Mycket sitter innanför pannbenet sägs det, & jag håller med fullt ut.
Men när det innanför pannbenet inte orkar längre el mår bra, ja då är styrkan slut när den är slut…
Många av er där ute har säkert redan förstått att allt inte är helt 100% i mitt liv just nu. Jag blir varm i hjärtat & tårögd av hur mycket omtanke det finns där ute bland er, även hos er som inte känner mig.<3
Att jag är där jag är idag, både i livet & träningen, handlar till 90% om min envishet & mitt psyke. Om jag VILL då KAN jag! Så är det bara…
Så psyket har oftast varit bossen över min kropp när det bla gäller min träning. Men ett smart psyke…man ska aldrig tvinga en utsliten, sjuk el skadad kropp att fortsätta. Där är jag inte dum.;)
MEN…
När man påverkas av saker som bryter ned ens mentala styrka till botten & det inte är något som man själv kan göra något åt…då är man inte stark, inte nån stans.:(
När min styrka inte finns att hämta inom mig, då känner jag mig minst & svagast på jorden.
Detta är vad som hänt nu. Jag står fullständigt maktlös & bara ser på när en av de jag älskar mest i livet bara blir svagare & svagare…
Det känns som om någon huggit av mina armar & ben & tvättat min hjärna med aceton, jag känner mig fullständigt tom & hjälplös.:(
Jag älskar dig av hela mitt hjärta & from i morgon finns jag vid din sida.
Allt kommer bli bra, det har jag bestämt!
<3
