En myt som aldrig verkar dö ut är den om att man blir fet av att konsumera sötningsmedel.
Sötningsmedel (SM) finns i många produkter, och vissa av dessa ger fortfarande energi eftersom det bara är en av flera ingredienser där man bytt ut sockret (S), men i exempelvis lightläsk finns i princip inga kalorier alls.
Men hur påverkas egentligen energiintaget om man under en tid tillsätter SM i sin kosthållning? Och hur påverkas energiförbrukningen?
Om lightläsk nästan inte innehåller några kalorier alls, blir du då fet av intag? Foto: BillionPhotos.com
Studiens upplägg
Ett försök till att testa dessa hypoteser har gjorts av en grupp danska forskare. Alla deltagare i studien var överviktiga men friska, och de randomiserades (slumpades) till antingen en grupp som utöver sin normala kosthållning fick inta SM eller S. 22 personer genomförde studien efter att två hade hoppat av – slutligen var det 10 i SM och 12 i S.
Under 10 veckor fick deltagarna addera 80 procent dryck och 20 procent mat sötad med antingen SM eller S och där energiinnehållet var matchat efter deras vikt.
Studien var blindad, vilket innebär att deltagarna inte själva visste vad deras mat innehöll. De fick inte heller veta exakt vad studien undersökte.
- Precis innan studien påbörjades (vecka 0) samt vid vecka 2, 4, 6, 8 och 10 mättes vikt, fettmassa (FM) och fettfri massa (FFM) på deltagarna.
- Vid vecka 0, 5 och 10 kontrollerades även deras kostintag.
- Midjemått, höftomfång, sagittalmått (bukens höjd från marken när man ligger på rygg), blodtryck samt blodprover togs vid vecka 0 och 10.
- Deltagarna fick även ange saker såsom aptit, hunger och gillande av livsmedlen på en skala.
- Sist men inte minst testades även basalmetabolism (energiförbrukning i vila), energiförbrukning över 24 timmar och substratoxidation (förbrukningen av fett, kolhydrater eller protein) i en kammare där de fick leva under kontrollerade former ett dygn vardera vid vecka 0 och 10.
Kontrollerna av kostintag visade ett högre intag av socker och kolhydrater för S, vilket tyder på att deltagarna följde upplägget hyfsat väl.
S ökade sin kroppsvikt och FM och SM minskade. En total skillnad på i genomsnitt 2,7 kg kroppsvikt och 2 kg kroppsfett. Inga skillnader i FFM dock. Energiintaget var högre i S men man såg dock inga signifikanta skillnader i intag av mat och dryck utöver tillskotten.
Alltså verkar det ha varit just tillskotten som avgjorde här.
- S angav också en lägre upplevd ”fullness” i kammartestet där även deras energibalans var mer positiv (de åt mer än de förbrukade) än SM.
- Dock var energibalansen positiv för båda grupperna under dygnet i kammaren.
- Oxidation av kolhydrater var högre i S och de hade en lägre oxidation av fett.
- Basalmetabolismen blev lite högre i S, men i övrigt fanns inga statistiskt signifikanta skillnader i energiförbrukning efter att man gjort vissa statistiska justeringar som kan tänkas störa resultaten (exempelvis kön och ålder).
Slutsats av studien
Återigen visar alltså en studie att när socker tas bort i utbyte mot sötningsmedel så är det i genomsnitt gynnsamt för kroppsvikten. Det är alltså, som vi egentligen redan visste (men som vissa envisas med att säga emot), energiintaget som är det avgörande.
När de fick äta som de ville i testkammaren hade visserligen båda grupperna en positiv energibalans, men den var ännu mer positiv (ett ännu större energiöverskott) i S, och under de 10 undersökta veckorna gick ju faktiskt SM ner i vikt och FM (i genomsnitt) medan S gick upp.
Dessutom kan man med denna studiedesign inte heller säga att SM ger högre aptit eller att det påverkar energiförbrukningen negativt. Den enda lite negativa graderingen som hade med hunger/aptit att göra kom ju till och med från S-gruppen.
Samma forskargrupp har även publicerat resultat från denna studie i en annan artikel där man såg att insulin och blodsocker var högre i S, så myten att kalorifria sötningsmedel påverkar blodsocker och insulin och därmed ”lurar kroppen” kan också betraktas som felaktig.
Slutligen
Mitt syfte är inte att rekommendera storkonsumtion av sötningsmedel, det finns ingenting bra med att dricka en massa lightläsk. Men att påstå en massa trams om att man blir fet av det eller att ”det lurar kroppen att tro att man dricker socker” är helt enkelt inte ärligt.
Du avgör själv hur mycket sötningsmedel du vill konsumera, men inte blir du fet av lightläsk i alla fall. Den som påstår något sådant är antingen okunnig eller en lögnare.
Referens
- Sørensen LB et al. Sucrose compared with artificial sweeteners: a clinical intervention study of effects on energy intake, appetite, and energy expenditure after 10 wk of supplementation in overweight subjects. Am J Clin Nutr. 2014 Apr 30;100(1):36-45. [Epub ahead of print]
On the test day in week 10, a group × time interaction was found in the feeling of fullness (P = 0.005) and prospective consumption (P = 0.003), and post hoc tests showed that the subjects in the sucrose group felt less full in the periods after lunch and dinner and had higher ratings of prospective food consumption in the period after lunch and dinner, compared with the sweetener group (Figure 1).
Gillade du artikeln? Missa inte att gilla BODY på Facebook!
