Oavsett om du bett om det eller inte kommer du att få din beskärda del goda råd, dessa tips från coachen som inte alltid står till din fysiks tjänst utan påfallande ofta är mer av något slags demonstration av den självutnämnda coachens kunskap och erfarenhet.
Han uppfyller alla kriterier för att passa in i mallen ”gymsnubbe”: Hakan bestämt framsjukten, skuldrorna hårt sammanspända och ryggraden i en svank som skulle kunna göra varenda kiropraktor upprörd. Hans diet består uteslutande av proteinpulver och bältet bär han notoriskt trots att ingen någonsin sett honom vid squatracket. Denna man är bara en av gymmets alla stereotyper och för någon som mätt i antal gymtimmar inte ännu blivit torr bakom öronen finns det precis lika många minor att kliva på som det finns så kallade experter. Det gäller inte bara gymmet utan också internet som står redo att leverera den ena sanningen efter den andra.
Frågan är: Vem ska man egentligen lyssna på? Människor som inte bara tränar utan också instruerar fel finns på varje gym. Det är oproportionerliga vikter, bristfällig teknik, närmast påhittade dieter och namn på träningsupplägg man knappt kan uttala. Eller tjejer som antingen själva avråder eller av andra avråds att lyfta ”för tungt” så att de inte ”blir sådär bulkiga” och istället stannar vid att både vara och känna sig medelmåttiga.
Ja, vem ska man egentligen lyssna på? Det finns självklart inga universalsvar ens i byggarvärlden, ingen knapp vi kan trycka på för att se hypertrofin fullkomligt blomstra. Vi är olika långa, har olika benstruktur, olika känsliga senor och leder, erfarenhet eller brist av densamma. Oavsett var vi befinner oss på de olika skalorna är det viktigt att vi vågar ta till oss ny information och vara ödmjuka inför andra perspektiv för att vi ska uppnå progression och därigenom kunna åtnjuta resultat av vår träning.
Visst är det så att det ska kännas att du tränar och att det dagen efter gärna får dra lite extra i muskulaturen så att det är uppenbart att vi gjort något rätt, men att riskera leder, senor och skelett är inte coolt ens i en hashtag.
Fall inte för stereotyperna
Kunskap går inte alltid att mäta i antal följare på sociala medier eller uppladdningsfrekvens av svettiga gymselfies. Självklart kan du få ett begrepp om personens popularitet och därmed en ledtråd till vederbörandes meritlista, men vissa gånger bör du helt enkelt dra öronen åt dig när det inte är mycket mer än en strid ström flexade biceps eller ett par pumpade gluteus. Hur trevligt det än kan vara att titta på är detta troligtvis ingen profil du kommer att utvecklas av att följa, och är du seriös med att utvecklas ska du vara petig med vad du omger dig av.
Eller vandrande memer iförda något som snarare påminner om en näsduk än ett faktiskt träningslinne, idisslande uttryck som No pain – No gain eller Pain is just weakness leaving the body innan de frenetiskt kastar upp 25-kiloshantlarna i någon form av helkroppscurl. I första hand till handledernas förtret, naturligtvis. Och visst är det så att det ska kännas att du tränar och att det dagen efter gärna får dra lite extra i muskulaturen så att det är uppenbart att vi gjort något rätt, men att riskera leder, senor och skelett är inte coolt ens i en hashtag.
Välj rätt tränare – lär dig att urskilja proffsen
Låt säga att du är ute efter att anlita en personlig tränare, antingen på hobbybasis eller i syfte att tävla. Ett första steg till att skilja proffsen från de som endast är nöjda med sitt diplom är att se vem som är uppenbart passionerad i sitt arbete, och då främst i sin kontakt med klienten. För att överhuvudtaget kunna bli proffs, oavsett vilket yrkesområde vi är aktiva inom, är att vi älskar det vi gör. En tränare som älskar sitt jobb syns på långt håll. En bra tränare ser också klientens prestationer som sina egna och detta genomsyrar hela relationen.
Om det är möjligt, studera först hur han eller hon tar sig an sina klienter, hur samtalsklimatet och stämningen är, samt vad som går att utläsa i klientens minspel efter avslutad session. Mängden svett och flås behöver inte nödvändigtvis vara en indikation på ett verksamt och utvecklande träningspass.
Stick till med några frågor, be om snabba tips. Mottager du svar på dessa (utan efterföljande faktura) kan du antagligen tolka det som ett genuint träningsintresse och det är precis en sådan du vill anförtro din egen fysik till.
Kom ihåg:
En bra idrottare behöver inte nödvändigtvis
vara en bra tränare!
Var uppmärksam på vem som höjer dig
Det spelar ingen roll om vi talar om en professionell tränare, mentor eller träningskompis – den som bidrar till att din kompetensnivå, kvalitet och fysiska prestanda höjs är din go to guy. Ofta resonerar man på så vis att ju äldre, desto mer erfaren, men det finns naturligtvis undantag även här som bekräftar regeln. I synnerhet som entusiasm har en tendens att falna i takt med att åldern stiger.
En annan viktig aspekt är att se hur andra lyftare interagerar och kommunicerar med personen ifråga inne på gymmet. Respekt kommer inte gratis.
