Jag minns mycket väl den första obduktionen jag bevittnade. Den utfördes mycket hänsynsfullt, både mot oss och den obducerade lilla damen. Det var bra eftersom det tillät oss att verkligen koncentrera oss på vad som försiggick på den rostfria stålbänken. Det som slog mig var vilken fantastisk muskulatur hon hade. Han vägde säkert inte mer än 50 kilo när hon levde, men när skinnet och allt fett var borttaget var hennes fysik imponerande.
Kanske var hon en vältränad liten kvinna, men en sak förstod jag; Alla kan se imponerande ut om man bara får musklerna att synas.
Musklerna finns där, även hos dem som inte har utvecklat så stora muskler. Det finns dock två hinder som ligger mellan musklerna och betraktarens ögon; fettet och vätskan. De allra flesta som inte är i form är helt enkelt för feta. Är du i god form, men inte får till det lilla sista, då kan det bero på vätskan. Den kan nämligen lägga sig som ett lager mellan muskel och hud. I denna artikel ska vi titta närmare på det och även undersöka hur vi ska bli absolut stenhårda.
Skilj på fett och vätska
Om du läser andra tidningar om hälsa och god form har du kanske sett annonsen jag tänker på. På bilden står en aningen överviktig kvinna och försöker knäppa sina jeans. Uppenbarligen behöver hon bränna bort 5-10 kilo fett, men texten under bilden gör gällande ”Binder du onödig vätska i kroppen? Då behöver du vårt vätskedrivande te!”. Producenten av detta te ville alltså få alla Sveriges överviktiga att tro att de inte var feta, bara vätskefyllda! Fantastiskt vad lätt det plötsligt skulle bli för alla Sveriges kroppsbyggare att komma i tävlingsform! Gå på teparty! Nej, först måste du bränna onödigt underhudsfett innan vätskan verkligen blir avgörande för formen. Men visst kan vätskefyllnad utanför musklerna vara ett problem, speciellt för tjejer i samband med mensen och när de äter p-piller.
”Vätskig”
Vätska kan röra sig fritt i kroppen men generellt talar man om vätskan som finns inne i, respektive utanför, muskeln. Det som främst påverkar var vätskan hamnar är hormonerna och mineralerna. Det viktiga för dig är att förstå hur detta påverkar din form och det primära är att förstå hur vätskan antingen kan hamna i muskeln eller utanför. Hamnar den inne i muskeln går du upp lite i vikt och musklerna blir fyllda och ser större ut. Om den istället lägger sig utanför muskeln går du fortfarande upp i vikt men den visuella effekten blir motsatt. Vätskan hamnar mellan hud och muskel och kan förstöra även den bästa form. Att dra på sig vätska kan alltså vara både bra och dåligt beroende på var vätskan hamnar. Uttrycket används dock oftast i negativ bemärkelse.
Kolhydrater gör dig plufsig!?
Jag hör ofta detta påstående och det är förvisso sant, men det är totalt feltolkat! Visst binder kolhydrater vätska när de bildar glykogen i musklerna, men vätskan hamnar på rätt ställe, i muskeln! Det gör att vätska dras från utrymmet mellan muskel och hud och går in i muskeln vilket ger pump och ett fantastiskt tryck i muskeln. Ett gram glykogen binder hela 2,7 gram vatten, vilket är en av orsakerna till att man ökar så mycket i vikt under kolhydratladdning.
Av samma orsak tappar man ofta flera kilo kroppsvikt de första dagarna under en diet. Det är dock inte fettet som minskar – snarare glykogendepåerna. Det finns dock ett sätt som kolhydrater kan ge vätskefyllnad mellan muskel och hud. När du äter kolhydrater frigörs insulin som kan ge ofördelaktig vätskefördelning. En del tycker att de även blir ”vattniga” om de äter för lite kolhydrater. Det kan stämma att de känner sig släta och musklerna känns tomma. Det beror dock inte på att någon vätska hamnar mellan muskel och hud, utan snarare på att det inte finns något i musklerna som kan göra dem uppumpade och väl synliga.
Dra i nödbromsen?
Många människor, speciellt tjejer, tycker att de lätt drar på sig vätska och blir plufsiga utan synbar anledning. Därför har många myter uppkommit kring kroppens sätt att fördela vätskan. Ett faktum är att om du inte dricker sparar njurarna vätskan och situationen kan förvärras ytterligare.
Att sluta dricka dagarna före tävling är som att dra i nödbromsen för att tåget går för långsamt. Drick åtminstone 2-3 liter/dag ända fram till tävlingsdagen. När du stiger upp på själva tävlingsdagen kan du dra nytta av din vätskebalans genom att halvera vätskeintaget och ladda på ordentligt med kolhydrater. Kolhydraterna går in i musklerna och bildar glykogen. Denna process kommer att ta all överflödig vätska som finns utanför musklerna. Detta gör att du ser stenhård och ”fylld” ut, men slipper bli uttorkad. I detta skede är det bra om du inte har druckit fullt lika mycket som vanligt eftersom insulinet som kolhydraterna utsöndrar annars kan ge vätskeansamling på fel ställe.
Hur fort går det?
Eftersom vattnet fritt kan gå mellan kroppens olika delar kan en omfördelning av vattnet ske ganska fort. Därför är timing viktigt i en formtoppning. Kroppen vänjer sig vid all behandling och effekten av en viss taktik avtar därför successivt.
För utom att manipulera kolhydrat-/vätskeintaget, som jag beskrev ovan, kan man även påverka saltintaget i syfte att bli stenhård. Det vanliga bordssaltet innehåller massor av natrium, vilket har förmågan att dra in vätska mellan muskel och hud.
En bodybuilder vill därför inte äta så mycket salt för att just behålla definitionen. Kroppen vänjer sig dock vid ett lågt natriumintag och effekten minskar snart. En god taktik är därför att äta ganska mycket salt (natrium) under ett par veckor för att de tre-fyra sista dagarna före tävling helt utesluta saltet. De första veckornas höga natriumintag gör att kroppen anser sig ha råd att utsöndra natrium och vätskan som finns mellan muskel och hud följer med. Under de sista dagarna av saltmanipuleringen, vilka sammanfaller med kolhydratladdningen är det bra att äta massor av frukt och grönsaker. Dessa livsmedel innehåller nämligen massor av kalium, ett mineral som har motsatt effekt jämfört med natrium. Kaliumet drar nämligen in vätska i muskeln och ger vätska på det rätta stället. Att kombinera dessa två natrium/kaliumtaktiker ger dubbel effekt och du behöver aldrig oroa dig för att ”hålla vätska” på fel ställen.
Använd aldrig vätskedrivande mediciner
Den allra farligaste typen av dopingpreparat är vätskedrivande mediciner, s k diuretika. De används ibland av idrottare som vill komma ner till en viss viktklass eller av kroppsbyggare som vill förlora den sista vätskan mellan hud och muskel.
Bodybuilders som använder anabola steroider och testosteron drar ofta på sig vätska av den orsaken och känner sig därför tvungna att använda vätskedrivande för att inte skämma ut sig. Ett mycket bättre tips är att hålla sig borta från preparat som ger vätskeretention och plufsighet och istället använda de taktiker jag har beskrivit för dig. De vätskedrivande preparaten är nämligen orsaken till de allra flesta dödsfallen inom idrott och framför allt bodybuilding.
Det är fler än en byggare som dött av preparaten och oerhört många har blivit kraftigt uttorkade och varit nära döden. Om du överlever användandet av dessa preparat kan du även drabbas av andra, mer långsiktiga biverkningar. Det finns rapporter om de som fått kroniskt rubbad saltbalans och blivit uppsvällda och plufsiga resten av livet. En viss risk för att utveckla diabetes finns också.
