Vinnarskallen Jonathan Fogelberg vill se en förändring

Målet med tävling är att vinna.För att nå framgång i en sport där bedömningen är avgörande krävs tydliga bedömningskriterier och klassificeringar, något coachen och Bodybuildingatleten Jonathan Fogelberg saknar inom svensk kroppsbyggning.

Bara det bästa är bra nog. Så har det varit så länge han kan minnas. Som när han började spela hockey och tog sig till elitserien för 15-åringar, men tvärt valde att lägga av när han missade TV-pucken i sista uttagningen. Det gjorde det nämligen omöjligt att bli antagen till den mest meriterande hockeyskolan. Att välja andra, lättare alternativ, var aldrig aktuellt. Kunde han inte bli bäst fick det vara, så skridskorna hamnade på hyllan. 

Trots nederlaget blev hockeyn starten på det som med åren skulle bli Jonathans livskall och karriär. Hans tränare hade höga ambitioner och redan som 13-åring stod böj, mark och utfallsgång på schemat varje fyspass. Jonathan gillade styrkemomenten direkt och hade betydligt lättare för det jämfört med sina lagkamrater. 

– Det jag fastnade för var att jag var ensam ansvarig för mina resultat. I hockeyn kunde jag göra en bra individuell insats men ändå förlora, men i gymmet belönades jag själv med resultaten i form av styrka och muskelmassa, förklarar han. 

Med åren växte intresset för kroppsbyggning och när han väl satt i publiken på sin första tävling fanns ingen återvändo. Han ville tävla och han visste att han skulle göra det bra. Med arbetsmoral i överflöd jobbade han hårt och höll sig till planen. Det föll sig bra, så bra att han på invägningen fem år senare var för stor. 

– När jag väl skulle debutera var jag anmäld i CBB men vägde över med sex kilo. Jag kom inte ner i den vikten! Bodybuilding var egentligen det enda alternativet hela
tiden, jag ville vara köttig, berättar han.

Foto: Seth Janson.

Coach ett serviceyrke

Jonathan hade en del vänner som tävlade och genom dem hörde han talas om oengagerade coacher med trist inställning och korta svar i stil med ”tig och gör som jag säger”. Han såg att han hade något att tillföra och menar att det är ett serviceyrke att jobba som coach, ett åtagande som kräver social förmåga och kompetens att bemöta olika sorters individer. En bra coach kännetecknas av förmågan att ta en atlet från nybörjare till hög nivå under ett par års tid. Att styra atleten i rätt riktning för att kontinuerligt göra framsteg och utveckla fysiken från nybörjare till toppen. 

– Man måste kunna arbeta efter atletens genetik, mängd muskelmassa och typ av muskelbukar för att därigenom ta fram bästa möjliga fysik för atleten. Allt utom musklernas ursprung och fäste, samt bredden på höft- och nyckelben kan vi lösa, förklarar han.

Foto: Seth Janson.

Ett med jobbet

Jonathan beskriver sig själv som driven och självsäker. En familjekille som trivs bäst med lugn och ro, som aldrig haft behov av större bekantskapskretsar. I jobbet är han alltid omgiven av människor och är inte rädd att sticka ut, men privat ser han sig som en ensamvarg.

– Jag gillar att jobba och har aldrig varit en sådan som har jättestort umgänge. Även om många klienter har blivit goda vänner är det jobb när vi är iväg. De anlitar mig för att komma i fantastisk form och inte för att umgås. Allt fokus är på tävlingen, förklarar han.

Får han så styr han allt åt sina klienter. Helst genom långa samarbeten där han får möjlighet att forma. Om någon kommer 20 veckor innan tävling och bara vill ha hjälp med sin diet men inte har massan nog för att bli riktigt stenhård, så säger han det. Då lägger de istället en plan mot att forma atleten lite softare och fylligare, för att få mer liv i fysiken och inte se tärd ut. 

– Många coacher stirrar sig blinda på att man måste vara hård och torr. Jag älskar den stenhårda looken, men utan massa och
fyllighet har man inget flex och då gör sig den fysiken bara på bild. På scen händer
INGENTING. Då föredrar jag en softare look med liv i musklerna så de växer när de flexar, menar Jonathan.

Inget lämnas åt slumpen

Det är viktigt att vara tydlig så att både coach och atlet har samma bild av vad man kan förvänta sig, för att kunna sätta rimliga mål. Annars kommer det inte fungera. Det är lätt att låta engagerad initialt, så för att se om klienterna kan backa upp sina ord händer det att Jonathan ger nykomlingar hårda dieter och träningsupplägg i ett par veckor för att testa deras karaktär. Det är en sak att säga sig vara beredd att göra allt, men det utgör också en risk att man tar på sig för mycket. 

Har båda samma målsättning är det bara att köra. Jonathan förbereder alla för att de formmässigt ska ha en chans att vinna. Genetiska avvikelser som linjer och breda midjor kan alltid vara ett hinder för att slå någon med ”finare” fysik, men han sätter stolthet i att göra allt som är möjligt för att maximera individens chanser att leverera sitt ”A game”. 

– När det närmare sig tävling har vi som morgonritual att atleten ska ta en bild på hur de föreställer sig att lyfta pokalen. De ska vara förberedda på allt. När man lyfter en guldpokal ska magen fortfarande vara tight och hållningen bra – inget lämnas åt slumpen, förklarar han.

Realistiska förutsättningar

Som nybörjare är det viktigt att välja rätt plats för sin debut. Det finns tävlingar som är till för just nybörjare. Där ser Jonathan gärna att alla som vill ställer upp för att känna på scenen. Däremot är han av åsikten att de som deltar i tävlingar av högre dignitet som Svenska Mästerskapen eller Sweden Grand Prix, utan att höra hemma där gör fel. I SM ska landets bästa atleter utses; avsikten är att kora de bästa i varje kategori. Då kan man inte gå upp för att tävla mot sig själv, utan för att representera de bästa i landet. 

– Att ställa sig på en SM-scen med annat syfte än vad som är tanken med hela arrangemanget är respektlöst mot förbundet, domare, funktionärer och inte minst publiken som betalar dyra pengar för att se de bästa i Sverige göra upp. Det borde finnas någon form av krav på topp 3-placering från tidigare tävling för att delta på SM, säger han utan att blinka. 

När han själv stått överst på pallen och ser folk dalta med andra och påstå att de är vinnare för att de ställde upp blir han frustrerad. Inget kan vara mer fel – man måste skilja på att delta och göra en personlig resa, från att faktisk vara the last man standing när domarna sagt sitt.  

Inga genvägar

För att kunna bli större än sist på tävling måste även offseasonlooken vara större. Det kan vara ett problem när man som Jonathan har hög förbränning. Förutom att vara utbildad PT och kostrådgivare genom S.A.F.E. har han läst 60 högskolepoäng inom näringslära, anatomi och fysiologi. Hur man bäst lägger upp en tävlingsdiet är dock inget han lärt sig i skolbänken. Vägen till den kunskapen har han gått via trial and error och broscience. Det fysiologin dock hjälpt honom förstå är vad han behöver veta för att manipulera salt och vätska, samt vad man bör undvika. 

– Energidrycker har en sjuk försurande effekt på kroppens ph-värde. Alla mina klienter är förbjudna att dricka Celsius och Nocco de sista tolv veckorna, berättar han. 

Att bygga en beundransvärd fysik kräver extremt mycket fokus och hängivenhet. Det är jobbet du gör i gymmet och med dina matlådor som ger resultat i tävlingssammanhang. Det krävs inga sponsorer eller följare för att nå framgång. Sociala medier ger ofta en snedvriden syn på hur det är att tävla. Grunden glöms när enbart det glammiga visas upp, något han märkt av inte minst i arbetet med att driva sitt eget kosttillskottsmärke. 

Tidigt i sin karriär fick han upp ögonen för hur mycket innehållet i olika tillskott på marknaden kan variera. Den insikten ledde till att han så småningom tog fram sina egna produkter, för att kunna försäkra sig om kvaliteten på innehållet i det han rekommenderar. Engagemang är viktigt och han menar att många nya som får upp ögonen för sporten lägger fokus på fel saker.

– För tio år sedan var träningen i fokus och man såg upp till de som presterade på scen. Då var det tävlingsresultaten som gav dig chans att synas och de som vann som lyckades få sponsorkontrakt. Idag får jag mejl flera gånger i veckan av ungdomar som vill bli helsponsrade för att de planerar att tävla om två-tre år. När jag ställer motfrågan om vad de kan göra för att hjälpa märket växa blir de ofta ställda och står utan svar, suckar han.  

Foto: Seth Janson.

Inte för alla

Team JF Athletes utgörs av en grupp individer som alla drar åt samma håll och kan glädjas åt varandra. Under åren har de sållat ut atleter som inte kunnat ställa upp på det, utan istället försökt bilda små grupperingar och haft fel attityd. Filosofin är att ett bra team byggs med självsäkra personer som är trygga i sig själva, där alla vill framåt och är beredda att hjälpa varandra. Jonathan är ensam coach men vid tävling är de fler som representerar teamet backstage. Vid uppstart var målet att på sikt ha Sveriges bästa uppställning och det är med stolthet han berättar om de över 60 pallplatser som genererats sedan dess. 

Han är medveten om att många kan tycka att han är lite självgod som gillar att promota sina klienter, lyfta deras resultat och framhålla att det går bra. Nyckeln som genererar topplaceringar är kontinuitet och arbetsmoral, något att sätta stolthet i. De gånger han blir tillfrågad säger han vad han tycker, vilket somliga kan uppfatta som obekvämt. Samtidigt kommer det alltid massor med sms efteråt av människor som inte ens vågat gilla eller kommentera det han sagt offentligt.   

– Överlag tror jag att jag går hem. Oavsett tror jag att alla som stött på mig har en åsikt. Det brukar vara lätt att skaffa sig det om personer som kör sin grej fullt ut. Antingen gillar man det eller inte. Jag kommer aldrig försöka smälta in ”bara för att”. Jag kommer alltid göra min grej, stå för min åsikt och aldrig vara rädd för att sticka ut hakan, slår han fast.

Marknadsföring är inget han behövt fundera så mycket över. Klienterna har varit fantastiska reklampelare med sina framgångar och det har gett ringar på vattnet. 

– I år har jag många som vill satsa utomlands så jag kommer synas vid många tillställningar, plus att jag själv kommer köra ett gäng nordiska tävlingar. Med dagens sociala medier är det lätt att hitta ”den där killen som var så hård” eller ”han som coachade hon som vann”, förklarar han.

Proffsdrömmen oviss

För egen del inväntar Jonathan den nya klassen Classic Physique, som lanserades i USA förra året. Den är ett alternativ mellan Bodybuilding och Classic Bodybuilding där han som amatör i NPC (National Physics Committee) får väga 92 kilo, jämfört med Classic Bodybuilding där han bara får väga 84 kilo. Under 2017 kommer möjlighet ges att ställa upp i PRO Qualifiers i Europa, och Jonathans förhoppning är att grenen kommer hit nu när den etablerat sig så bra i USA. Det är bara i den klassen som han ser proffskort som aktuellt. 

– På 96 kilo lär jag vara obehagligt hård och i kombination med min minimala midja bör det räcka långt. Jag har inga ambitioner att väga 120 kilo i form. Det är jättehäftigt och jag beundrar verkligen fysiken och hängivelsen hos de som gör det, men jag är inte beredd att ge vad som krävs för att packa 20–22 kilo muskler till, förklarar han.

Jonathan älskar att tävla och närmast är målsättningen att vinna sin första overalltitel. I april ska han över till Las Vegas och tävla på Jay Cutler Desert Classic. NPC-tävlingar skiljer sig en hel del från svenska tävlingar, inte minst på sättet de använder callouts för att få fram placeringarna. Han förklarar att det får honom att känna sig mer delaktig på scen att vara med toppen ju närmre mitten han placeras. Förra året var han ute på fyra callouts i en klass på nio personer och i den sista var de bara tre – då visste han att det bara var att trycka till allt vad det gick för att kamma hem den ädlaste valören. 

Mer att lära

Här har svenska arrangörer mycket att lära menar Jonathan. Sporten växer och antalet intresserade med det, men man blir inte atlet på en säsong. Det kräver år av fokus och slit för att placera sig och kvalificera till de stora mästerskapen. I en seriös sport måste det finnas klara kriterier för vem som ska stå som vinnare. Dels för att atleterna ska veta hur de ska styra sin utveckling men även för att skapa en spänning och känsla av tävling. Idag menar han att det aldrig blir spännande på svenska publikläktare. Åskådarna kan gissa, men det är ett lotteri vem som vinner när arrangörerna är mest intresserade av att spara tid. Domarna hinner helt enkelt inte ta den tid som krävs för att göra rättvisa bedömningar. För att försäkra sig om riktiga bedömningar vill han se fler callouts, att man flyttar om de tävlande och faktiskt jämför atleter med liknande fysik.

– I NPC håller tävlingarna förvisso på in mot midnatt, men ingen kan gå av scenen och påpeka att huvuddomaren inte gjorde det bästa av sin förmåga att jämföra de i toppen maximalt. De vill verkligen skapa en show både för åskådarna och för de tävlande. I Sverige vet man att de fem i första callout är topp fem, och den som vinner andra callouten tar sista finalplatsen och blir 6:a. Oavsett om den i finalronden får en chans att stå bredvid 4:an och 5:an och kanske är bättre än dem, så fick man inte möjlighet att visa det på förbedömningen för att man blev förbisedd då, menar han. 

Vidare upplever han det som ett problem att man som atlet eller coach inte ges möjlighet att kritisera domarna, eller ens analysera bedömningen. Att förbundet sedan länge försökt bli upptagna i Riksidrottsförbundet ser han som långsökt.    

– Man kan inte förvänta sig att någon annan ska ta sporten på allvar om man inte gör det själv. Ett första steg mot det vore att stå för sina domslut. Domare ifrågasätts i alla idrotter, det måste man kunna ta, det är en del av sporten, menar han.  

Tydliga vinster framöver

Får Jonathan som han vill går utvecklingen mot att både tävlande och publik tas på större allvar. Han vill att det blir möjligt för atleter att kunna jobba strategiskt efter tydliga riktlinjer, vilket också skulle ge publiken möjlighet att engagera sig i tävlingen. Uppkomsten av nya klasser ser han som något positivt. 

– Fler klasser som gör det möjligt att växa och utvecklas inom sporten är helt rätt. Det viktiga är bara att det blir självklart att veta vilka klasser man ska ställa upp i och möjligt att avgöra vilka som har chans att vinna, menar han.

Tills det sker väljer han bort att tävla i Sverige för egen del. Även som coach lyfter han blicken och ser fram emot att expandera och jobba mer internationellt framöver. Teamet har redan idag en del utländska klienter och på sikt hoppas han att de ska bli ännu fler. Jonathan fortsätter coacha på det sätt han anser rätt och väljer den väg som tar honom fram. Mot målet, till toppen, som vinnare. 

Fakta

Namn: Jonathan Fogelberg

Ålder: 26 år

Längd: 178 cm

Vikt on/off: 100/115 kg

Bor: Malmö

Arbete: Driver tävlingsteamet JF Athletes samt webshop med eget tillskottsmärke.

Familj: Mamma, pappa, lillebror Luqas (svensk juniormästare BB 2016) och sambo med Susanne Naamani.

Tränar på: Elit Fitness Gym Malmö, Nordic Wellness.

Har tränat i: 10 år

Motto: Det är de sista två repsen som bygger!

Förebilder: Fysikmässigt Peter Molnar. Inställning till sporten och karaktärsmässigt ser jag upp till min lillebror och min CBB-klient David Eklund. De två är maskiner! 

Webbsida/Socialamedier:
Insta personlig: @joonathan90
Insta före/efterbilder: @jfathletes
Hemsida: www.jfathletes.se

Tack till: Manne på fitnessmeals.se som i tolv veckor mot tävling levererat full support med vägda och klara matlådor. Det har varit ovärderligt både tidsmässigt och ekonomiskt! 

 

Meriter

2012
1:a
Tammerpokalen,Bodybuildingöppen klass

2013
1:a 
SM-kval, Bodybuilding öppen klass 2:aJunior-SM, Bodybuilding öppen klass

2016
2:a
Better Bodies Challenge,Bodybuilding+90 kg

3:a Oslo Grand Prix, Bodybuilding +95 kg
3:a NPC FresnoClassic, Men’snovice heavyweight
3:a NPC FresnoClassic, Men’sopen heavyweight

 

5 snabba 

TRÄNA – Tävla

Proteindrink – BIFF

BEN – Överkropp

Energibalans – BULK

MAXSTYRKA – Högreps


5 tips för framgång i träningsbranschen 

1. Lyssna alltid med ett öppet sinne, man blir aldrig fullärd och man kan lära sig nya knep, metoder och principer konstant.

2. Det är på gymmet och med hjälp av dina matlådor du når framsteg. Likes, följare och exponering av hud på sociala medier ger dig inga fysiska resultat.

3. Tro på dig själv, var dig själv och lägg ingen energi på att smälta in. Gör din grej.

4. Investera rätt. Kvalitativ mat, ett bra multivitamintillskott och en träningsdagbok tar din träning och dina resultat ljusår längre än alla energidrycker och proteinpuddingar i världen.

5. Behåll din stolthet. Sälj inte din själ för några ynka procents rabatt och tro att det ska ge dig några fördelar.