Listan kan göras lång över hälsofördelarna direkt eller indirekt kopplade till en aktiv livsstil, inte minst vad gäller uthållighet, prestationsförmåga, flexibilitet och välbefinnande i största allmänhet. Men även om regelbunden fysisk aktivitet gör oss starkare, rörligare och mer alerta finns det som alltid en baksida, och denna gång tar vi oss an ämnet muskelinflammation.
Muskelinflammation är en benämning som det strösslas något slarvigt med. Vi kommer inte vara sämre heller i denna artikel. Den korrekta termen är myosit (myo = muskel, myosit = muskelinflammation) och värt att notera är att muskelvärk sällan går att härleda till en faktisk inflammation. Oftast talar vi snarare om den mer klassiska träningsvärken som karakteriseras av en öm och svullen känsla i de muskler vi precis tränat. Detta är en normal och förväntad respons genom vilken organismen försöker läka och återställa den skadade vävnaden och reder vanligtvis ut sig inom 48 timmar. Återhämtningsperioden för muskelinflammation av allvarligare karaktär är dock väsentligt mer utdragen och kan, om den inte behandlas rätt, leda till reellt nedsatt muskelfunktion, muskelsvaghet, spridning av inflammationen och sedermera reducerad muskelvolym.
Faktisk myosit, det vill säga kronisk muskelinflammation, bör naturligtvis diagnostiseras och behandlas av behörig vårdpersonal. Detta görs ofta med kortison.
Inflammation i muskler och leder kan uppstå antingen akut, som en omedelbar reaktion på överanstränging eller trauma av något slags, eller utvecklas under en längre tid. Beroende på intensitet varierar också längden på det av nöd förestående träningsuppbrottet, men i normala fall varar det bara ett par dagar. Överansträngning är den vanligaste orsaken och smärtan är ofta belägen vid muskelsenans infästning eller i nära anslutning till en led, även om inflammationen kan uppstå och upplevas mitt i själva muskeln.
Vanliga symptom
– Smärta i den inflammerade muskeln och närliggande muskler och leder
– Smärta och ömhet som kraftigt förvärras vid rörelse
– Funktionsnedsättning i den inflammerade och kringliggande muskler
– Muskelsvaghet
– Inflammerad, svullen och röd hud
Den akuta inflammationens olika stadier
Som nyligen nämnt utgör inflammation organismens försvar, eller rättare sagt, immunsystements respons på skadad vävnad. Denna återhämtningsprocess går att dela in i tre olika faser.
Den initiala reaktionen är ofta svullnad. Som ett resultat av att blod ackumuleras i det drabbade området upplever vi svullnad, stelhet och förhöjd temperatur. I nästa steg agerar de vita blodkropparna (leukocyter) genom att ta sig till den angripna vävnaden i syfte att påbörja reparationsarbetet och därmed både avgränsa och se till att inflammationen inte sprids. Själva cellregenereringen understödjs slutligen av makrofager, vilka är celler som ingår i immunförsvaret, och dessa äter i praktiken upp bland annat bakterier.
Hur behandlas mildare muskelinflammation?
Förutsatt att vi inte har ådragit oss en reell muskelinflammation som fordrar expertis i form av sjukvårdspersonal och antiinflammatoriska läkemedel finns det vissa grepp vi kan ta till för att påskynda läkeprocessen.
Massage
Massage verkar i allmänhet avslappnande på stela (kontraherade) muskler, smärtreducerande och kan även hjälpa till att dämpa svullnader. Däremot, om du besöker en massör i syfte att komma tillrätta med inflammerade eller skadade muskler är det viktigt att massören i fråga är särskilt utbildad inom detta område.
Kyla
I ett akut skede kan kyla hjälpa dig att dämpa smärta och svullnad. Om du på grund av överansträngning eller felbelastning plötsligt skadar dig, eller om du befinner dig i inflammationens absoluta startskede, kan du med fördel kyla ned det drabbade området med hjälp av antingen en ispåse eller anpassad kräm som besitter kylande egenskaper. Viktigt att notera är dock att exponering för kyla bör begränsas både vad gäller tid och mängd för att undvika att istället åsamka skada på vävnaden.
Värme
Värme, till skillnad från kyla, understödjer blodflödet och inverkar därmed positivt på i huvudsak vävnadens elasticitet. Tack vare att värme också reducerar vätskeansamlingen (ödem) i det drabbade området kan det effektivt bidra till att dämpa inflammationen.
I övrigt används värme med goda resultat i syfte att behandla muskelskador rent generellt, till exempel sträckningar, stukningar och spasmer.
När är det säkert att träna?
När det är säkert att återgå till träning skiljer sig naturligtvis mellan de individuella fallen och kan därmed inte besvaras definitivt. Vi vet att inflammation är immunsystemets mekanism genom vilken det söker läka skada eller sjukdom, vilket innebär att inflammation inte är uteslutande negativt, hur otrevliga symptomen än kan upplevas. Däremot finns det inga positiva aspekter av kronisk inflammation, vilket kan bli resultatet av försummelse.
Summerat i simpla ordalag kan sägas att så länge muskeln är svullen och inflammerad bör aktivering av densamma hållas till ett minimum. Att hoppa på vikterna trots att organismen är fullt upptagen med att reparera och återställa muskler och leder kommer med största sannolikhet att leda till ytterligare svullnad och därmed förlängt träningsavbrott. När vi försummar kroppens signaler och envetet köttar vidare utan respekt för dess fysiologiska processer kommer vi till slut att försätta kroppen i ett läge där den helt enkelt inte längre står pall. I värsta fall leder detta till mer allvarliga medicinska tillstånd.
Å andra sidan, du känner din kropp bättre än någon annan. Om ditt mål inte är att öka i muskelvolym och explosiv styrka, utan snarare att hålla dig någotsånär i form, kan lågintensiv träning påbörjas något tidigare, en smärre svullnad till trots.
Och jag upprepar, muskelvärk går sällan att härleda till en faktisk inflammation. Upplever du smärta och obehag går detta ofta att vila bort.
