Andra dagen på Europeiska Mästerskapen 2018 bjöd på mycket scentid för Team Sweden. Inte mindre än sju atleter ur landslaget breddade latsarna och maxade axelvidden. För fyra av dem räckte det till medaljer – varav ett guld!
Först ut var Miriam Mini Reyes Lindberg, Bodyfitness Veteran 40-44 år, som med sin välbalanserade och atletiska ram tog sig till final. Miriam har en bra helhet, men det är när hon vänder baksidan till och får visa sin detaljerade ryggtavla som hon glänser som bäst. Idag ledde den till en bronsmedalj att hänga på framsidan.
Varvade hennes framträdanden gjorde Carina Isaksson och Evalinda Aarvaag som följde i klassen efter, Bodyfitness Veteran +45 år. Båda tjejerna stack ut på linen och ingen var förvånad när båda blev utplockade till förstafemman. Inte heller när de gick till final och inte när de väl stod kvar i topp tre. Truppen höll andan när Evalindas namn först lästes upp för bronsplacering och sedan Carinas som silvermedaljör. Kul att se Sverige dominera pallen!
Miriam Mini Reyes Lindberg, brons, Evalinda Aarvaag, brons, och Carina Isaksson, silver.
Efter denna spännande inledning… blev det pausfåglar. Arenan tömdes på åskådare när en långdragen uppvisning i women´s och men´s fitness tog fart med backflips och akrobatik. Jo, de är duktiga. Men det är något annat, och tveksamt om det hör hit. När man nu har delvis separata mästerskap för juniorer, veteraner och seniorer, förstår jag inte riktigt varför man klämmer in detta mitt i muskelklasserna. Jag kan vara helt ute och cykla, men nu är det jag som håller i pennan och då säger jag att det dog inne på arenan. Om atleterna ändå hade tagit det på allvar hade det ju varit fint, men en kille visade upp sina skills i… armhävningar och air squats? Jag kan nästan tycka att det borde bestraffas att komma så oförberedd, med tanke på hur atleterna backstage som väntar på sin tur kämpat. Men men, till sist var det så dags för…
Jonas Claesson, vår långe, ståtlige byggare i 40-44 år, över +90 kg. Rutinerad strålade han självsäkerhet. Jag kan också skvallra om att BODYs fotograf Seth Janson beskrivit honom som en av de mest ödmjuka atleter han träffat. Det är inte illa. Idag landade Jonas i final och slutade på en femteplats.
Jonas Claesson på femteplats.
Därefter klev Anthony Pettersson och Aran Hafid upp i samma klass, Men´s Physique -173 cm. Anthony hade oturen att bli placerad längst ut på flanken i en illa upplyst del av scenen, i vad som troligtvis var dagens största klass, . Både han och Aran lyckades dock ta sig vidare i elimineringen och bland de femton som blev kvar hamnade de tillsammans i andra call out. Där slutade resan för Anthony medan Aran förde den svenska fanan vidare till finalen, i vilken han slutade som sexa.
Anthony och Aran, tillsammans i andra call out.
Aran Hafid på sjätteplats.
Efter en lång dag var det så dags för Pierre Ericsson att kliva upp i Men´s Physique -179 cm. Pierre, som på frågan hur det kändes att vinna overallen på nordiska svarade något i stil med att ”det var väntat”. Kaxighet och självsäkerhet behövs och för att vinna måste man kunna visualisera det – nu vet han även hur segern som EM mästare smakar, då han slutligen fick guldet utdelat av Niclas Strömqvist, Sveriges förbundsordförande.
Pierre Ericsson, stolt guldmedaljör, med Niclas Strömqvist, stolt förbundsordförande.
En bra dag på EM, en bra dag för Team Sweden – som ju inte bara består av atleterna på scenen. Landslaget går under ledning av Jörgen Nilsson som tillsammans med Eddie Bergqvist, Jojje och Tina Lemor gör ett jättejobb i bakgrunden, liksom gänget med spraytanpumparna. Tack!
Backstageområdet vid sidan av scenen.
Paus i färgfixet.
Jojje, Eddie, Tina och Jörgen sammanträder i dagens allvar…
…vilket även innebär att bidra till bra stämning i gruppen.
