Det är bevisat att överkonsumtion av fruktos för med sig en del oönskade metabola komplikationer hos råttor, så som insulinresistans och fettbildning i levern.
För människor pekar en del studier på liknande effekter, men man är fortfarande inte riktigt klar över hur negativt det är i jämförelse med exempelvis glukos. Denna studie försökte bringa klarhet i frågan.
Upplägg av studien
Deltagarna delades in i två grupper och var två veckor i ett laboratorium där de fick äta enligt sitt energibehov med en strikt kontrollerad diet.
Här fick de konsumera 25 % av sitt dagliga energibehov i form av antingen fruktos eller glukos. Deltagarna fick sedan spendera åtta veckor utanför laboratoriet, och tillförde då glukos eller fruktos via olika drycker varje dag (Kool Aid eller Kraft).
Dieten kontrollerades genom daglig rapportering till forskarna. Man mätte hälsoparametrar som kolesterol, vikt, midjemått, subkutant fett (SAT), visceralt fett (VAT), de novo glukoneogenesis (DNL), insulinkänslighet och glukostolerans. Studien avslutades med en andra tvåveckorsperiod i laboratoriet.
Ungefär den mängd frukt som koncentrerat konsumerades i studien. Foto: a_Taiga
Resultat av studien
Under perioden utanför laboratoriet visade det sig att deltagarna åt mer än vad deras energibehov dikterade, vilket resulterade i att båda grupper gick upp ungefär lika mycket i vikt (1,4–1,8 kg).
- Fruktosgruppen lagrade mer fett kring organen (VAT) och glukosgruppen lagrade fett mer fett subkutant (SAT).
- Det ”dåliga” kolesterolet LDL ökade mest i fruktosgruppen.
- Insulinkänslighet och glukostolerans försämrades i fruktosgruppen, men inte i glukosgruppen.
- Man fann även att nybildningen av kolhydrat till fett (DNL) var större i fruktosgruppen.
- Vid en jämförelse mellan könen såg man att män lagrade mer fett i form av VAT, medan kvinnorna reagerade genom att insulinkänsligheten blev sämre än hos männen.
Att fruktosgruppen ökade mer i VAT förklarar forskarna med att SAT är mer känsligt för insulin, vilket gör att fettinlagringen sker där vid ett högre intag av glukos kontra fruktos.
Då fettinlagringen sker via en annan mekanism med fruktos, dvs DNL i levern (kolhydraterna omvandlas till fett), lagras därför fettet istället som VAT vid överkonsumtion av fruktos. Man spekulerar även i att DNL kan ligga bakom den försämrade insulinkänsligheten.
- Studien visar att det finns en hel del negativa effekter av överkonsumtion av fruktos kontra glukos, då det försämrar insulinkänsligheten och leder till fettinlagring i form av VAT.
Ur ett hälsoperspektiv är VAT kopplat till både metabola och kardiovaskulära sjukdomar; det är sämre att ha fett kring organen än under huden (SAT), och män är känsligare för VAT än kvinnor, vilket man även såg i denna studie.
Sunt förnuft är ett måste då man tolkar studier. Verkligheten är inte svartvit. Foto: AlexRaths
Från labbet till verkligheten
Tyvärr är studien extremt missvisande och resultaten mycket svåra att applicera till verkligheten. Enligt Livsmedelsverket är sockerintaget för gemene man kring 15 % av det totala energiintaget.
Då socker består av lika andelar fruktos och glukos, innebär det att medelsvensson får i sig cirka 7,5 % av energiintaget som fruktos – här använde man sig av 25 %, vilket är drygt tre gånger ett normalt intag.
Man får alltså göra en väldigt koncentrerad insats för att nå upp i de nivåer som användes här. Eftersom läsk nästan aldrig smaksätts med rent fruktos (utan HFCS, vilket är 55 % fruktos, 45 % glukos), blir det till att köpa rent fruktos i handeln och blanda drinkar av det.
För om du hade tänkt få i dig detta från frukt, vilket många förknippar med fruktos, får du minsann ligga i. En frukt på 200 gram innehåller runt 7–8 gram fruktos, vilket ska jämföras med cirka 150 gram som intogs i studien. Alltså runt 4–5 kilo frukt dagligen, om man gör matten.
I samband med att studien släpptes sedan kunde man i pressen läsa artiklar med rubrikerna ”Frukten gör dig fet” och ”Livsmedelsverket mörkar att du blir fet av frukt”. Det var denna studie som låg till grund för dessa vansinniga rubriker.
Att den sensationslystna pressen förvrider och överdriver studieresultat är visserligen inget nytt, men artikeln skrevs med underlag i hur en överläkare (!) uttalat sig om rönen. Detta är i min mening extremt uppseendeväckande och man kan undra hur någon kan tillåtas uttala sig så okunnigt. Det är sådant trams som leder till mytbildning och obefogad kostnoja. Skäms på dig, Christer Enkvist.
Referens
Stanhope et al. Consuming fructose-sweetened, not glucose-sweetened, beverages increases visceral adiposity and lipids and decreases insulin sensitivity in overweight/obese humans. J Clin Invest. 2009;119(5):1322-34.
Gillade du artikeln? Missa inte att gilla BODY på Facebook!
