Sista dagen att rösta så kanske på tiden att lägga ut lite bilder från tävlingen och beskriva min resa på riktigt!
För att sammanfatta denna resa för mig så har det varit relativt slitigt då jag framförallt jobbat mycket med att hitta en balans i det hela. För att behålla motivationen efter min satsning i somras har det handlat mycket om att hålla hela tanken på diet, träning och tävling roligt! Alla som tävlat eller gjort någon form av liknande satsning känner nog igen sig och vet att det inte är så lätt att känna sig motiverad nära inpå en avslutad "satsning".
Troligen måste man till en början tackla att man nästan helt ofrivilligt kan lägga på sig en 10 kg ca direkt efteråt. Visst är det väl ganska logiskt att kroppen efter att ha tampats med massa cardio samt låga energiintag samt blivit uttömd på både nödvändigt fett och vätska suger åt sig allt den så fort den får chansen! Detta är troligen inte lätt att handskas med för någon oavsett hur inställd man är på vad som kommer att ske men då måste man se till att hitta den där balansen och framförallt distansen till "behovet av att vara i bra form". För mig blev det också väldigt luddigt i målsättningen att med så kort som 5 mån kvar till tävling satsa på att få till en förändring i muskelmassa och samtidigt komma tillbaka i en ännu bättre form. Jag försökte hålla koll på både vikt och form samtidigt som jag litade på att Fredrik hade en bra tanke i det kostupplägg vi körde igång med. Och visst, formen blev snabbt märkbart bättre och vikten verkade snarare stiga konstigt nog! En riktigt härlig känsla då man stod inför konflikten att vilja komma till en grym form samtidigt som man ville få till en konkret förändring från där jag var i somras. Det fortsatte inte linjärt men i stort sett på samma väg och bara ca 2 mån innan tävling gjorde vi små justeringar i kosten för att med säkerhet komma ner i en riktigt bra tävlingsform. Jag fick också under denna period styra träningen en hel del efter diverse mindre problem med bl a en axel så träningen styrdes mycket av känslan och det blev inte fråga om särskilt tunga vikter… Strikt med mycket fokus på kontakt med den aktuella muskeln fick det bli och tillsammans med en strikt samt välkalkylerad kost blev resultatet riktigt bra.
Som jag tidigare nämnt var normalvikten innan tömning nu innan Luciapokalen hela 4,5 kg högre än inför sommarens bravader. Detta ser jag som min främsta prestation i denna tävling och en stor eloge ska också Fredrik Carlsson ha som mannen bakom uppläggen! Att jag sedan tömde ned mig hela 6,5 kg tömningsveckan får man väl se som en prestation i sig.
Poseringsträning som får hamna lite under den kategori som inte kändes alltför rolig efter sommaren försökte jag skapa en lagom distans till och såg till att nästan bara öva då jag kände för det. Vid dessa tillfällen fokuserade jag mycket på att hitta en bra förändringar mot det jag tidigare presterat och då inte bara nöta in det som redan fanns där! Här vill jag också slå ett slag för Fredrik som kom med små men ack så viktiga små justeringar! När jag nu i efterhand tittat på bilderna är jag i de allra flesta fall oerhört nöjd med just poseringen och den förbättring som skett!
Det hela har för mig verkligen handlat om att inte lägga för stor vikt vid någon del, som till exempel just posering, och skapa en onödig press och stress där, utan att istället försöka få helheten så bra som möjligt. Då är just en positiv känsla för alla detaljer det allra viktigaste! Trivs du inte så blir det inte bra!
Känslan på tävlingsdagen speglade också just precis det. Jag trivdes, kände mig nöjd, trygg, säker och kunde utan stress få till de sista förberedelserna och prestera så bra som möjligt utan någon nervositet överhuvudtaget egentligen! Kanske är det därför uppfattat mig som rutinerad med då ska tilläggas att det är framförallt detta jag jobbat med i 6 månader. Det har absolut inte varit lätt alla dagar men oerhört utvecklande på många plan! Jag vet att jag inte hade gjort denna resa för mig som person om det inte varit för Talangjakten och det kan jag inte tacka nog för!
Så med glimten i ögat och en underliggande ödmjukhet…
Rösta på mig, nu vet ni varför 😉
Tack för mig!
Adam
