Någonting gror i fitnessbranschen. För omkring 100 år sedan skiljde man inte mellan akrobatik, det vi i dag kallar kroppsviktsträning och muskelbygge och styrketräning med vikter. Med tiden skärmade vi av oss och försvann in i våra respektive nischer. Bodybuildern slutade vara lyftare. Akrobaten lämnade gymvärlden helt och hållet. Calisthenics blev en bestraffningsmodell för skolgympa och militärtjänstgöring. Efter en fas av renodling och isolering korsbefruktar disciplinerna nu åter varandra mer och mer. En stor del av bördan drogs av CrossFit som blandade styrka med kondition, lyftning med gymnastik och löpning.
Den nya tidens fenomen kallas The Movement Culture och verkar på ytan blanda gymnastik, dans, akrobatik och kampsport. När rörelsen är som sämst är den ett mischmasch av lösryckta delar, pagefrisyrer och pyjamasbyxor. Men den underliggande utvecklingen går inte att stoppa. Och varför skulle man vilja det? CrossFit är här för att stanna och styr otaliga atleter världen över mot högre nivå, bättre kvalitet, hårdare arbete och bättre resultat. Varför inte lyssna?
Det radikala med The Movement Culture är inte soppan av rörelser i sig, sådana mixar har kommit och gått tidigare. Det är ett paradigmskifte bort från förväntningar om snävt definierade resultat helt och hållet. Om att utföra vilken rörelse som helst, utan bakomliggande agenda, för rörelsens egen skull.
Det finns ett frö till en ytterst viktig insikt där. Att mitt i allt sammanbitet kämpande mot uppsatta mål och förväntade resultat, påminna sig själv om att behålla en strimma av uppmärksamhet som tar emot i stället för att sända ut. Ett förutsättningslöst utforskande som komplement till allt fokus på resultat och prestation. En oskyldig nyfikenhet. En lucka i vår rustning, där lite syre kan slinka in och möjliggöra fortsatt liv och utveckling. Och fortsatt glädje och tillfredsställelse inför det vi gör. Den påminnelsen finns där för oss alla, oavsett vilken gren av trädet vi till vardags tillhör.
Fundera på saken!
Anders Eriksson, chefredaktör BODY Magazine
