoner. Det vi vet om aspartamets effekter på hjärnan är begränsat.
Men vissa studier visar att aspartam inte påverkar hjärnans funktioner alls, medan andra studier visar att ett stort intag ökar risken för huvudvärk.
ACESULFAM K
Detta sötningsmedel upptäcktes 1967 och är, liksom aspartamet, 200 ggr sötare än socker. Acesulfam K har låg akut giftighet och inga cancerframkallande egenskaper hos människa har påvisats. Däremot har djurstudier, där höga doser använts, visat sig påverka kroppen så att en ökning av cancerrisken skulle kunna misstänkas. Inga studier på människa har dock bekräftat denna iakttagelse.
Acesulfam i rimliga doser tycks inte påverka fostret hos gravida kvinnor, då det absorberas fullständigt och utsöndras opåverkat väldigt snabbt. En kombination av aspartam och acesulfam K har visat sig ge bra smak.
SACKARIN OCH CYKLAMAT
Redan 1879 framställde två kemister sackarin, ett sötningsmedel som är 500 gånger sötare än vanligt socker. Det gav inte karies, lämpade sig för diabetiker och var dessutom billigt! Det skulle dröja ända fram till 1937 innan cyklamatet framställdes och blev en konkurrent till sackarinet. Det visade sig dock att en kombination av de två ämnena var det bästa ur smaksynpunkt. Trots att dessa två kemikalier inte hade genomgått särskilt ingående riskstudier användes de i stora delar av världen. 1969 upptäckte forskare att cyklamat kunde orsaka urinblåsecancer i råtta varvid bruket begränsades kraftigt i många länder. Även sackarin har senare misstänks kunna ligga bakom urinblåsecancern.
Något brända efter dessa rön försökte forskarna framställa bättre, och ofarliga, sötningsmedel. Idag har vi två bra alternativ till socker, acesulfam K och aspartam, även om det finns vissa frågetecken kring dem.
XYLITOL OCH SORBITOL
Detta är två sockeralkoholer som används som sötningsmedel i olika sammanhang. De ger en viss mängd energi, men det är betyr ligt mindre än socker, och dessutom har de ett extremt lågt glykemiskt index. Xylitol har dessutom positiva effekter på tandhälsan samtidigt som det eventuellt kan förebygga benskörhet. Hos vissa patientgrupper har dessutom xylitol visat sig ha en muskelsparande effekt.
Kanske är det en mycket bra energikälla för dig som vill bränna fett och gå ner i vikt. Ett tillskott med en viss del xylitol skulle kunna vara fördelaktigt, tack vara det låga energiinnehållet, det låga glykemiskt indexet och den muskelsparande effekten.
Läs vidare i del två av artikeln ”Lightprodukter”…
