Därför går du inte ner (mer) i vikt

Många av oss har av sur erfarenhet tvingats möta det faktum att vår kropps setpoint, den så kallade trivselvikten, sällan överensstämmer med de siffror vi i själva verket känner oss tillfreds med, eller kanske till och med dagligdags sliter för att få se vid nästa invägning. Kort sammanfattat kan sägas att vår setpoint är den vikt vår kropp, som ett resultat av flertalet genetiska komponenter, ständigt strävar efter att upprätthålla eller återgå till. Detta är en bidragande orsak till att ens den tuffaste och mest verksamma diet så lätt slutar med att vi drar en djup, uppgiven suck då vi förr eller senare finner oss själva vid vår ursprungliga vikt igen.

Som i fallet med muskelbyggnad är själva fundamentet vad gäller viktnedgång och fettförlust en ständig kamp om att kringgå organismens komfortzon. Matematiken är i det här avseendet simpel och den går väldigt förenklat ut på att vi behöver förbruka fler kalorier än vad vi konsumerar. Detta är de allra flesta av oss överens om. Det är dock inte helt ovanligt att man hör många beklaga sig över utebliven viktnedgång trots att man provat ”precis allt”, trots att systemet i teorin är helt vattentätt och det faktum att 2+2 alltid blir 4, hur man än vrider och vänder på det.

Så, varför går vi inte ned (mer) i vikt?
Det finns antagligen lika många anledningar till ineffektivt dietande som det finns dietande individer. Låt oss dock stanna vid de vanligaste orsakerna till att vår fettförbränning tycks gå i stå.

Överdriven stress

Sambandet mellan stress och övervikt har många gånger inte bara påvisats utan också bevisats. Detta är en av huvudorsakerna till att vi misslyckas med att bli av med onödiga kilon oavsett hur vår fysiska meritlista ser ut. Har det kommit till en viss gräns är det av ringa betydelse hur regelbundet vi än tränar om vi samtidigt tvingar vår kropp att hantera en orimlig mängd stress.
Innan vi tar oss an den negativa inverkan detta har på vår hormonella balans kan vi konstatera att stress går att länka till andra, i vardagen mer konkreta påföljder som dessvärre ganska effektivt sluter cirkeln av stress – viktuppgång – stress – ytterligare viktuppgång.

När vi är stressade är vi mer benägna att ta impulsiva och många gånger ganska omdömeslösa beslut då vår hjärna är upptagen med att lösa andra uppgifter. Det är bland annat på grund av detta som vi inte bör handla mat när vi är stressade och/eller hungriga i och med att vår kropp söker snabb tillfredsställelse, ofta i form av sockriga energikickar. Eller så kanske vi helt glömmer bort att äta under dagen och detta får som trolig följd att vi känner oss nödgade att kompensera detta senare under kvällen. Kom ihåg att även om maten objektivt sett är nyttig, så räknas alltid kalorierna.

Kortisol
Kortisol är ett hormon som produceras i binjurarna och har fått sitt smeknamn ”stresshormonet” då det frisätts när vi exponerar vår kropp för stress eller konsumerar sådant som höjer vårt blodsocker. Långvarigt påslag av nämnda hormon kan leda inte bara till avstannad viktnedgång utan också till att vi lägger på oss ännu mer.
Bland annat träning har stressreducerande (kortisoldämpande) effekter men också något så trevligt som att skratta har märkbart positiv inverkan på vår hormonproduktion.

Insulin
Frisättningen av insulin ökar när vi konsumerar livsmedel innehållande mycket socker och snabba kolhydrater. För höga insullinnivåer bidrar i förlängningen till att kroppen lättare lagrar fett, varför vår kosthållning bör vara fokuserad på att skapa en så bra blodsockerkurva som möjligt via hälsosamma insulinnivåer.

Vitaminer och mineraler
Bättra på friskfaktorn och därigenom viktkontrollen via ett stadigt intag av vitaminer och mineraler. Se till att dessa kommer från så naturliga källor som möjligt som färsk frukt och grönsaker. På grund av dess höga sockerhalt bör vi dock vara något återhållsamma i vår fruktkonsumtion. Med andra ord, håll i beaktning att även om du pressar din egen juice är risken överhängande att den innehåller, om inte lika mycket som i de färdigpaketerade, så åtminstone en ansenlig mängd socker.
Nötter och frön är också självskrivna i en såväl hälsosam som viktmedveten diet. En näve (modell mindre) av dessa kan med fördel agera bromskloss när vi inte har något val annat än att handla hungriga och därmed hjälpa oss att ta mer genomtänkta beslut. Eller i andra situationer då vi är i behov av snabb energi utan överdriven mängd socker.

Ändra dina vanor – en efter en
Kroppens trivselvikt i all ära men också våra vanor spelar en avgörande roll i misslyckat dietande, eller rättare sagt upprätthållandet av resultaten vi uppnått via framgångsrikt dietande. Kanske betraktar vi detta som ett fullbordat projekt, ett slags bock på checklistan, och anser oss därmed senare gå fria. Både vad gäller de hälsosamma strukturer vi skapat på matfronten och den träningsrutin vi tidigare hållit slaviskt. Märker vi att vi tenderar att jojobanta, att vi ena månaden satsar allt för att månaden efter ledsna fullkomligt, är detta antagligen ingenting för oss. Istället bör vi då identifiera våra dåliga vanor och ändra dessa, en efter en, utan att chockartat kasta omkull hela livsmönstret varannan eller var tredje månad.
Konkreta exempel på detta kan vara att vi slutar dricka våra kalorier (byt ut läsk mot citronvatten) eller att vi stänger av TV:n när vi äter så att vi faktiskt uppmärksammar det vi har på tallriken. På så sätt undviker vi lättare att att äta för snabbt och för mycket.

Bristfällig sömn
Sömnen är vital för vårt såväl fysiska som mentala tilstånd och kronisk brist på denna bidrar till att vår energiförbrukning sänks. På grund av detta räknas sömnbrist till en av de största riskfaktorerna för att utveckla just övervikt och fetma.

Försök inte att bygga Rom på en dag utan se istället över dina rutiner, både i vardagen och på kostfronten. Och återigen, oavsett i vilken form du intar dina kalorier så räknas de alltid.