Jag har inåtlutande fötter. Påverkar det negativt vid knäböj? Hur förebygger jag
det i så fall?
ROBIN svarar
Jag har tidigare skrivit om bäckenets position (läs här). Denna har även en effekt på fötterna, samtidigt som fötterna också har en betydande roll för bäckenets position. Vid ett bäcken som är framåtroterat kommer många muskler med en abducerande, ihoptryckande, effekt av knäna vara aktiva. Dessa är primärt adduktorerna, musklerna på insida lår, men även den muskel som på svenska kallas för höftböjaren. Följden av detta är en inåtrotation av hela lårbenet och därmed knät och underbenet, vilket är vad som sker när fötterna är inåtlutade (pronerade). När foten pronerar kommer det se ut som att fotvalvet kollapsat och det är även vad som skett för vid folk med ”plattfot”. Det finns en mängd olika teorier om både plattfot, fötter som pronerar, inlägg och mycket annat. Jag kommer därför inte att gå in allt för djupt på detta område.
Precis som kring höften och övriga leder i kroppen finns det mängder av muskler i fötterna. Även om det kan kännas näst intill omöjligt att röra på tårna som du gör med fingrarna i handen kan alla dessa muskler tränas upp för att bli starkare, så länge nervsignaler går fram. Detta medför att ett kollapsat fotvalv nästan alltid kan byggas upp med träning.
Vad skulle det kollapsade fotvalvet eller bristen på stabilitet leda till längre fram? Jo, under en längre tid av minskade rörelser i en led kommer rörligheten i själva leden att minskas. Detta kan ses tydligt i form av immobilisering av olika leder efter gipsning som påföljd av en skada. Det som händer är att ledkapseln drar ihop sig och minskar den passiva rörelseförmågan i leden. Likaså kommer rörelsen att böja fotvalvet vara mycket svårt till en början och även utåtrotationen från fotleden till underbenet vara begränsad. Vid en knäböj skulle denna minskade rörlighet leda till att knäna faller inåt, vilket resulterar i en oönskad vinkel i knäleden och minskad möjlig rörelse i höften uppstår när lårbenshalsen tar emot vid bäckenbenet. Detta till skillnad från om lårbenets rörelser går mer utåt.
För att lösa detta behöver man jobba både upp- och nedifrån. Uppifrån krävs det att man tränar samtliga muskler som skapar en bakåttippning av bäckenet (se tidigare artikel). När dessa muskler är aktiverade kommer rotationen av underbenet att vara mer stabilt vid knäböjen, vilket leder till en rotation utåt av underbenet som då drar upp fotvalvet. Underifrån krävs det att både motoriken och styrkan ökar i både musklerna som kramar ihop hela fotvalvet, men även de som spretar- och lyfter på tårna. Det finns också en muskel som sitter uppe på underbenet som är viktig för att lösa detta. Det är tibialis anterior som fäster på insidan av foten och är en del av något som kallas den anatomiska stigbygeln i foten. Dessa muskler lyfter upp fotvalvet uppifrån.
Ibland kan mycket av detta lösas själv med rätt kunskap och träning. I annat fall kan en naprapat eller en annan legitimerad terapeut som jobbar med manipulation vara en stor hjälp för att skapa förutsättningar för att träna upp den nya möjliga rörelsen i leden.
