Det är mycket prat om tarmflora nuförtiden. Utbudet av probiotiska produkter är definitivt inget man skämtar om, men när är det egentligen påkallat att använda probiotika –och när kan man helt enkelt strunta i det?
De allra flesta matbutiker och hälsokostaffärer erbjuder ett flertal olika probiotikaprodukter till bredden fyllda med så kallade goda bakterier, vilka påstås bota allt från nedstämdhet till förstoppning och fetma. Probiotika som kosttillskott har stigit så pass i popularitet de senaste åren att vi vid sidan av livsmedel som redan innehåller levande bakterikulturer (yoghurt och andra fermenterade mjölkprodukter) enkelt hittar kapslar, juicer, bars och till och med kosmetiska produkter innehållandes dessa gynnsamma bakterier.
Innan vi går vidare kan vi kort nämna att de bakterier som oftast används som probiotika är bifidobakterier, laktobaciller och streptokocker. Laktobacillerna utgörs bland annat av Lactobacillus acidofilus, L. casei, L. fermentum, L. salivaroes, L. brevis, L. leichmannii, L. plantarum, L. cellobiosus, L. bulgaricus, L. salivarius, L. kefir (L. caucasicus), L. yoghurti (L- helveticus), L. delbrueckii. Det är också dessa som används vid tillverkningen av mjölkprodukter så som yoghurt, fil, smör och ost.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) tillsammans med Världshälsoorganisationen (WHO) definierar probiotika som ”levande mikroorganismer som, när de administreras i adekvata mängder, ger en gynnsam hälsoeffekt”. [Wikipedia]
Till följd av användning av antibiotika, droger, överdriven alkoholkonsumtion, ohälsosam kost, exponering för toxiner eller sjukdom kan de hälsovådliga bakterierna öka i antal och därmed slå ut de goda bakterierna. Vår tarmflora kan även störas av stress, åldrande och till och med användning av antibakteriella tvålar.
Enligt forskare uppmuntrar probiotika utvecklingen av goda bakterier i våra tarmar. Dessa goda bakterier gynnar tarmfloran genom att fästa på tarmens slemhinna. Eftersom de nu tar dessa bindningsställen i anspråk så reduceras risken att andra, mindre gynnsamma bakterier tar fäste. De konkurrerar helt enkelt om såväl näring som fysiskt utrymme. Även om probiotika inte tycks kunna ersätta de onda bakterierna så kan dessa kolonier understödja vår organisms arbete att på naturlig väg återhämta sig. De probiotiska bakterierna har också en bevisat balanserande effekt på immunsystemet och underlättar både nedbrytning och upptag av födan.
Kort sammanfattat:
När du förlorar goda bakterier i kroppen, till exempel efter en kur antibiotika, kan probiotika hjälpa till att återhämta och balansera upp den goda floran så att din kropp kan fortsätta fungerar optimalt.
Med dessa fakta på bordet är det viktigt att vi får i oss föda som innehåller hälsosamma bakterier, vilket i stor utsträckning innebär fermenterad (jäst) mat. På så sätt upprätthåller vi, via naturligt förekommande probiotika, god hälsa, starkt immunförsvar och minskar samtidigt mängden cancerogena och toxiska ämnen i tarmen.
Däremot, vid mer akuta fall så som rubbad tarmflora efter användning av antibiotika, torde enbart kosten i sig inte ha särskilt märkbar effekt. Åtminstone inte på kort sikt. När organismen och bakteriebalansen är försvagad (som t ex en konsekvens av läkemedelsanvändning) kan ett probiotikatillskott påverka tarmarna mer omgående.
Mjölkprodukter innehåller generellt sett störst mängd probiotika. Vi inkluderar här självklart inte sötade produkter utan endast yoghurt, surmjölk (här har man tillsatt en syrakultur) och andra jästa mjölkprodukter. Även surkål, saltgurka, oliver och surkål är källor till dessa goda bakterier.
Tar vi istället probiotika i form av tillskott bör vi intaga dessa strax innan vår måltid. Detta beror på att de probiotiska bakterierna överlever längre när PH-värdet i magen är som högst (under tiden vi äter) vilket förbättrar oddsen att de når tarmarna intakta. Överdriv inte mängden vatten du dricker innan din måltid utan se bara till att du enkelt kan svälja kapslarna.
I allmänhet anses livsmedel och kosttillskott innehållande probiotika vara ofarliga för de allra flesta av oss. Dock bör individer med problem relaterade till immunsystemet eller andra hälsobekymmer undvika att ta dem utan att först konsultera sin läkare. Det finns heller ingen mening med att personer, vars tarmar fungerar klanderfritt, börjar dricka probiotika –trots att detta är vanligt förekommande.
Är vi bekymmersfria och äter näringsriktigt finns det ingen anledning att falla för marknadsföring som gärna vill skapa ett problem vi inte ens själva visste att vi hade (som bara måste lösas!) till många gånger ganska tjocka prislappar.
Linda Ericson, Onlinecoach och verksamhetsansvarig på RCSN Fitness
