Första gången jag såg Gunilla var en solig sommardag 1980, på ett fullpackat Eriksdalsbadet i Stockholm.
Hon stod ut i vimlet med sina synliga magrutor och muskulösa armar. På den tiden var detta mycket ovanligt att beskåda på en kvinna. Än mer ovanligt på en dam som aldrig tagit i
en skivstång!
Gunilla blev mamma vid 15 års ålder och började träna på gym först då hon var fyllda 30 år. Med denna bakgrund är åtta SM-guld och fem veteran-VM-guld än mer imponerande.
Artikeln ursprungligen publicerad under rubriken Rytters Retro i BODY 8/2007.
Vad har du gjort sedan du lade av?
– Jag har tränat vidare på gymmet, ungefär fyra pass i veckan. Jag tränar även min nya hund så ofta jag hinner.
Ditt främsta fritidsintresse idag?
– Utöver att hålla liv i kroppen genom att träna mig själv och min hund, så pysslar jag en hel del i vår lilla trädgård.
Formen idag?
– Jag håller gummfläsket borta genom att göra det för mig självklara; att hålla igång. Jag håller alltid en bra året-runt-form, eftersom träningen är en lika naturlig del av min vardag som tandborstning. Trots att jag närmar mig 60 år enligt passet, så håller jag den fysiska åldern, kroppen, så ung jag kan.
Främsta hemlighet för dina framgångar?
– Jag höll mig under tävlingskarriären alltid i bra form och försökte att bygga kvalitet istället för kvantitet. Och jag har alltid strävat efter att förbättra mina fysiska svagheter. Jag jobbade också en hel del med min posering, för att märkas på scenen, när det väl kom till tävlingsdagen.
Så tränade jag då
– Jag delade upp träningen på fem pass i veckan, där varje muskelgrupp tränades igenom en gång. Den enda muskelgrupp jag tränade två gånger i veckan var benen, som alltid släpat något i utveckling jämfört med överkroppen.
Så tränar jag idag
– Jag tränar fyra gånger i veckan, men bara ett benpass. Jag kan inte köra benböj längre. Och inte heller så tungt som förr, då jag har en efterhängsen ryggskada. Så rumpan håller på att försvinna tyvärr…
Vilka är dina starkaste minnen från din tid som tävlande?
– Det är nog EM i Leningrad 1990. Det var fullsatt i en lokal som var i Globenklass! Publiken skrek när jag kom in på scenen, då de aldrig sett en vältränad kvinna tidigare. Och det svenska laget som reste dit hade en fantastisk sammanhållning. Sedan måste jag nämna det magiska året 1998, då jag vann både veteran- och senior-SM vid 48 års ålder.
Det ångrar jag i livet
– Att jag inte började träna tidigare. Men det fanns helt enkelt inga gym eller tävlingar för tjejer på den tiden då jag var ung.
Det är jag mest nöjd med i livet
– Att jag är frisk, och tack vare träningen kanske inte ser så gammal ut. I alla fall inte bakifrån.
Har du någon kvinnlig förebild inom bodybuilding?
– För mig var Anja Langer från Tyskland den perfekta bodybuildingkvinnan. Hon var både kvinnlig, hade lagom mycket muskler och var dessutom otroligt snygg.
Vad gör du om 10 år?
– Då är jag 67 år och sitter förmodligen som nybliven pensionär på en stubbe i någon skog och väntar på att polarens hund ska hitta mig, när vi tränar sök. Förhoppningsvis orkar jag också ta mig till gymmet. Annars får de tippa av mig med skottkärran utanför!
Ditt bästa råd till tjejer som vill komma igång med träningen?
– Tänk på att det tar tid att bli bra i bodybuilding. Och att det tar tid att bygga kvalitet. Det är viktigt att äta mycket – och rätt. För lite mat bygger inte en vältränad kropp! Och för dig som ska tävla så är det viktigt att öva på poseringen. Det spelar ingen roll hur bra du är om du inte kan visa upp det!
Fakta om Gunilla
Fullständigt namn: Karin Gunilla Söderberg
Uppväxt i: Årjäng, Värmland. Flyttade till Stockholm 1969.
Bor: I ett pittoreskt litet hus i Sollentuna
Ålder: 57 år
Tidigare idrotter: Cyklat mycket och en del gymnastik i skolan
Började träna: 1980 på Atlas Gym i Stockholm
Aktiv tävlande mellan: 1982-1998
Första seger: Stockholms-DM 1982
Jobbar idag med: Hemtjänst
Tidigare jobb: Jobbade som tandsköterska under 12 år, därefter som nattpatrullerande hundförare på vaktbolag under 22 år.
Längd: 163 cm
Vikt nu: 60 kg
Vikt då: 64-69 kg
Familj: Maken Mats, sonen Mikael, hans sambo Emma och barnbarnet Freja. Tre syskon, hunden Zorro och mamma.
Främsta meriter: 24 guldmedaljer i bodybuilding, varav fem veteran-VM-guld och åtta SM-guld.
