Hur gärna vi än vill tro det så finns det dessvärre ingenting som är för evigt. Det enda vi faktiskt kan vara säkra på är att det oändliga mysterium vi kallar livet förr eller senare kommer att förändras. Ibland till det bättre, ibland till det sämre.
Jag har tillbringat de senaste nio åren av mitt liv i en bergfast övertygelse om att ha hittat rätt, och att jag både fysiskt och emotionellt var ”hemma”. Och det larviga var att jag varit så fullkomligt förvissad i den tanken, att alla andra scenarios känts fullständigt vansinniga.
Men nu står jag här. Uppbrottet från den människa som varit mitt allt, och som betytt mer för mig än någon annan, är ett ofrivilligt faktum. Flyttlasset har gått, och livet måste liksom gå vidare ändå. Efter en samling sällsynt primitiva yttringar börjar livet så sakteliga komma tillbaka till ett läge där heder, värdighet och respekt äntligen kan få spela huvudrollen. Svårt så in i helvete, men lika nödvändigt. För när det kommer till kritan har vi ju inga alternativ.
”Out wis the bed air, in wis the guut”, sa kommissarie Clouseau i en av Rosa Pantern-filmerna. Och det är ungefär vad jag försöker fokusera på nu. Att andas. Att se det positiva i förändringen, och att utgå från mina nya förutsättningar. Att helt enkelt anpassa mig.
Denna förmåga till anpassning är en av mänsklighetens viktigare egenskaper, kanske rent av den viktigaste av dem alla. Eftersom vi har givits den tvivelaktiga gåvan att känna till vår egen dödlighet, blir förmågan att koppla bort, att fokusera på annat – att anpassa sig – helt avgörande. Hur skulle vi annars klara av att förlora nära och kära? Oavsett om det, som i mitt fall, beror på ett uppbrott eller på att – vilket naturligtvis är oändligt mycket värre – de vandrar vidare till de sälla jaktmarkerna.
Men anpassningsförmågan nöjer sig inte med att hjälpa oss att hantera livets mörka dagar, den är även vår bästa vän i tillvaron i övrigt. På gymmet till exempel. Anledningen till att du överhuvudtaget får resultat av din träning stavas naturligtvis anpassning. Du lyfter en vikt som kroppen tycker är tung, och vad händer? Jo, som genom ett mirakel skapar din kropp lite mer muskelmassa för att vikten nästa pass ska kännas mer hanterlig. Utan anpassning, inga stora muskler – så enkelt är det.
Kom bara ihåg att hela tiden ge kroppen något nytt att anpassa sig till. Mer vikt, kortare vila, nya övningar – vad som helst. För som den 8-faldige Mr Olympia Ronnie Coleman så vist skaldade:
”If you always do what you’ve always done, you’ll always get what you always got.”
I dina växande musklers tjänst!
Chefredaktör – BODY
Redaktören listar: 5 anledningar till att träna på morgonen
- Du mår bra
Hela dagen. - Du behöver inte passa in träningen i ditt schema
Den ligger innan alla andra åtaganden. - Du behöver aldrig fundera på om du orkar träna eller inte
Det ingår i din morgonrutin. - Du slipper trängas på gymmet
Till skillnad från efter jobbet då du får vara glad om ens silverhantlarna är lediga. - Du kommer till jobbet med pump
’Nuff said!