Vad gör vi när det som känns som mest fel, egentligen är det som är som mest rätt? Vad menar hon nu tänker ni kanske då, och det jag syftar på är det som gäller för mig för dagen. Vilodag. Jag kan med handen på hjärtat erkänna att jag vekligen inte tycker om vilodagar, för mestadels pga att jag tycker att det är så otroligt roligt att styrketräna, få pressa mig själv och slita och utvecklas på gymmet. Därför tycker jag alltid att vilan för min del är det allra svåraste. Men som jag även beskriver, jag älskar att styrketräna, köra hårt på gymmet för att utvecklas. Och exakt där, utvecklingen, den kommer aldrig att ske om jag inte trotsar det jag tycker är jobbigt, i mitt fall vilan. Jag vet så väl i teorin hur otroligt viktig vilan och återhämtningen är, att vi i gymmet faktisk bryter ner och oss att det är i vilan och återhämtningen som vi bygger upp oss och även blir bättre och starkare och får en utveckling vilket vi strävar efter.
Alla har vi saker som vi tycker är jobbiga, många har precis samma bekymmer som jag, fast tvärt om. Dom kommer aldrig iväg till träningnen utan hamnar istället kvar hemma. Oavsett så handlar det om att skapa sig nya vanor. För mig känns det så fel många gånger att vila, vilket gör att jag faktiskt får tvinga mig till det ofrivilligt. Men för att jag vill ge min kropp de allra bästa förutsättningar och för att lyssna på kroppen i tid, så är det detta som gäller och genom att jag tar tag och trotsar det som är jobbigt så kommer det efter ett tag inte längre kännas lika frustrerande. Istället får jag försöka vända det och använda tiden till något annat, fokusera på allt annat än träningen och slappna av och ladda batterierna. Helt logiskt kan jag även träna ännu tyngre de andra dagarna för kroppen blir sliten när man tränar mycket och tungt. Så genom att vara taktisk och trots att min frustration över vilodagarna som ständigt infaller varje vecka så gäller det att lära sig tackla det, lyssna på kroppen och dess signaler för att kunna få all den utveckling som jag strävar efter hårt varje dag. Lika viktigt som det är att träna och äta rätt, lika viktigt är det att ge och acceptera den vila som kroppen behöver från dem tunga vikterna i gymmet. Annars kommer det sluta med att kroppen inte vill alls och säger ifrån och kanske till och med går sönder för att den aldrig får återhämtas ordentligt.
Även om det i mitt fall gäller att jag måste jobba med min acceptans till vilodagarnas värde så kanske många andra sitter i samma sits fast i andra fall. T.ex. Acceptera att träningen endast kan göras av dig själv och att ingenting kommer gratis. Men på det viset som jag mer och mer ju längre tiden går accepterar läget, vänder det istället från den positiva aspekten att det gynnar mig och min utveckling något enormt och att i längden är det detta som verkligen är det rätta. Oavsett hur fel det kan kännas i mitt huvud och med min vilja så gäller det att sakta ner tempot och återhämta kroppen. Det bästa av allt är att jag faktiskt känner dem stora skillnaden, att jag ser hur mycket bättre jag presterar på resterande pass under veckorna. Kroppen har sådan träningsvärk och musklerna säger verkligen ifrån att det är vilan dem vill ha. Lär dig tackla det som för dig känns jobbigt och försök att hitta en positivt sak med det som känns tungt. När du sen klarlagt vad det positiva är, lägg då endast energin till att fokusera på det och lägg det andra åt sidan så gott det går. Tillslut kommer kroppen att vänja sig, som vid allt annat som vi gör. Det gäller bara att låta det rätta gå före vad huvudet vill för stunden.
Ikväll blir det kär familjetid med en god middag och efterätt! Ta hand om er!
STYRKEKRAMAR FRÅN JENNY
