Bör du vara rädd för rhabdo?

Rabdomyolys eller rhabdo som det ofta kallas för är något som nog väldigt få hade hört talas om för tio år sen. Men på bara tio år är det något som har fått en plats i många personers medvetande och det är nog ännu fler som i alla fall tycker sig känna igen ordet. Själva uttrycket rhabdo verkar inte heller de ha funnits för cirka tio år sen utan det verkar vara en ny företeelse med rötterna inom CrossFit.

Trots att en hel del numera i alla fall känner till termen är det fortfarande få som vet vad rhabdo verkligen är. Här ska du därför få lite mer ingående information om vad som verkligen menas med rabdomyolys, varför det uppstår och även lite kring vad du kan göra för att minska risken att du råkar ut för det.

Rabdomyolys – massiv nedbrytning av muskelmassa

Rhabdo är den tekniska termen för en väldigt stor nedbrytning av muskelmassa. Själva ordet i sig betyder faktiskt upplösning av muskler.

När den här nedbrytningen sker läcker flera ämnen från muskelcellerna ut i blodcirkulationen. Vissa av dessa ämnen kan vara skadliga i större mängder för framför allt njurarna.

Tecken på rhabdo är en ganska extrem muskelsmärta. Sitter det i armarna kan man uppleva besvär att ens lyfta armarna och är det i benen är det en väldigt plåga bara att röra på sig. Musklerna är väldigt ömma vid beröring och de är även svullna och kan upplevas ”vattniga”. Ett annat vanligt och säkert tecken är att ens urin är rödfärgad. Detta symptom är dock ganska kortvarigt så frånvaron av rödfärgad urin innebär inte att man kan vara säker på att man inte har rhabdo. I själva verket är det så att röd urin är ett symptom som är ganska ovanligt hos personer som söker vård på grund av rhabdo.

Orsaken till den rödaktiva färgen är nedbryten myoglobin. Myoglobin är ett protein som normalt används i blodet för att binda syre och har alltså en livsnödvändig funktion, men när det kommer mycket myoglobin på kort tid till njurarna kan dessa ta allvarlig skada. Den värsta komplikationen av njursvikt är döden. Detta är inget vanligt utfall utan mer vanligt är en kronisk påverkan på njurarna. Njurarna blir helt enkelt sämre på att utföra sin tänkta funktion i kroppen vilket är att främst balansera vätskeoch saltbalansen i kroppen. Njurarna har dock andra viktiga funktioner likt reglera blodtryck, filtrera ut slaggprodukter (gifter så som urea och urinsyra) från blodet ut till urinen och kontrollera syra-basförhållandet i kroppen. Kort och gått så är rhabdo något du verkligen vill undvika då konsekvenserna kan bli väldigt allvarliga för din hälsa.

Orsaker till rhabdo

Rhabdo kan uppstå av flera olika orsaker. Om du arbetar på sjukhus så kan du stöta på alla de här:

• Trauma – patienten har varit med om en olycka och fått muskler krossade i samband med detta.
• Syrebrist i musklerna – patienten har av någon orsak fått blodtillförseln till en eller flera muskler strypt under en längre tid. Det har sker både vid olyckor men det kan även ske när till exempel berusade människor somnar i en ställning där de stryper blodtillförseln till ett ben eller en arm.
• Genetiska sjukdomar – flera mer eller mindre ovanliga genetiska sjukdomar predisponerar folk till att råka ut för rhabdo.
• Infektioner – infektioner som påverkar musklerna kan leda till rhabdo.
• Stor påverkan i form av temperaturskillnader – om kroppen blir väldigt varm eller väldigt kall kan det få muskelcellerna att gå i sönder och du kan utveckla rhabdo.
• Droger och mediciner – vissa droger och mediciner kan ge en ökad risk för rhabdo som biverkning.
• Hård ansträngning – väldigt hård träning, tävling eller annan form av ansträngning kan orsaka rhabdo helt på egen hand.

Den orsaken vi kommer fokusera på här är den ansträngningsutlösta.

Rhabdo vid träning och tävling

Rhabdo har traditionellt varit kopplat nästan uteslutande till militärträning där man under hårdträningen sett enstaka fall av rhabdo. I en studie uppskattade man förekomsten av fall till 22,2 på totalt 100 000 rekryter och år. Har du alltså 100 000 personer som tränar för att bli militärer så kommer du i snitt att råka ut för 22,2 fall per år. Detta är en väldigt låg frekvens av skadan och detta är ju också orsaken till att den varit i princip okänd hos gemene man.

Även träningen för att bli brandman eller polis har också lyckats producera en del fall av rhabdo och du hittar en del rapporter kring detta publicerade. Vanligen har detta skett i varma klimat där de fått utföra längre ansträngningar med extra belastning.

Hur vanligt rhabdo är inom idrotten är det ingen som vet. Det enda som finns är fallrapporter från olika idrotter. Till exempel finns det flera amerikanska fotbollsspelare som råkat ut för rhabdo efter väldigt hård försäsongsträning ^{9, 10}. Det finns även flera rapporter om personer som råkat ut för rhabdo efter maraton1, ultramaraton ² eller triathlon ³ även fast förekomsten verkar väldigt ovanlig. Även med ren styrketräning finns det rapporter om rhabdo ^{4, 5}. Volymen träning är i dessa fall oklar då det inte står något om detta i rappor-terna. Det finns dock enstaka fallrapporter där förhållandevis lätt träning gett rhabdo. Till exempel ett spinningpass på 40 minuter ⁸.

Flera av dessa fall har varit i samband med varmt väder eller att personerna i fråga haft någon form av infektion i kroppen. I de allra flesta fall handlar det om ganska extrema träningsvolymer där personerna fortsatt trots en ganska stor utmattning.

Inom CrossFit finns det onekligen många kända fall av rhabdo. I regionals 2013 så fick till exempel en av de bästa svenskarna, Lukas Högberg och en av de bästa danskarna, Casper Kold, båda rhabdo under respektive efter tävlingarna. Så det är ingen tvekan om att rhabdo är en del av CrossFit. Hur vanligt det verkligen är går det dock inte att säga något om. Sedan CrossFit blev populärt har onekligen folks medvetande kring rhabdo ökat men det kan bero på flera orsaker.

En orsak kan vara att många fler råkar ut för det och därför skrivs det mer om det. En annan orsak kan vara att CrossFit som community har känt sig tvungna att upplysa sina följare om de eventuella farliga konsekvenserna av rhabdo. Tidigare när rhabdo mer varit ett fenomen isolerat till träning av rekryter och olika yrkesskolor har det sannolikt räckt med att de ansvarig känt till riskerna. Inom CrossFit finns det dock inte samma centrala styrning och tillgång till medicinskt utbildad personal och då måste budskapet spridas till ”alla” på ett helt annat sätt.

Minska risken för rhabdo

Oavsett vilken sport du sysslar med så är risken för rhabdo låg. Det finns ingen exakt definition på rhabdo utan diagnosen ställs via ett blodprov där man mäter något som kallas kreatinkinas. Beroende på var du sätter gränsen så är det givetvis fler eller färre som drabbas av rhabdo.

Det finns dock gemensamma faktorer för alla fallrapporter oavsett om var du egentligen sätter gränsen. De som drabbas är oftast ganska otränade personer som hastigt påbörjar ett tufft program. I en fallrapport är det till exempel en personlig tränare som pressat sin klient så mycket så han i slutet fått hjälpa henne mellan maskinerna på gymmet ⁶. En annan rapport handlar om en tolvårig pojke som blev bestraffad med 250 stycken upphopp ⁷.

En annan grupp som oftare drabbas är väldigt vältränade personer. Dessa har en hög uthållighet och därmed en förmåga att pressa sina muskler väldigt hårt. De har också vanligen utvecklat en hög smärttolerans och många gånger är de med i tävlingar eller utmaningar där de pressas av motståndare och lagkamrater.

Excentrisk träning och träning med explosiva moment verkar onekligen också vara en stor riskfaktor. Jag kunde till exempel inte hitta några rapporter om rhabdo inom cykling men ganska gott om dem i uthålligheter med excentriska inslag likt löpning. När du blandar ihop hög uthållighet med större excentriska moment och explosiva moment så verkar risken som högst. Och det är ju här som du hittar försäsongsträningen i amerikansk fotboll, introduktionsträningen till militärer, brandmän, poliser mm. Och även CrossFit.

Det är viktigt att påpeka att det inte endast är träning som involverar flera stora muskelgrupper som är en riskfaktor för rhabdo. Även hård excentrisk träning av mindre muskler så som biceps eller triceps har visat sig kunna ge rhabdo.

Utför du den här typen av träning så gäller det att du verkligen är förberedd och har stegrat träningen efterhand. Att utföra den typen av träning flera dagar i rad eller till och med flera gånger under en dag likt CrossFit Games ökar med största sannolikhet risken oavsett hur vältränad eller förberedd du är.

En annan rimlig måttstock som jag personligen tror på är att titta på tekniken. När tekniken fallerar så är det ett tydligt tecken på att musklerna är trötta. Detta är ju fullt normalt under träning och inget tecken på rhabdo i sig, men om du genomför många repetitioner efter det att tekniken blivit sämre eller om du utför flera set där du alla gånger kör tills tekniken är dålig så ökar sannolikt risken.

Förutom själva träningen finns det andra riskfaktorer som du antingen kan påverka eller som du ska ta i beaktande och respektera innan träningen. Exempelvis är en pågående infektion en klar riskfaktor. Rhabdo är dessutom endast en av riskerna här så om du känner av någon form av infektion eller bara upplever att dina leder är markant tröga/ömma gör du bäst i att vila eller träna väldigt lätt. Har du ont i halsen bör du inte träna något ansträngande alls.

Vätskebrist och energibrist överlag lyfts också fram som riskfaktorer i litteraturen. Även hög värme i miljön omkring dig är en riskfaktor för rhabdo. Särskilt om det är i kombination med en hög luftfuktighet eftersom din kropps förmåga att svalka sig själv via svett försämras. Det samma gäller träning inomhus där du inte kommer att få en så stor svalkande effekt från en eventuell vind eller luftmotstånd om du rör dig.

Referenser

1. Clarkson PM. Exertional rhabdomyolysis and acute renal failure in marathon runners. Sports Med. 2007;37(4-5):361-3.
2. Skenderi KP et al. Exertional Rhabdomyolysis during a 246-km continuous running race. Med Sci Sports Exerc. 2006 Jun;38(6):1054-7.
3. Meighan V. Exertional rhabdomyolysis in female amateur triathletes. Crit Care. 2012; 16(Suppl 1): P459.
4. Doriguzzi C et al. Body building and rhabdomyolysis. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 1990 Sep;53(9):806-7.
5. Bolgiano EB. Acute rhabdomyolysis due to body building exercise. Report of a case. J Sports Med Phys Fitness. 1994 Mar;34 (1):76-8. Review.
6. Springer BL et al. Two cases of exertional rhabdomyolysis precipitated by personal trainers. Med Sci Sports Exerc. 2003 Sep;35(9):1499-502.
7. Clarkson PM. Case report of exertional rhabdomyolysis in a 12-year-old boy. Med Sci Sports Exerc. 2006 Feb;38(2):197-200.
8. Young IM et al. Spinning-induced rhabdomyolysis: a case report. Eur J Emerg Med. 2004 Dec;11(6):358-9.
9. Oh JY et al. Acute exertional rhabdomyolysis and triceps compartment syndrome during a high school football cAMP. Sports Health. 2012 Jan;4(1):57-62. 10 Smoot MK et al. A cluster of exertional rhabdomyolysis affecting a Division I Football team. Clin J Sport Med. 2013 Sep;23(5):365-72.