Med en meritlista längre än en inköpslista till en femtioårsfest för hundra gäster, personifierar Carina Isaksson precis det här som vi håller på med och vad det går ut på: att träna för livet.
Fakta
- Namn: Carina Isaksson
- Ålder: 50 år, tävlat i 26 av dessa
- Längd: 160 cm
- Vikt on/off: 53/58 kg
- Yrke: PT, hälsokonsult, skilsmässopsykolog, mental coach och livsnjutare
- Familj: Maken Alex Danielsson, barnen Oliver och Alex, samt en massa underbara bonusbarn
- Bor: Västerås
- Sponsorer: Better Bodies, NOCCO, Tyngre
- Sociala medier: Instagram @carinaisaksson
- Tränar/jobbar på: World Class ARENA, Västerås
- Motto: ”Kan man äta, kan man träna” och ”Den som lider mest blir bäst”
- Första förebild i sporten: Cory Everson – fortfarande har ingen kunnat mäta sig med henne rent fysiskt (otroligt genetiskt begåvad för fitness)
Hur orkar vissa hålla gnistan glödande under så lång tid och dessutom med sån glädje? Att ta sig till gymmet eller ut på kardio halv fem på morgonen kräver något extra. Eller är det verkligen så? Kan det finnas någon annan bakomliggande faktor som vi inte känner till? Jag bestämde mig för att ta pulsen på Carina, och komma in lite under skinnet utan att prata set och reps. Där tror jag att vi hittar svaret.
Att prata med Carina är som att få en injektion av glädje, och hennes sätt att tänka och hur hon ser på livet smittar av sig. Osökt kommer jag att tänka på Johan Oldenmark och hans gamla tes: distans och balans. För femton år sedan när jag var en hardcorebodybuilder fnös jag åt honom när han kom dragandes med detta. Jag var mer åt do or die-hållet och hade väldigt svårt att omfamna det som då kändes så främmande.
På senare år har jag förstått att Johan hade en poäng med det han försökte delge folk när vi åkte på seminarier runt om i Sverige. Precis som med Carina. Distans och balans är nyckeln till att hålla i längden – både mentalt och fysiskt, men också emotionellt.
När man har genomfört den mängd tävlingar som Carina har är den största utmaningen att överträffa sig själv.
Kan man träna så kan man äta – kan man äta så kan man träna
Carina tränar fem dagar i veckan och har alltid tränat för att må bra. Med en idrottsbakgrund inom ridning tog hon därefter sina första stapplande steg på gymmet vid arton års ålder. Då fanns inte internet och för att hitta kunskap fick man fråga någon, läsa en tidning eller titta på någon video – man fick helt enkelt lära sig hur man fungerade själv.
I den stimulerade miljön som fanns på gymmen i Norrland där Carina växte upp kom lusten att tävla krypande, och efter sex års träning debuterade hon i bodybuilding på Norrlandsmästerskapen 1990. Efter vinst i -52 kilos-klassen och silver på SM några veckor senare var bollen i rullning.
Då var också livet enkelt. Utan barn och med en livskamrat som också tränade fanns få saker som stod i vägen för att spendera tid på gymmet. Med sin dåvarande man hade de vid den här tiden något så ovanligt som ett kosttillskottsföretag. Dessutom tränade de tillsammans. Brutalt uppfostrad i gymmet, som hon själv beskriver det.
Träning och företag upptog all tid, och när första sonen tittade fram 1995 fick Carina lära sig den första regeln för vad man ska göra om man vill leva en bodybuildinglifestyle när man har familj och barn – nämligen att anpassa sig.
Då var det bara att gå upp tidigare på morgnarna när resten av familjen fortfarande sov. Klockan ställdes på 04.30 och träningen förlades mellan 05–06. Sedan bar det av direkt hem till familjen. Behövdes ett extrapass eller mer kardio så förlades den på luncherna, alternativt när barnen lagt sig på kvällarna. Nu börjar vi prata distans.
– Det här är rutiner som jag försöker överföra till mina klienter, då det är viktigt att man får sin egentid utan att det inkräktar för mycket på vardagen. Det är dessutom essentiellt att ha en partner som förstår, förklarar Carina.
Carina har alltid gillat livets goda. De enda gångerna som saker och ting tar emot är under diet, för då är man tvungen att avstå från just det goda i livet. Därför har hon aldrig heller dietat på en helg. Inte en enda gång på 26 år.
För att kompensera detta går Carina snålt på kalorier under veckodagarna för att kunna ha utrymme för en trerätters på helgerna. Devisen ”kan man träna så kan man äta – kan man äta så kan man träna” lever hon både själv efter samt applicerar på sina klienter.
– Lever man i en familj är helgerna kanske den enda tiden man verkligen är tillsammans. Dessutom måste det finnas tid och utrymme för lite bubbel och sus och dus, om än i måttliga mängder, skrattar Carina fram.
Inför tävling har Carina en väldigt lång startsträcka. Under en treveckors övergångsfas laddar hon mentalt genom att först plocka bort lite godsaker. Därefter plockas lite sus och dus bort. Sedan försvinner lite bubbel, och vips så är det typ åtta veckor kvar. Inga konstigheter egentligen. Carina har i princip samma tävlingsvikt nu som för 26 år sedan. Och då pratar vi oavsett tävlingsdisciplin.
Tävling i sig har inte varit en morot, men hon har alltid haft det som en motivator.
– Men kärleken till styrketräningen måste komma i första hand. Därefter utvecklas nyfikenheten till att tävla i någon disciplin som passar fysiken. Inte tvärtom. Det är lätt hänt att tävlingslusten tar överhanden och att man tappar bort glädjen i träningen och i vardagen. Då hamnar man i obalans, påstår Carina bestämt.
Under tidiga powerwalks får Carina tid att planera den kommande dagen. Ett givande inslag under dagen, på många sätt.
Vikten av erfarenhet
Balansen, ja. Där kom den. För Carina är träningen naturlig. En naturlig del av livet. Hon förklarar med eftertryck att när man tränat hela sitt liv så hanterar man kriser lättare. Detta då det alltid finns ett sätt att få glädje eller en kick – träningen är en utmärkt metod att utsöndra endorfiner.
Sedan har vi rutiner. Rutiner är livsviktiga, och Carina börjar alltid med en morgonpromenad. Då planerar hon dagen i huvudet. När hon sedan kommer hem är hon färdig och alltid pigg när hon kommer till gymmet.
– Jag har en sextimmars cykel när det gäller sömn. När jag sovit sex timmar går jag upp. Sover jag längre än så blir jag tröttare. Därför planerar jag min sömn utefter hur min dag ser ut. Vem vill ha en PT som står och gäspar på gymmet, frågar hon sig.
Som sagt, det gäller att hitta sin egen filosofi i detta, och jag kan inte annat än att hålla med.
Distans och balans i dess renaste form.
Under tiden hon varit verksam i branschen har Carina hunnit vara med om många företeelser som hon gjort bra, mindre bra, men också rent ut sagt dåligt. Det är det som gett henne den otroliga rutin och erfarenhet som få i dag besitter. Det här är något som Carina gärna delar med sig av, och i hennes återkommande workshops för fitnesstävlande får deltagarna ta del av denna ovärderliga kunskap.
Här återger Carina att flertalet tävlande, och då företrädelsevis tjejer, berättat för henne om ätstörningar förorsakade av det nya fenomenet ”coacher” som snarare stjälpt mer än hjälpt.
– Med kunskap om sig själv kan man spara både tid och pengar och dessutom blir bieffekten att man lär sig hur man själv fungerar. Det kan aldrig en coach lära dig. Coacher har en förmåga att tilldela atleter dieter som inte är anpassade efter dem. Dessutom lämnar dessa coacher adepten vind för våg efter tävling och med efterdietens följder som ofta inkluderar kraftig viktuppgång, säger Carina med eftertryck.
I dag jobbar hon till hälften som PT på gymmet och andra hälften med onlinecoachning. Just biten med onlinecoachning är något som växer, då den mentala biten är så otroligt viktig, speciellt i tävlingssammanhang.
– Jag försöker ta reda på varför atleten gör detta och för vem. Jag förklarar även vikten av att göra sig av med ryggdunkare, personer som bara säger saker för att göra atleten glad. Då skapar man bara falska förhoppningar. Det viktigaste är att lära dem att ha en förhoppning om en placering men ingen förväntning, förklarar hon vidare.
Till vardags befinner sig Carina inte bara på gymmet för den egna träningen. Merparten av tiden ägnas åt hennes klienter.
I sitt jobb märker Carina att många inte förstår hur mycket svett och tårar det går åt för att komma i toppform. Det är dessutom stor skillnad på att vara gymhård, att vara fotningshård och att vara tävlingshård.
– I dag kör många med fettmätningar. Förr körde vi med spegeln och vågen och hade ramar att förhålla oss till. Nu kan det bli mer glädjemätningar trots att en klassisk våg och en hyfsad spegel säger mer, menar hon.
När det kommer till träningen är superset-principen, vilken Carina är upplärd på, fortfarande den hon kör mest. Tung styrketräning kombinerad med superset-träning är det som funkar bäst, har Carina kommit fram till.
Hon resonerar även i banorna att träningen i dag är mer lik rehabträning med höga repetitionsantal för en del individer, och då kan man inte förvänta sig någon större utveckling. Det krävs helt enkelt mycket tung träning för att bygga muskler.
Slutet på ett långt kapitel
Carinas träning i dag är tack vare sambon, Alex ”Mr Tyngre” Danielsson, just lite tyngre med fokus på basövningar. Detta kombineras med en del crossfit som enligt Carina är en roligare variant av kardio och inte direkt i hänseende att bygga muskler. Det är dock de långa och många morgonpromenaderna som ger hårdheten. Inget annat.
Om hon får hålla sig skadefri så är målet VM i höst och sen ska den långa tävlingsboken stängas för gott. Hon har nämligen sagt till sig själv att tävla fram till sin 50-årsdag och inte längre. Kan det verkligen stämma?
– Träning och fitness ska vara kul, och tävling är inget måste. Men går det bra på VM så kanske jag kvalificerar mig till EM i vår, så vem vet, säger Carina hemlighetsfullt.
Det är just sådana som Carina som behövs för den här sporten. Som visar vägen till glädjen med träningen. Som vill utvecklas varje dag. Som ser träningen som en del av livet. Jag tror vi alla behöver lite distans och balans till allt som livet har att erbjuda, eller vad tror du?