Välfyllda muskelglykogenlager är viktiga inte bara vid uthållighetsidrotter, utan även vid styrketräning och för aptitreglering. För den som strävar efter att öka muskelmassan, har välfyllda muskelglykogenlager effekten att spara BCAA och öka cellernas hydreringsgrad, vilket tycks styra proteinsyntesen. För den som ”deffar” (går på diet) är det intressant att aptiten har ett direkt samband med uppfyllnaden av muskelglykogenlagren.
Ju mer välfyllda muskelglykogenlager, desto bättre förutsättningar för ökad muskelmassa och minskad aptit. Eftersom en minskad aptit underlättar för alla som deffar, är välfyllda muskelglykogenlager positivt för att minska andelen kroppsfett och gå ner i vikt.
Syfte
Att jämföra hastigheten av muskelglykogsyntesen, dvs. uppfyllnaden av muskelglykogenlagren, efter glykogenuttömmande träning.
Tillvägagångssätt
Tretton friska vältränade män gavs vid två tillfällen två olika kolhydratinnehållande drycker. Detta gjordes efter 60 min jogging, 60 min cykling och sprintintervaller på cykeln till utmattning. Därefter gavs respektive kolhydratdryck. Denna procedur gjordes vid två olika tillfällen. Vid båda tillfällen motsvarade den totala mängden konsumerade kolhydrater 4,2 g/kg kroppsvikt, dvs. båda kolhydratdryckerna innehöll lika mycket kolhydrater. Denna kolhydratmängd intogs i portioner om 75 g/500 ml vatten, direkt efter träningen och därefter igen 30, 60, 90 min efter träningen.
Det som skilde kolhydratdryckerna åt vid de båda tillfällena, var att kolhydraterna i kolhydratdrycken vid det ena tillfället innehöll glukosmonomerer – Glucidex (G-drink), medan kolhydratdrycken vid det andra tillfället innehöll glukospolymerer (78% amylopektin, 22 % amylos) – Carbamyl (C-drink).
Resultat
Den genomsnittliga uppfyllnadshastigheten av muskelglykogen var signifikant högre under de första 2 timmarna efter träning för C-gruppen (50.2 mätenheter/kg/tim) jämfört med G-gruppen (29.9 mätenheter /kg/tim). Efter 2 timmar märktes inte längre någon signifikant skillnad.
Slutsats
Denna studie visar att kolhydraterna kolhydratsammansättningen i en kolhydratdryck påverkar uppfyllnadshastigheten av muskelglykogenlagren efter glykogenuttömmande träning, eftersom muskelglykogenlagren fylldes 68 % snabbare efter intag av C-drinken än efter intag av G-drinken. Faktumet att denna effekt varade under de 2 första timmarna efter avslutad träning är viktigt i sammanhanget, med tanke på att det är just under denna tidsperiod syntesen (uppbyggnaden) av muskelglykogen är som allra störst.
BR> Den effektivare uppfyllnaden av muskelglykogenlagren efter intag av Carbamyl-drinken, skulle kunna ha förklaras av att kolhydraterna i denna drink gick snabbare ut i blodbanan och eventuellt gav en efterföljande förhöjd insulinnivå i blodet. Det ”mystiska” med kolhydraterna i Carbamyl-drinken, är att de resulterar i snabbare och därmed större uppfyllnad av muskelglykogenlagren UTAN att öka glukos eller insulinnivåerna i blodbanan mer än Glucidex-drinken! En annan studie har visat att den uteblivna skillnaden i höjningen av glukos och insulinnivåerna i blodbanan även gäller efter konsumtion utan föregående träning!!!
Forskarna har ännu inte lyckats förklara detta i detalj, men resonerar att det glykemiska indexet (dvs. GI), trots att det är viktigt ur hälso- och prestationssynpunkt, endast ger en liten bild av verkligheten. Vi får inte glömma att GI endast avspeglar hur mycket glukos som lämnar levern, och hur snabbt det lämnar blodbanan / tas upp av cellerna (sk. ”glucose disposal”). Vissa nutritionsforskare spekulerar i att det viktigaste egenskapen av kolhydrater för idrottare inte är GI utan istället glykogeninlagringseffektiviteten, dvs. maximal glykogeninlagring i muskeln per enhet insulin. Detta skulle innebära ett helt nytt tankesätt för oss som är intresserade av idrottsnutrition! Det skulle också förklara varför idrottare presterar så dåligt på fruktos, som visserligen har ett lågt GI, men som inte lagras in som muskelglykogen.
Kolhydraterna i Carbamyl-drinken, marknadsförs under namnet Vitargo, men har hittills endast sålts för elitidrottare i pulverform. Med Vitargo (Carbamyl) skulle med andra ord muskelglykogenlagren hållas välfyllda trots ett lågt kolhydratintag. Man arbetar för tillfället med att utveckla produkten så att den lämpar sig bättre för alla målgrupper. En lockande frågeställning är vilken effekten skulle bli på inlagringen av muskelglykogen OCH proteinsyntesen, av att kombinera Vitargo med högkvalitativt (vassle)protein i drycken… (Mer information om detta utlovas snarast). Allting pekar i alla fall på att Vitargo är en betydligt bättre kolhydrat än glukos (dextros), maltodextrin och fruktos som alla är så vanligt förekommande i kosttillskott inom gymbranschen.
Källa:
Aulin PK et al: Eur J Appl Physiol 2000; 81: 346-51.
Leiper JB et al: Scand J Gastroenterol 2000; 35: 1143-49.
