De flesta av mina kompisar är inte särskilt intresserade av att laga mat. Eller ska jag kanske säga kunniga? På deras prioriterings- och intresselistor finns långt mer spännande och viktiga saker att ägna sig åt. Särskilt om de är aktiva idrottsmän. Att syssla med en idrott, framför allt om man satsar hårt, tar mycket tid och kraft.
Om du inte har sådan tur att din livspartner är matkunnig, och matlagningsvillig, blir det till att börja fixa vid spisen själv. Detta kan få matställen med neonlysande hamburgerskyltar att se oerhört lockande ut och snabbmat blir ofta räddningen när blodsockerkurvan drastiskt faller.
Men en stadigt växande skara idrottsmän är idag medvetna om vad de ska välja för att bäst gynna sin kropp. Ett val som endast är möjligt om man är insatt i basfakta som matens innehåll och dess betydelse för prestationsförmågan. Den kostmedvetne idrottaren brukar äta ganska bra, men ofta på bekostnad av smak och aptitlighet. Deras mat brukar ärligt talat vara under all kritik – ofta en torr, trist maträtt som kan få den värsta fanatiker att undra vad han eller hon egentligen håller på med. Om denna rätt dessutom är medhavd i t ex en plastbunke (vilket ofta är fallet) till arbetsplatsen eller träningen är måttet ofta rågat, både för den ätande och omgivningen.
Frusen spaghetti
Mitt favoritexempel vad gäller en idrottsmans ofta totala ointresse för födan, bara den är nyttig, härrör sig från en kall vinterdag 1984, då jag och min vän Andreas Cahling (tidigare vinnare av bl a TV-cupen i brottning och idag proffs i bodybuilding), var på en turné. Vi hade sovit över på hotell i en mellansvensk stad och det var dags för arla avfärd. I bilen fanns ett minne av gårdagens sena ankomst till hotellet kvar: en stor, röd plasthink, till hälften fylld med spaghetti. Nattkylan hade efterlämnat en tjock isskorpa på ytan. Andreas knackade, till min fasa, med hjälp av den rimfrostiga gaffeln hål på isen och fortsatte att inmundiga den ”måltid” han tillfälligt avslutat 10 timmar tidigare. Då jag uttryckte mitt ogillande svarade han med ett skratt: ’Jag har inga större krav på konsistens eller smak.” Må så vara. Men i denna bok hoppas jag att Andreas, och många med honom, ska hitta sina favoritrecept, vilka förhoppningsvis stimulerar smaklökarna något mer än halvfrusen spaghetti.
Idrottslig gourmetmåltid
Ingen är född till en mästerlig kock. Men vem som helst – även du – kan laga god, spännande och nyttig mat. Med vissa grundläggande kunskaper om olika produkters näringsinnehåll och olika tillagningsmetoder, kan det till och med bli en idrottsmässig gourmetmåltid!
Detta med att svänga ihop något gott behöver inte alls ta lång tid. Det är inte svårt heller. Speciellt inte med denna bok i din hand eller med lite manipulerande med en ”vanlig” kokboks recept. I regel betyder det senare fallet oftast att ta bort grädde och smör och att ersätta det med t ex lite olja.
I början kan du komma att uppleva den mer fettfria maten som ”lite tråkigare”, eftersom fett i allra högsta grad är en smaksättare av klass. Men tro mig: Efter en tid kommer alltför fet mat inte alls att smaka lika gott som dina mer naturligt tillagade rätter!
Råvarorna viktiga
Mat blir godast om du lagar den från grunden. Sträva efter att använda så råa basprodukter som möjligt i form av färska grönsaker, frukter, kött och fisk. ”Men det blir väl dyrt”, kanske du säger. Visst kan det bli lite dyrare, men du får så mycket mer för pengarna! Handlar du sedan produkter efter säsong och håller dig till de billigare – och oftast bästa – basprodukterna, ska du se att det inte behöver kosta skjortan. Egentligen borde det spela mindre roll vad maten kostar än vad träningskläderna kostar (om du nu satsar på att bli bäst, eller att komma i bra form). Hellre en dyr kost, än en massa onödigt dyra prylar!
Slöa knivar och oordning i hyllorna
En av orsakerna till att många, framför allt grabbar, drar sig för att stöka i köket ar avsaknaden av funktionella köksredskap. Era köksutrustning kan definitivt hjälpa dig att bli en bättre kock! Vassa knivar, en teflonpanna, en rejäl mixer, rejäla kastruller i rostfritt stål, en spisfläkt och rejält tilltagna skålar att röra ihop ingredienser i är alla bra hjälpmedel. Ordning och reda i köket, t ex med rejäla upphängningsanordningar för kastrullerna, ger ett mer funktionellt och dessutom charmigare kök. Du slipper på detta sätt knöla in kastrullerna i överfulla skåp! Mikrovågsugn är också bra att ha, inte minst då du ska tina upp djupfrysta varor.
Små portionsbehållare, sådana som grabbar normalt aldrig kommer ihåg att köpa, kan användas både i frysen och mikrovågsugnen och passar perfekt att ta med förberedd mat i till jobbet eller plugget. En riktig wok och en ångkokare är två bra grejer att ha i köket hr den som vill kunna tillaga nyttig mat relativt snabbt. Numera finns även praktiska bordsgrillar, för den som snabbt och diskfritt (!) vill grilla sin biff eller sitt kycklingbröst utan fett.
Variera det du gillar
Välj ut en av de maträtter du ofta äter. Med denna som utgångspunkt kan du sedan experimentera dig fram, så att den erhåller en ny smak, en ny färg och kanske rentav en annorlunda konsistens. Tonfisk med ris kan bli en betydligt roligare rätt om du t ex gör en sås av tonfisk , krossade tomater, lök och rejält med kryddor. Riset piffar du upp genom att koka med en buljongtärning i vattnet.
Kycklingen kanske kan göras lite skojigare med hjälp av senap, skivade äpplen och örtkryddor? Torsken blir betydligt roligare om den serveras med lite paprikapulver som dekor, tillsammans med skivad citron, tomat och lite grönt.
Utmana dig själv!
En bit torsk kan tillagas på 100-tals sätt, kyckling likaså. Ja, kanske kan du ge dig själv ett löfte om en nyttigare och mer spännande kosthållning samtidigt!? Genom att prova på ett nytt recept i veckan kommer du snabbt att få en helt ny lista på lämplig mat att variera din meny med.
Du kommer att bli förvånad över hur enkelt och bra det går att anamma det traditionella ”man tager vad man haver”, även som medveten idrottsutövare, såvida dessa produkter är nyttiga.
Odla din känsla
Alla är vi olika. Somliga lyckas alltid med grillandet av den där fläskkotletten på utegrillen, medan andra verkar bränna den bara de viftar med köttbiten över gallret. Vissa är mästare på fiskrätter, eller så extremt duktiga på att ”få till det” i woken att vännerna börjat undra om en proffskock hyrts in i köket. Odla din talang kring det du är duktig på att tillaga! Ja, våga att ”leka” i köket! Prova att blanda ingredienser som du egentligen inte alls tycker hör ihop, och se vad resultatet blir. De mest spännande och personligt originella recepten upptäcks på det här sättet!
Tugga och njut
Gör inte dina måltider till stressmoment. Det är inte bra, vare sig för trivseln, magen eller din metabolism. Tänk även på vad som sades när du var liten: ”Tugga maten ordentligt”!
Lär dig smaka av födan – istället för att kasta i dig densamma. De där extra minuterna gör att din mage mår bättre och att kroppen får en chans att ta hand om de för dig så välbehövliga kolhydraterna, proteinerna och fettet på ett optimalt sätt!
