Något som slår många av oss runt årsskiftet är alla lönnfeta löften om att nu j’vlar ska de minsann komma i form. Nu är det det slut på allt slarv med mat, bilringar, man boobs och istället dags för en riktig diet och styrketräning.
Dessvärre så håller det inte hela vägen för de flesta. Några kommer inte ens fram till att rycka i dörrhandtaget till gymmet. Andra kommer en bit på vägen där de kanske har pushat på i 2-3 månader, skött kosten och haft ett bra träningsprogram. Resultat visar att de gått ner 5 pannor och minskat midjemåttet med 10-20 cm. Dock brister motivationen någonstans på vägen och plötsligt sitter de där med veckans tredje Milano pizza med pommes frites samt mustaschen full av kebabsås.
Men varför är det då så många som misslyckas i slutändan när de verkligen inte är nöjda med sin look och hälsosituation?
Skälen kan vara många. Det kan handla om ursäkter som: ”Jag ska bara gå ner i vikt innan jag köper gymkort”. Eller: ”Jag har det så stressigt på jobbet”… till att: ”Jag ska komma igång -nästa månad.”…… Yeah right!
Vi har hört det förut, och kommer höra det igen – vilket är trist. För majoriteten av dem mår bättre av träningskontinuitet där de är hälsosammare och snyggare. Men livet runt omkring i kombination med bristande disciplin och lathet raserar de nyvunna rutinerna.
Något som är viktigt att komma ihåg när det handlar om att komma i form är att se det som ett disciplinerat projekt på 4-5 månader, (fysiskt och mentalt).
Man ska heller inte underskatta människors förmåga att anpassa sig till nya situationer. Vi vet alla att det kan vara tungt att gå upp 4 timmar tidigare på morgonen för att jobba. Men efter en period vänjer vi oss. Då inser inser vi även att att produktiviteten ökar samt att välbefinnandet ofta höjs markant. Med andra ord har man lagt om rälsen för vad man prioriterar i livet helt enkelt.
Till slut släpper även känslan att motvilligt gå upp ur sängen och på samma sätt är det när det gäller att anpassa sig till att hålla rutiner på gymmet.
Ett annat exempel av vikten av disciplinen är grundskolan eller universitetet. Du gick dit – presterade – det var inte roligt alla gånger, men idag är du antagligen glad för alla nycklarna det gav dig. Eller när du pluggade till körkortet. Det tog sin tid och det var inte alltid superstimulerande att öva in trafikregler eller fickparkera – men till slut var kortet ditt.
Sammantaget bör man gräva djupare i sina ambitioner för att nå idealkroppen.
När man sedan kommit en bit på vägen infinner sig ett stadie i träningen där det till slut kommer kännas fel att inte gå och lyfta vikter och aktivera sig – en fas där träningen snarare känns som en gåva än en börda – och det är din förtjänst.
Nedkokat så har den disciplinära fasen har gett resultat – där gymmet blivit roligare och du har blivit starkare, musklerna blivit hårdare, samt att din omgivning ser dina resultat och börjar fråga dig om träningstips – du trivs bättre med dig själv helt enkelt, och Kebabsås-Bertil har fått ge vika för ditt nya jag.
Om du mot förmodan nu inte skulle gilla gymmet då har du i alla fall testat genom en riktig utvärdering. Men ge dig inte, pröva något annat istället. Till exempel kampsport som MMA, thaiboxning eller andra sporter som tennis. Eller testa gruppträning på gymmet. Sikta i alla fall på en aktivitet för att hålla god kondition och få in kardiovaskulär träning för din generella hälsa.
Samtidigt behöver du inte bli en total fitnessnerd om du inte vill. Man ska leva också – där man någon gång i veckan kan unna sig en burgare eller pizza. Men nyckeln är att det inte är favoriserat i den hela kostplanen.
Avslutningsvis behövs det lite klassisk svenskt jävlaranamma utan krusiduller eller ursäkter – gör det bara – bit i hårdare – och nå drömfysiken.
