Vilken expert ska man lyssna på?

I dag överöses vi med information inom alla områden och fitnessbranschen är inget undantag. På många sätt är detta en positiv utveckling, men för den som söker information finns det många fallgropar.

Proteindieter, helkroppsprogram, splitprogram, funktionella övningar, isolationsövningar. Terminologi och åsikter haglar – cem ska man egentligen lyssna på?

Att plocka ut experterna från den stora grå massan är inte det lättaste, framförallt inte om du bara har tillgång till dem via internet (eller en tidning eller bok).

Internet har förmågan att jämna ut spelfältet – men dessvärre inte på ett bra sätt. Med hjälp av hemsidor, bloggar och diskussionsforum kan vilken träningsintresserad kille eller tjej som helst framstå som en expert.

Därmed blir det svårt att särskilja vems råd du bör följa – och vems produkter du bör lägga dina surt förvärvade slantar på.

• Är det personen som citerar och hänvisar till flest vetenskapliga studier?
• Är det personen som imponerar med fackspråk och pratar om metaboliska reaktioner på cellnivå?
• Är det personen med den mest imponerande fysiken och tävlingsmeritlistan?
• Eller är det personen vars råd mest är i samklang med dina egna åsikter?

Dessa urvalskriterier är ingenting jag tagit ur luften; de är faktiskt väldigt vanliga bland tränande – och de är också bland de värsta bedömningsgrunderna du kan använda dig av. Hur skiljer man då dem som enbart kan snacka från dem som verkligen kan leverera?

Ålder och erfarenhet

Hur man än vrider och vänder på det går det inte att blunda för hur viktigt det är med erfarenhet. Du kan vara mer påläst än alla andra tränare i ditt område – du kanske till och med kan förklara de flesta kemiska processer i kroppen in i minsta detalj – men all denna kunskap är för intet om du inte har tilllämpat den framgångsrikt på ett flertal klienter.

Det är först när du arbetat med ett brett spektrum av människor under flera år som du börjar förstå vad som egentligen fungerar rent praktiskt. Nu betyder inte detta att det enbart är gamla rävar som kan klassas som experter.

Med bättre utbildningar och tillgång till enorma mängder information via Internet har många av de som börjar jobba inom fitnessbranschen idag otroligt mycket mer förkunskaper än vad deras äldre kollegor hade för fem, tio eller femton år sedan.

Detta betyder att med några års erfarenhet i bagaget finns det i dag fler duktiga unga tränare än någonsin tidigare. Denna skillnad kommer att bli mer märkbar i framtiden, framför allt hos de som börjar jobba extra som tränare redan under skolåren, och därmed skaffar sig värdefull erfarenhet innan de ger sig ut på arbetsmarknaden.

Låt oss sätta lite perspektiv på det hela. Ta en framgångsrik tränare som Charles Poliquin. Charles föddes 1961 och avslutade sina studier i mitten på åttiotalet, varefter han började jobba som tränare. När Charles uppmärksammades i media i mitten på nittiotalet och började skriva artiklar hade han och hans atleter redan flera olympiska guld i bagaget.

Charles var oerhört smart och långt före alla andra inom sitt område redan då. Men under de år som gått sedan dess har han utvecklats något enormt. Min poäng är att Charles från 2006 blåser Charles från 1996 av banan vilken dag som helst i veckan, och Charles från 2016 ligger likaså långt före Charles från 2006.

Detta visar hur viktig tidsaspekten är. Tio eller tjugo ytterligare år av lärande genom att observera och arbeta med klienter, läsa böcker, studier och andra experters artiklar och material.

Eftersom riktiga experter alltid strävar efter att bli bättre på det de gör kommer alltid åldern att spela en avgörande roll. Så när det kommer till experter kommer jag alltid att välja den som ärs mart och har tränat folk längst, i istället för den som är minst lika smart, men inte har lika mycket erfarenhet.

Skillnaden mellan tränare och tränare

Framgångsrika tränare skulle aldrig säga att de är personliga tränare om du ber dem beskriva vad de gör. Att svara med personlig tränare sätter dig direkt i ett speciellt fack där du är utlämnad till andra människors uppfattning om vad en personlig tränare är för något.

Om en klient kommer till dig med en skada eller om denne kanske vill gå ned i vikt så presenterar den personen helt enkelt en utmaning. Sedan är det upp till dig att lösa problemet utifrån klientens unika förutsättningar. En expert ser sig själv som en problemlösare.

Många av de som kallar sig personliga tränare är anställda av gymmet där de jobbar. Vissa klienter kanske resonerar som så att om gymmet har anställt dem så bör de vara duktiga. Tyvärr är det inte alltid så.

För egen del har jag lättare att respektera tränare som har egna företag och livnär sig på sitt yrke. Då är man tvungen att skapa resultat hos sina klienter om man vill ha mat på bordet. Är man däremot anställd har man inte samma press på sig och blir dessutom tilldelad en grupp med klienter.

Här är det dessutom väldigt många tränare som fastnar i tankegången, ”nu när jag kan det, fortsätter jag helt enkelt att göra samma sak”, vilket leder till ett avstannande i deras utvecklig – och många gånger en tillbakagång varefter de blir mer och mer bekväma. Detta för oss vidare till ett annat stort problem. Många tränare kan ingenting om utvärdering eller individualisering. De använder ofta samma mall för alla klienter som har liknande mål.

Riktiga experter utvärderar varje klient och skräddarsyr sedan ett program utifrån dennes förutsättningar och mål. Det är en självklarhet att individanpassade träningsprogram ger både snabbare och bättre resultat än generaliserade standardprogram tagna ur en pärm eller en bok.

Ännu viktigare är dessa utvärderingar och därefter justeringar av träningsprogrammet för att komma tillrätta med problem som till exempel muskel- och styrkeobalanser, detta i synnerhet för att undvika skador.

Experter förlitar sig på logik och erfarenhet

Tidigare förklarade jag varför erfarenhet är viktigt, och något som går hand i hand med erfarenhet är logik. Alla framgångsrika tränare jag känner använder ett väldigt logiskt tillvägagångssätt.

Om en träningsmetod eller ett kostprogram inte är logiskt i sin uppbyggnad, varför skulle man då använda sig av det? En duktig tränare ska alltid kunna förklara sin metod – och det denne säger ska låta förnuftigt.

Experter använder sig av forskning för att förstå, inte för att bevisa sin ståndpunkt. Många av de experter jag känner säger ofta att de fullständigt skiter i allt vad studier och forskning heter; och jag kommer ofta på mig själv med att säga samma sak.

Om man tänker efter lite är det faktiskt en väldigt sund inställning. Varför? Jo, väldigt många självutnämnda experter använder allsköns studier till att rättfärdiga eller till och med till att utforma hela träningsprogram. Sedan ger de intrycket av att deras metoder är överlägsna de program som är skapade genom erfarenhet eftersom deras programärbaseratpåforskning och vetenskap.

Sanningen är att de flesta studier är för smalt inriktade, för korta i sitt utförande och egentligen inte bevisar mycket av någonting alls. Men det är inte heller meningen; de utförs helt enkelt för att tillföra ytterligare lite information, eller som forskarna själva säger; att tillföra ännu lite mer till litteraturen.

Detta betyder inte att alla studier hör hemma i papperskorgen, för det finns, och kommer hela tiden en och annan studie som kan ge oss intressanta ledtrådar. Riktiga experter behöver inte någon publicerad studie för att rättfärdiga de metoder de redan har bevisat fungerar i gymmet.

Studier inom träning och kost ligger långt efter det vi använder oss av i praktiken. Därmed har de bästa träningsprogrammen och kostuppläggen utformats från erfarenhet och inte från en studie som publicerades förra året.

En studie är helt enkelt en liten ögonblicksbild från ett visst scenario som kan ge oss en ledtråd till en större bild av den aktuella vetenskapen. Om sedan denna studie visar på resultat som verkar förnuftiga både fysiologiskt och metaboliskt kan det hända att vi är något på spåret.

Och om det dessutom bekräftar vad vi har observerat i den riktiga världen med våra klienter kan den vara till hjälp i att ytterligare förstå och förfina våra metoder. Det är så riktiga experter använder sig av studier.

Att vara medveten om sin egen inkompetens

Det finns fyra olika nivåer av medvetenhet och självförtroende bland tränare.

1. När du precis börjat och kanske nått lite framgång på Internet via något forum, eller kanske fått någon artikel publicerad, tror du att du kan allt. Denna första nivå kalllar jag för att vara omedvetet inkompetent.
2. När du sedan börjar arbeta med klienter och får lite erfarenhet når du nästa utvecklingsfas där du inser att du egentligen inte kan någonting. Detta är nivån där du är medveten om din inkompetens. Denna nyupptäckta kännedom är så avskräckande för många att de börjar gå bakåt i sin utveckling eller till och med slutar arbeta.
3. De som inser att det enda sättet att bli bättre är genom att fortsätta skaffa sig erfarenhet tar sig till tredje nivån. När du når den tredje nivån vet du vad du gör, men du måste tänka efter varje gång du gör något.
4. Den fjärde och sista nivån är omedveten kompetens. När du når denna nivå vet du instinktivt vad som fungerar i varje given situation. Det är så experter nästan omedelbart kan säga vad en klient behöver fokusera på för att bli bättre och komma närmare sitt mål. För att nå denna nivå och ta sig bortom den måste man inse att man egentligen inte kan någonting. Man måste hela tiden sträva efter att bli bättre och man får aldrig bli nöjd.

Experter lär från andra framgångsrika tränare

Många tränare som befinner sig på första nivån, där de tror att de kan allt, är alltför ofta upptagna med att försöka skapa de perfekta och mest avancerade programmen, att de inte lägger tid på att lära från andra.

Förnuftiga tränare däremot bygger sina program utifrån att nå resultat med sina klienter. De skapar inte program för att imponera på läsare eller andra tränare. Programmen ska vara enkla att följa, effektiva, samt passa individen. Dessutom vet de att det inte existerar något perfekt program eftersom förutsättningarna hela tiden ändras och de vet att man aldrig blir fullärd.

Min första karatetränare sa en gång att; ”en kille med svart bälte är helt enkelt en med vitt bälte som aldrig ger upp”. Detta är sant, oavsett bransch eller yrke.

Ett sätt att ständigt utvecklas är att ha kontakt med andra framgångsrika tränare och utbyta erfarenheter. Det kan vara via e-post, telefon eller att helt enkelt samspråka på föreläsningar.

Ett annat sätt är att åka och hälsa på andra tränare. Det behöver inte vara arrangerade möten, många gånger räcker det med att sätta sig ned med ett anteckningsblock och studera dem när de jobbar. Vad gör de bättre? Vad kan jag lära mig som gör mig till en bättre tränare?

Experter letar inte efter fel i andras metoder, de letar efter likheter

Något jag finner intressant är att tränare med olika träningsfilosofier ständigt analyserar varandras program och fokuserar på, samt argumenterar kring, skillnaderna. Ändå, om du tar en titt på dessa tränare och vad de gör, ser du en hel del likheter mellan deras program oavsett vilken ”typ av
träning” de främst förespråkar.

Det är dessa likheter – de underliggande gemensamma nämnarna – som riktiga experter fokuserar på. Det är dessa likheter som lämnar ledtrådar till vad som sannolikt fungerar och vad som kan vara värt att utvärdera samt eventuellt lägga till i sin egen arsenal.

”There are no phenoms in the fitness profession – no 14 year old Tiger Woods, Freddy Adu’s or Michelle Wie’s. Becoming exceptional in this industry takes time, and effort – it can’t be rushed or ’fast-tracked’. Training and coaching people is not a skill issue – it’s a knowledge and experience issue – and neither of those can be rushed.”

–– Gray Cook

 Gillade du artikeln? Missa inte att gilla BODY på Facebook!