När man drabbas av en skada kan det vara svårt att veta vart man ska vända sig för att få bra hjälp. När det gäller träningsskador är den lokala vårdcentralen kanske inte det bästa alternativet. Istället handlar det om att hitta en vårdgivare som har kompetens inom idrottsmedicin.
Illustration: Seth Janson. Modell/Inspiration: Elisabeth Ivars
Innan man väljer att konsultera en skadeexpert är det viktigt att kontrollera att den behandling som ges håller vissa minimikrav. På så sätt undviker man de värsta fallgroparna och får förhoppningsvis bra hjälp från början.
Hur ser forskningsläget ut?
För att veta om en behandling fungerar måste man ta reda på om det finns någon forskning som visar att metoden är effektiv. Vissa behandlingar har bra vetenskapligt underlag, andra har lite eller bristfällig evidens och en del har inte studerats alls. För att kunna dra slutsatser om en behandling måste man bedöma om det studier som gjorts håller bra kvalitet. I en del fall finns sammanställningar där alla studier som gjorts kring en behandling jämförts. Dessa blir ofta mer tillförlitliga än en enskild studie, då det vetenskapliga underlaget är större.
Vad har terapeuten för utbildning?
Oavsett behandling ska man alltid ta reda på vilken utbildning terapeuten har. Personer som är legitimerade inom hälso- och sjukvård måste arbeta efter vetenskap och beprövad erfarenhet. Hit räknas till exempel naprapater, sjukgymnaster, läkare och kiropraktorer. Det är viktigt att terapeuten har utbildning inom idrottsmedicin för att kunna ge bra behandling. Risken är också mindre att allvarligare tillstånd missas som kräver annan form av sjukvård. Terapeuter som inte innehar legitimation arbetar efter andra lagar och regler, vilket inte ställer samma krav på behandlingens evidens.
Arbetar terapeuten med idrottsskador?
Även om en terapeut är legitimerad är det ingen garanti för att personen är duktig på idrottsskador. Vilka utbildningar eller erfarenheter har terapeuten inom idrottsmedicin? Har de själva idrottsbakgrund är detta ett plus.
Efterfråga alltid diagnos
När du söker för en skada ska legitimerade terapeuter alltid ställa diagnos. Diagnosen utgör utgångspunkten för all fortsatt behandling och rehabilitering. Diagnosen ska vara så preciserad som möjlig. Tar du behandling i profylaktiskt (förebyggande) syfte är inte diagnostisering obligatorisk.
Undvik långa behandlingsserier
Efter att terapeuten ställt diagnos ska förslag på behandlingsupplägg presenteras. Generellt ska långa behandlingsserier med passiva behandlingar undvikas. De flesta skador kräver aktiv rehabilitering från patienten och ska efter praktisk genomgång kunna bedrivas i egen regi.
Ger terapeuten något mer än behandling?
De flesta träningsskador kräver någon form av aktiv rehabilitering. Förutom undersökning, diagnos och behandling ska terapeuten alltid upprätta ett rehabiliteringsplan. I de flesta fall ingår träning som en viktig del i tillfrisknandet. Övningarna ska gås igenom noggrant med instruktioner om utförande och hur svårighetsgraden stegras. Det är inte ok att få några hemövningar på ett papper om man inte har klart för sig exakt hur övningarna ska utföras.
Vad utger sig terapeuten för att kunna behandla?
Det finns terapeuter som utger sig för att kunna behandla sådant som inte kan relateras till skador eller besvär från rörelseapparaten. Förekommer sådana påståenden bör man söka sig till någon annan. Det finns naturligtvis en gråzon för vissa behandlingar och man bör alltid titta på forskningsläget innan man tar beslut.
Finns referenser?
Även om referenser inte är en garanti för att terapeuten är kompetent och kunnig inom sitt område ger det en fingervisning om popularitet. En kunnig och erfaren terapeut är som regel välanlitad och kan ge flera referenser till personer, klubbar eller idrottsföreningar.
Manuella behandlingsmetoder
Nedan följer en sammanställning på behandlingsalternativ som kan fungera som en vägledning vid valet av vårdgivare. Evidensen för manuell medicin varierar beroende på vad man söker för och vilka behandlingsmetoder som används. Legitimerad vårdpersonal står under tillsyn av Socialstyrelsen, vilket innebära att behandlingsmetoderna som tilllämpas ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Ortopedisk manuell terapi (OMT)
OMT är ett specialistområde inom sjukgymnastik. Vid besök hos en OMT-sjukgymnast får patienten svara på frågor och beskriva sina besvär. Därefter utförs en manuell undersökning som syftar till att bekräfta de hypoteser sjukgymnasten fått från det inledande samtalet.
Efter diagnos ställts upprättas en behandlingsplan i samråd med patienten som innefattar delmål och ett slutmål. Manuella behandlingsmetoder som till exempel ledmanipulation, mobilisering, töjningar och traktion används för att återfå bra funktion i de områden som bedömts nedsatta.
En viktig del i de sjukgymnastiska principerna är fysisk aktivitet. En stor del av behandlingen består av träning för ökad funktion.
KOSTNAD: 80–120 KR LANDSTINGSTAXA. 350–500 KR PRIVAT PER BEHANDLING.
Massage
Vid massage bearbetas kroppens muskler genom olika handgrepp, strykningar och knådningar. Det finns flera olika massagetekniker och behandlingarna skiljer sig mycket beroende på vem som utför dem. Massage kan användas både som rekreation och smärtlindring vid skador. I idrottssammanhang används massage för att påskynda återhämtningen och öka prestationsförmågan även om evidensen för detta är svag. Det finns inga lagstadgade krav på utbildning för att jobba som massör. Däremot är de flesta diplomerade från någon branschorganisation.
KOSTNAD: 350–800 KR BEROENDE PÅ BEHANDLINGENS LÄNGD
Kiropraktik
Kiropraktik är ett av de äldsta behandlingssystemen för muskeloskeletala besvär. Från att ha haft ett biostatiskt synsätt där segmentella dysfunktioner (subluxationer) ansetts vara orsak till ohälsa och sjukdom har man långsamt närmat sig den moderna skolmedicinen. Idag arbetar kiropraktorer efter naturvetenskapliga principer, vilket bl a innebär att man inte ger någon standardiserad behandling för ett visst tillstånd. Istället används ett multimodalt synsätt där så väl fysiska som psykiska aspekter av patientens symtom vägs samman.
Vid första besöket får patienten svara på frågor om sina besvär och hur dessa tar sig uttryck. Kiropraktorn gör sedan en manuell undersökning med olika tester för att komma fram till en diagnos. Därefter ges förslag på en behandlingsplan som inkluderar manuell behandling och rehabiliteringsträning. De vanligaste behandlingsteknikerna är ledmanipulation, mobilisering, töjningar och mjukdelsbehandling.
KOSTNAD: 400–700 KR PER BEHANDLING.
Orthopedic medicine international (OMI)
OMI är ett behandlingssystem som används av både läkare, sjugymnaster, kiropraktorer och naprapater. Utbildningen i OMI är standardiserad, vilket innebär att alla terapeuter som använder metoden arbetar utifrån samma riktlinjer. Konceptet bygger på en systematisk undersökningsmetod som ska resultera i en så specifik diagnos som möjligt. Terapeuten inleder med att ställa frågor om skadan, för att senare gå vidare till en manuell undersökning som efter sammanvägning resulterar i diagnos.
Behandling inom OMI består av tvära friktioner (en massageteknik), kortisoninjektioner (utförs endast av läkare) och specifik ledmanipulation. OM-Ikonceptet innehåller inga rekommendationer om rehabiliteringsträning. Trots detta väljer många terapeuter att ändå komplettera med rehab.
KOSTNAD: 500–800 KR PER BEHANDLING
Naprapati
Naprapatin kommer ursprungligen från kiropraktiken och kom senare att utvecklas till en egen sidogren. Till skillnad från kiropraktikens subluxationsteori angavs istället stödjevävnad som en viktig orsak till smärttillstånd i rörelseapparaten. Naprapater är i Skandinavien den största yrkesgruppen inom manuell medicin. Dagens naprapati baseras på modern medicin och naturvetenskap, där både fysiska och psykiska manifestationer vägs samman vid diagnostisering och behandling.
Vid nybesök ställer naprapaten frågor om patientens smärttillstånd. Därefter sker en manuell undersökning med olika tester som tillsammans med frågesvaren resulterar i en diagnos. En behandlingsplan upprättas där både manuella behandlingar och rehabiliteringsträning utförs parallellt. En naprapat använder bland annat ledmanipulation, mobilisering, töjningar och massage vid behandling.
KOSTNAD: 500-800 KR PER BEHANDLING
Sammanfattning
Vem man ska anlita när en skada uppstår är inte självklart. Det finns stora likheter mellan naprapater, kiropraktorer och OMT-sjukgymnasters yrkesutövande. Man kan till och med påstå att de råder större skillnad mellan enskilda terapeuter än mellan yrkesgrupperna. Om ekonomin får styra är landstingsanslutna vårdgivare att föredra. Samtidigt kan det ibland vara klokare med ett dyrare alternativ om den rätta kompetensen finns där.
Oavsett vilken vårdgivare som konsulteras ska alltid diagnos och behandlingsplan finnas med. Terapeuten bör ha goda idrottsmedicinska kunskaper. Aktiv rehabilitering är alltid att föredra framför passiva behandlingar. Bäst är naturligtvis om båda delar kan tillämpas parallellt.
Illustration: Seth Janson. Modell/Inspiration: Elisabeth Ivars
BODYs skribent Daniel Andréasson svarar i varje utgåva på läsarfrågor om rehabilitering och träning.
Daniel är leg. kiropraktor och lic. personlig tränare. Han har arbetat med träning, rehabilitering och hälsa i 16 år, och är specialiserad på manuell medicin, idrottsmedicin och träningslära. Daniel driver också det egna företaget Spinal Balans, som hjälper allt från elitidrottare till motionärer med träning, rehabilitering, kostrådgivning och kiropraktisk behandling. Följ honom på instagram @daniel.andreasson.
