Kortisol är det hormon som ofta omnäms ”stresshormon” och det är ur flera aspekter viktigt att vi strävar efter att uprätthålla dess normala nivåer. Det produceras i binjurarna (de organ som sitter på toppen av njurarna) och under dagen varierar mängden kortisol vi utsöndrar, men är som absolut högst på morgonen. Utsöndringen regleras av hypotalamus som är en region i hjärnan, samt hypofysen som är en endokrin körtel som sträcker sig från hypotalamus. Kortiosol är involverat i metabolismen av protein, fetter och kolhydrater.
Balans i kortisolutsöndring är inte bara en garanti för förbättrad känslomässig och psykisk hälsa, utan spelar också en stor roll i bekämpandet av inflammationer, blodtrycksreglering samt viktkontroll.
En bodybuilders mardröm
Har du någon märkt att oavsett hur nitiskt du sliter inne på gymmet och hur noga du än är med att följa kostplanen ändå till sista stavelsen, ändå står utan resultat? Upplever du att du snarare får pyspunka än det där hårt packade köttet kan det bero på att du till följd av oproportionerlig stress har skadligt höga nivåer kortisol. För seriösa bodybuilders är detta i allt väsentligt en mardröm då kortisol verkar muskelnedbrytande.
Kortisol frisätts som ett slags respons på stress, och träning är som bekant en form av stress om än för det mesta hälsosam. Under tyngre fysiskt aktivitet och även en stund efter avslutat träningspass är kortisolnivåerna förhöjda och detta är fullständigt normalt. Däremot, om vi överdrivet belastar binjurarna genom att utsätta dem för långvarig stress, det vill säga långvarigt hög kortisolutsöndring, kommer de till slut att förlora sin förmåga att frisätta den mängd kortisol som faktiskt behövs. Bland annat fenomenet överträning är ett resultat av denna oproportionerliga fysiologiska stress i kombination med undermålig återhämtning, men även psykisk stress på grund av alltför påfrestande mental eller känslomässig ansträngning kan ge samma utslag.
Övriga symtom på höga kortisolnivåer
Höga kortisolnivåer för med sig ett flertal otrevliga och många gånger nedslående biverkningar, i synnerhet om man investerar mycket tid och energi i att presentera en så fit version som möjligt av sig själv. Viktökning, och många gånger ganska häftig sådan, är en av de första indikationerna på att kortisolutsöndringen går på högvarv. Denna plötsliga fettinlagring sker också i huvudsak centralt på kroppen, det vill säga i form av visceralt fett, till vardags känt som bukfett.
Kroniskt förhöjd kortisolutsöndring ger ofta också upphov till psykisk ohälsa, nedstämdhet, oförklarlig gråtmildhet, yrsel och koncentrationssvårigheter. Höga nivåer kortisol rubbar nämligen serotonproduktionen. Och oavsett hur många timmar du än ackumulerar på sömnkontot känner du dig konstant orkeslös, i synnerhet på morgnarna.
Hyn kan orsaka försämras som en konsekvens av högt kortisol. Vår hys tillstånd är i många avseenden en reflektion av vår hälsa i allmänhet, så om du tragglar med hudåkommer som inte en kräm eller livsmedel i värden tycks kunna råda bot på, kan svaret mycket väl ligga i din hormonella (o)balans.
Brister i immunsystemet
Ett haltande immunsystem går också många gånger att sammankoppla med rubbningar åt ena eller andra hållet i kortisolustöndringen. Kroppens naturliga mekanismer som sköter bland annat självläkning slås helt enkelt av, vilket i praktiken innebär att vi lättare insjukningar och har svårare att bekämpa virus, med utdragna läkninsprocesser och allt vad det innebär.
Energinivåer och sömnstörningar
Cirkeln sluts ganska effektivt när vi har att göra med rubbningar i kortisolutsöndringen och sömnmönster. Med tiden leder sömnbrist till en ökning i mängden kortisol. Detta gäller inte bara utebliven sömn utan även regelbundna, om än korta, uppvaknanden kan leda till att hormonnivåerna höjs. Samtidigt, om vi lider av höga nivåer kortisol är en tämligen otippad biverkning sömnsvårigheter, och i synnerhet svårigheter att somna in.
Hur sänker vi kortisolnivåerna?
A och O i sammanhanget stavas stress. Det mest effektiva sättet att sänka kortisolnivåerna är helt enkelt att stressa av, eller åtminstone att försöka kontrollera den mängd stress man utsätter både kropp och psyke för. När vi hanterar stress i rimlig mängd och på adekvat sätt (viss stress är hälsosamt) bäddar vi också för att våra kroppsfunktioner i allmänhet funkar som de ska.
Först och främst är den stående medicinen mot i stort sett allt regelbunden träning, men märk väl på en nivå som din fysik faktiskt också kan svara för. Du bör också ägna dig åt avslappnande aktiviteter som till exempel andningsövningar, yoga, meditation eller vadhelst som ”floats your boat” och skapar en grundläggande känsla av harmoni. Dessutom bör du se till att skjuta till lite extra oxytocin, det hormon som utsöndras när vi omger oss av människor vi uppskattar, vid beröring och även vid varma temperaturer. Oxytocin och kortisol motverkar varandra.
Se till att ta hand om dig, så kommer både muskler och glädje på köpet.
Läs BODY (och tusentals andra magasin) för bara 9 kronor första månaden!
