Återigen har jag landat hemma efter en helt fantastisk tävling som även denna gång slutade på bästa möjliga vis!
När jag blickar tillbaka på det här året så är det en återkommande tanke som slår mig om & om igen:
”Vad hände?!”
Rent yrkes- & tävlingsmässigt kan jag knappast önska mig mer framgång än vad jag haft det här året. & då hade jag från början inte ens tänkt att tävla 2012!
Idag kan jag väl knappast påstå att jag ångrar mina beslut.:)
SM var som ett konstant lyckorus, jag mådde strålande från start till mål. Denna tävling blev lite tuffare när det endast var två veckor kvar till tävlingsdatumet…
En kraftig influensa slog ut mig totalt, gav mig 40graders feber, frossa, magsmärtor, värk i hela kroppen & konstanta toabesök. Detta höll i sig i dagar & som tillslut tvingade in mig på akuten…
Tester & utredningar under sex timmar gjorde oss knappast klokare så jag fick iaf åka hem & vila i min egen säng. Under 12dgr behöll jag knappt ngn mat, febern svängde från dag till dag & magsmärtorna gav aldrig med sig.:(
Jag klagar sällan & ger aldrig upp, men då var jag faktiskt nära att kasta in handduken…
Men som om ett mirakel börjar h-vetet vända just där & då. Timme för timme lyssnar jag på kroppen, gör allt vad den ber mig om gällande mat & vila (vilket jag i och för dig gjorde under hela dessa två veckor av sjd) & har bara en sak i huvet: jag ska upp på scen!
From onsdagen innan tävling börjar jag därmed en lång laddning av vatten, kolhydrater & extra salt som inte tar slut förrän jag kliver upp på scen på sön em. Hade jag inte kunnat fylla på med allt detta under så lång tid innan stage så hade jag antagligen lika gärna startat i en”flugviktsbyggarklass” med tanke på hur hård & torr jag var pga att jag inte fått behålla ngt alls under två veckors tid.
Väl ”On stage”, dagen D, när det väl gällde så prickade jag nog faktiskt (iaf enl mig själv) min hittills livs bästa form!
Jag är så OTROLIGT glad att jag inte gav upp, att jag kom iväg, att kroppen gav med sig, att allt slutade som det gjorde & ffa att jag fick dela detta med det helt fantastiska gäng människor som åkte med på denna resa!
& inte minst min älskade, älskade mor!
Det finns så många som jag vill tacka för hela den här tävlingshösten & jag har redan nämnt de flesta av er i mitt inlägg efter SM. Så av den anledningen så väljer jag att inte dra upp alla igen, för risken finns att ngn glöms bort & det vill jag inte!!
Men sammanfattningsvis ett STÖRSTA tack till mina sponsorer, min familj & bästa vänner, coacher, bollplank & förbundet, mitt underbara Svenska Team som jag reste med, arrangörer för tävlingen & inte minst alla ni som följt mig & puschat mig framåt under den här dieten!
TACK!!<3
Jag har dock fortfarande inte riktigt förstått vad som har hänt, frågan är om jag någonsin kommer göra det.
Jag bara ler just nu…:)
