Upptag av fett till musklerna för förbränning eller till fettväven för lagring regleras av många faktorer. En av de viktigaste är aktiviteten hos ett speciellt enzym som kallas LPL (lipoprotein lipas), vars uppgift är att skyffla in fett i cellerna. Om man tänker på muskelceller är denna funktion önskvärd, eftersom musklerna först måste ta upp fettet innan det kan förbrännas.
Tyvärr finns LPL även hos fettceller, där det åstadkommer fettinlagring. LPL förekommer alltså i olika former i olika vävnader. Det intressanta med detta enzym är att dess aktivitet påverkas av kostsammansättningen, vilket innebär att du själv genom dina matvanor kan påverka om fettet ska gå till musklerna eller till fettväven.
Tidigare studier på människor har visat att en hög-kolhydrat kost ökar aktiviteten hos LPL i fettväven, medan det samtidigt sänker aktiviteten hos LPL i musklerna, vilket skapar ett idealiskt tillstånd för ökad fettinlagring och minskad fettförbränning. Däremot är det oklart hur en hög-fett kost påverkar LPL i fett- och muskelceller.
Syfte
Att undersöka effekten av kostsammansättningen på aktiviteten hos LPL i fett- och muskelceller.
Tillvägagångssätt
25 normalviktiga individer (15 män och 10 kvinnor) fick i slumpmässig ordning med ett uppehåll på 4-6 veckor mellan försöken, äta en kolhydratrik och fettrik kost under vardera 16 dagar. Båda kostuppläggen gav lika mycket kalorier i en mängd som motsvarade varje försökspersons energiförbrukning.
Den kolhydratrika kosten hade en sammansättning av 55 E% kolhydrater, 25 E% fett och 20 E% protein, medan sammansättning i den fettrika kosten var 30 E% kolhydrater, 50 E% fett och 20 E% protein. I slutet av varje period togs vävnadsprover från fett- och muskelväven för att mäta aktiviteten hos LPL.
Resultat
Efter att försökspersonerna fått prova båda kostuppläggen konstaterades att den kolhydratrika kosten signifikant ökade LPL-aktiviteten i fettväven jämfört med den fettrika kosten, både före frukost och efter måltid. På den kolhydratrika kosten var LPL-aktiviteten i fettväven hela 71% högre efter måltid jämfört med den fettrika kosten, medan LPL-aktiviteten i musklerna var 27 % högre jämfört med den fettrika kosten.
Det är naturligt att LPL-aktiviteten ökar efter födointag i takt med att kroppen tar hand om maten vi stoppat i oss. Vid jämförelse av LPL-aktiviteten före och efter en måltid konstaterades att aktivitetsökningen hos LPL i fettväven var drygt dubbelt så stor efter den kolhydratrika kosten jämfört med den fettrika kosten.
Slutsats
Denna studie visar att kolhydratintaget har en starkare effekt på inlagring av underhudsfett (förutsatt oförändrat kaloriintag), än fettintaget. Tvärs emot den allmänna uppfattningen menar forskarna alltså att kolhydraterna i maten resulterar i en större fettinlagring än vad fettintaget gör. Detta förklaras delvis av att kolhydratrika måltider ger ett stort insulinpåslag, som i sin tur aktiverar LPL i fettcellerna, med en effektiv fettinlagring som slutresultat.
Referens:
Yost TJ et al: Effect of dietary macronutrient composition on tissue-specific lipoprotein lipase activity and insulin action in normal-weight subjects. Am J Clin Nutr 1998; 68: 296-302
