Torbjörn Hanson besvarar frågor om idrottsskador.
Utsliten i axeln?
Fråga: Jag är en pensionär på 60 år som har gymnastiserat och styrketränat i hela mitt liv. För tre år sedan fick jag ont i högra axeln. På lasarettet sade de efter röntgen att axeln var ”utsliten”. Jag skulle från och med nu leva med obehaget. En bekant tipsade mig om en kiropraktor som gjorde underverk! Han fick ordning på någon slags kotförskjutning och smärtorna var efter 3 år borta! Men en konstig känsla längs ut på pekfingret fick jag leva med. Jag råkade återigen ut för smärta efter ett tag men denna gång rättades det till med en gång av samme kiropraktor.
Vad kan jag göra för att slippa råka ut för denna förskjutning? Jag har blivit rekommenderad kalktabletter. Kan det hjälpa? Kan jag på något sätt hålla kotorna på plats genom träning?
Till sist: Varför orkar jag mera i bänkpress då jag går upp på skulderbladen?
Svar av Tobe: Personligen anser jag att diagnosen ”utsliten” är… ”utsliten”. Den används alltför ofta och i många fall felaktigt. Jag har sett många patienter med denna diagnos som läkt från sin skada. Det är viktigt att du som är så aktiv söker upp en läkare som är specialist på idrottsskador för att finna om din axelled är ”utsliten” eller artritisk.
Om du inte finner någon läkare, kiropraktor eller terapeut som är förstående vad gäller ditt behov av att idrotta, är det vanligt att bli bemött med råd som: ”Om du har så ont så låt bli att använda armen och undvik att idrotta.”
Det är ju inte precis det du vill höra. Många nöjer sig med detta råd, då en noggrannare undersökning och en annan behandlingsform kanske kunnat läka skadan.
Jag är glad att du inte gav upp utan sökte ytterligare hjälp hos kiropraktorn. Jag tror inte att din axel är ”utsliten”; eftersom manipulering och kotförskjutning helt avlägsnade dina smärtor. Att problemet kom tillbaka visar att orsaken inte är upphävd och för att undvika att skadan förvärras, kommer tillbaka igen och kanske slutligen leder till utslitningssyndrom, så måste man finna ”roten till det onda”.
Alla skador som denna är orsakade av en kronisk muskelspasm av små muskler mellan kotkropparna (sk spinal intrinsic muscles) och/eller en spasm i de större större skelettmusklerna i nacken, skuldran eller axelpartiet. En muskelspasm kan orsaka en inklämning av en nerv. Detta kan leda till strålningsvärk längs den irriterade nerven eller lokal smärta i t ex axeln. Muskelspasm i en av de små musklerna mellan kotkropparna med efterföljande inklämning av nervroten leder till sk nevropati, dvs en felfunktion av nerven med sensationer såsom smärta, värk, hyperkänslighet eller känselförlust mm längs med hela nerven.
De nerver som utspringer mellan kotorna i nacken sträcker sig längs hela armen ner till fingertopparna. Muskelspasm leder till muskelobalans. Denna obalans försämrar kroppshållningen, vilket ökar muskelspänningen. Detta skapar en ond cirkel. Flexibiliteten och cirkulationen försämras gradvis tills slutligen smärta försämrar rörligheten och inflammation är ett faktum. Muskel”förkortningar”/spasm utövar en ”mekanisk” stress på muskelfästen vilket kan leda till seninflammation likväl som senbristningar eller avslitningar. Förkortningar av muskler som löper över en led kan också öka trycket på ledkapseln vilket stör balansen och därmed skapar smärta eller värk i leden.
Dessa tillstånd med kronisk muskelspasm och försämrad cirkulation kan med tiden leda till degenerativa förändringar, artrit och sk utslitningsyndrom av ledbrosket och skelettet. En försämrad cirkulation pga muskelspasm eller ärrvävnad försämrar kroppens förmåga att reparera sig själv. Syre och näringsämnen som tillförs kroppsvävnaden via cirkulationen är de nödvändiga byggnadsstenarna som behövs för reparation av de skadade cellerna.
Den försämrade cirkulationen innebär också en ansamling av slaggprodukter, Lactic acid och gifter vilka skapar ett säte för inflammation, skada och sjukdom. Det är viktigt att veta att kotorna inte förskjuts av sig själva utan snarare ”dras” ur sitt rätta läge av en spasmisk muskel. Lösningen på problemet är att finna samtliga muskelspasmer och att försöka släppa dessa muskelspänningar med akupunktur eller triggerpunktsmassage, samt att finna ”orsaken” till denna spasm.
Om orsaken är ärrvävnad från ett tidigare trauma eller skada, så kan ett fåtal behandlingar vara allt som behövs. Om orsaken istället visar sig vara dålig kroppshållning vid användande/tränande av vissa muskler, felaktiga levnadsvanor eller emotionell stress, så måste dessa orsaker först lösas, annars kommer muskelspasmen att återkomma.
Kroppshållningsfel och obalans mellan muskler pga felträning kan upphävas med hjälp av stretching av de förkortade/spastiska musklerna, samt träning för de antagonistiska svaga musklerna. Du kan fråga din kiropraktor om råd angående detta. Han kan kanske även hjälpa dig att behandla muskelspasmer i samband med behandlingen. Om du inte lyckas lösa de underliggande muskelspasmerna så är det näst bästa alternativet att be din kiropraktor att ge dig en behandling varje eller varannan månad för att förhindra att din skada förvärras eller blir kronisk, vilket kanske kan hindra dig från att fortsätta ditt tränande.
Att du fortfarande har en sensation i pekfingertoppen indikerar att det fortfarande existerar en nervirritation.
Mig veterligen så har inte kalktabletter någon inverkan på ditt problem.
Anledningen till att du är starkare i bänkpress då du går upp på skulderbladen är att du då tippar bröstkorgen nedåt (som då du utför nedåtlutande bänkpress). Detta kommer att aktivera muskelfibrerna på den nedre delen av Pectoralis Major, vilket är den muskel som till största delen lyfter vikten i bänkpress. Pectoralis Majors översta del (en tredjedel) är mest aktiv vid pressmoment från ett plant läge medan den nedre delen (tvåtredjedelar) är mest aktiv vid nedåtlutande press. Detta gör att du är starkare i detta läge.
De flesta som styrketränar har också en bättre utvecklad nedre bröstmuskulatur och är relativt platta i den övre muskulaturen. Om du tränar mera uppåtlutande (sittande) pressövningar så kan du bli starkare när du ligger plant på hela ryggen under bänkpressutförandet.