Ett område inom kost och hälsa som exploderar för närvarande är den extremt intressanta genforskningen.
Tack vare den har vi redan lärt oss mer om hur olika genuppsättningar gör det olika lätt eller svårt för människor att hålla vikten, att få olika bra träningsresultat, hantera fett och kolhydrater på olika sätt med mera.
Alla individer har olika förmåga att lyckas med olika saker. Genuppsättningen avgör.
Om studien
I en prospektiv kohortstudie, där man samlar in data från en stor grupp från start och sedan följer den i många år, har man studerat samband mellan gener som har med träningsresultat att göra och hur det eventuellt påverkar utfallet av fysisk aktivitet eller inaktivitet på hjärt- kärlsjukdom.
- Kohorten bestod av 23 016 kvinnor från vilka man tog blodprov för att konstatera deras genuppsättning.
- Vid starten hade man data för deras fysiska status och grad av fysisk aktivitet. Deltagarna fick själva registrera sin fysiska aktivitet under tidens gång samt vad de utfört för olika aktiviteter.
- Utifrån det beräknades sedan deras energiförbrukning baserat på ett MET-värde, det vill säga ett värde som innebär att man multiplicerar total inaktivitet som har siffran 1 med en högre siffra beroende på vad man gör för något.
Inkluderade genvariationer baserades på en litteratursökning från tidigare studier. Totalt fick man ut 58 olika genvarianter relaterade till fysisk fitness och som separat var relaterade specifikt till muskeluthållighet, muskelstyrka, maximal syreupptagningsförmåga (VO2 max) och generell fysisk fitness.
Resultat från studien
Om man hade en genuppsättning som tros öka sannolikheten för att svara bra på styrketräning var faktiskt risken lägre för hjärt-kärlsjukdom, men det var också den enda genuppsättningen som i sig visade sig påverka statistiskt signifikant här.
- Jämfört med de som rapporterat en fysisk aktivitet motsvarande mindre än 200 kcal per vecka var genomsnittsresultatet för de kvinnor som rapporterade tillräckligt hög fysisk aktivitet för att beräknas som 1 500 kcal i veckan en 44 % lägre risk (nästan en halvering alltså).
- För 500 kcal eller mer i veckan var riskreduktionen i genomsnitt 12 % jämfört med samma grupp.
Tolkning av studien
Vad studien antyder är alltså att oavsett om dina gener försämrar dina förutsättningar för att prestera bra i träningen så kan kanske ändå hälsofördelar utvinnas.
Att röra på sig påverkar kroppen på fler sätt än att bara förbättra din puls, styrka, syreupptagning och så vidare. Så kanske kan man få ut flera hälsovinster trots att träningen tyvärr står still.
Studien är intressant i sin utformning och förhoppningsvis kommer genforskningen att ge oss mer intressanta fynd om individers olika förmåga att lyckas med olika saker.
Det är viktigt att känna till, alla har verkligen inte samma förutsättningar och i vissa fall kan ett visst sätt att träna eller äta vara direkt kontraproduktivt för en viss person.
Problem med studiens upplägg
- Ett problem med studien är att de tog in väldigt mycket genuppsättningar som i vissa fall hade belagts väldigt sparsamt i tidigare forskning. Så eventuellt hade man med en massa onödiga variabler här. Mer konkreta och välbelagda genvariationer behövs för framtida studier på samma sak.
- Vidare är det alltid ett problem med självrapporterad fysisk aktivitet, för människor felrapporterar något enormt. Men oavsett den trubbiga metoden såg man ju att de som rapporterade mer hade bättre utfall än de som rapporterade mindre, så kanske var det inte helt fel i slutändan ändå.
Referens
- Chomistek AK et al. Physical activity, genes for physical fitness, and risk of coronary heart disease. Med Sci Sports Exerc. 2013 Apr;45(4):691-617.
Gillade du artikeln? Missa inte att gilla BODY på Facebook!
