Redaktören gnuggar på. Resultaten därefter.
Jag må vara aningen fluffigare i silhuetten än sist, och kanske också något kilo tyngre. Men jag sitter här med värk som sänd från helvetet i varenda kroppsdel. Eller kanske från gudarna. Ty jag har tränat. Det kan ju kännas lite ironiskt att träningsvärk, vilket är det hela jag just nu närmast förlamas av, är en smärta vi välkomnar, gläds av, ja rentav eftersträvar.
Men värken är ju en påträngande signal om att något vi gjort vållat våra muskler mikroskopiska skador. Skador som behövs för att kroppen ska anse det mödan värt att inte bara reparera den skadade muskeln, utan också förstärka den. Med det blir värken något sorts kvitto på att vi tagit i ordentligt, och att vi därmed gjort det vi skulle i gymmet.
Jag har nu haft ett antal månader med riktigt grymma träningspass. Som ett schweiziskt gökur har jag tagit mig till gymmet, och där utfört allt det jag planerat och på det sätt jag föreställt mig. Och därför kommer också resultaten. Inte särskilt dramatiska såklart (jag har ju tränat i mer än 30 år nu), men ändå märkbara och på flera sätt välgörande.
Som om inte denna för mig smått pedantiska period varit nog, så har den senaste tidens alla helger också knökats med träning, vila, massor av god mat, och rogivande umgänge med nära och kära. Och det är däri jag själv hittar förklaringen till min diaboliska träningsvärk.
Denna värk kommer nu att få fungera som mitt eget livselixir ett tag framöver. Jag är på G känns det som, och den känslan vill jag både förstärka och förlänga. Planen är att fortsätta på inslagen väg, och att göra 2012 till mitt bästa träningsår någonsin. Jag vet inte minst av erfarenhet att vägen dit är allt annat än rak och svagt utförslutande. Men med både pump och plump (läs hjärta och hjärna) på rätt ställe är jag rätt säker på att det nyfödda året kommer att göra mig starkare, friskare, piggare och gladare än någonsin tidigare.
Gott nytt träningsår!
I dina värkande musklers tjänst!
Chefredaktör – BODY
Redaktören listar: 5 saker som gladde mig 2011
- Carinas NM-guld!
Trots massiv stressbelastning och närmast ofantliga förväntningar så gjorde hon det – igen. På fyra NM-starter har Carina nu två guld och två silver. Min beundran är gränslös. - Lissans EM-guld!
Lika vacker inuti som klassigt vältränad utanpå kunde denna norrlandspärla komplettera sitt VM-guld från 2001, med ett EM-guld 10 år senare. Fantastiskt! - Andreas NM-guld!
Erkänner att han till en början flög under min radar under NM, men när röken lagt sig så stod herr Fotiadis där som vinnare även overall. Jag lyfter därmed min hatt! - Younes VM-brons!
Sverige saknade officiellt deltagande på CBB-VM, men fick ändå med sig en het bronsplakett hem. För bedriften stod BODY-bloggaren Younes Laroussi, som för dagen representerade sitt andra hemland Marocko. Grymt! - Christoffers USA-seger!
Att en svensk kroppsbyggare segrar i USA är unikt, och det Göteborgaren Christoffer Nober visade upp under Excalibur var också det. Riktigt vasst jobbat!
