Känner att det är sååååå mycket som har hänt de senaste dagarna och jag har haft så lite tid att skriva om det. Helgen var verkligen fantastisk och en enormt häftig upplevelse.
Stämningen bland alla tävlande var också så jäkla skön, alla peppade vi varandra och hejade på varandra i alla momenten. Jag slutade alltså på en andraplats efter Ako Rahim. Vi siktade på dubbelt svenskt i topp och det lyckades vi ju med!!
Jag känner att jag har så mycket att skriva om det här så avvaktar med att skriva om det och tar det imorn istället.
Men passar på att berätta lite om dagens underliga händelse istället.
Dagen har väl flytit på som vanligt med jobb osv. Man är ju tillbaka till verkligheten väldigt fort 😛
Vi skulle träna sent så jag åkte hem efter jobbet och sov ett tag. Det var heeeelt underbart skönt!
Sen till gymmet där jag tränade lite frontböj och körde lite lätt benspark. Styrkan kändes faktiskt rätt bra och stegrade upp till att göra en enkelt tvåa på 150kg i frontböj. Rätt så okej såhär nära efter tävlingen kan jag tycka 🙂
Kollade igenom Robbans chins och dips inför helgens kommande tävling. Vi kollade även hans posering. Det kommer att bli jäkligt bra i helgen!!!
Hann även kolla igenom Bicepsmannens posering och fria program inför luciapokalen. Det börjar se jäkligt bra ut och det fria ser bara bättre och bättre ut det också! Peter är håååård 😀
Sen knallade vi ut från sats. Ställde oss som vanligt utanför och bubblade lite innan vi skiljdes åt.
Jag hann bara komma ett halvt kvarter dock… höll på att fixa lite med hörlurarna och musik för att ha när jag promenerade hem när jag hörde nån som pratade i telefon bakom mig som närmade sig i ett raskt tempo. Hör hur han avslutar samtalet precis bakom mig och i samma sekund ropar han efter mig. Jag kände direkt ett obehag och trodde i princip att han skulle försöka att råna mig!
Så var det inte… han visade upp brickan och det visade sig att det var en civilpolis. Han sa att han tyckte sig känna igen mig och undrade om jag var efterlyst?
Ehh…näää det är jag inte, svarade jag.
Är du säker på det frågade han…
Ja det är jag!
Så om vi kollar upp dig så hittar vi inget på dig menar du, frågade han?
Är han trög eller, tänkte jag men svarade: Nej det stämmer.
Han tog mitt leg, gav det till kollegan som började kolla upp mig.
Undertiden passade rånarpolisen på att fortsätta fråga mig en massa saker med en anklagande underton.
Han frågade vad jag gjort och jag svarade att jag tränat. Vart frågade han och jag pekade på sats som låg 50 meter bort.
På nåt sätt kom vi in på att jag varit iväg och tävlat.
Tror jag svarade tre gånger på vart det var och jag svarade Tallinn alla gångerna. Vet inte om han var ofokuserad eller bara inte lyssnade ordentligt på vad jag svarade.
Han förklarade sen igen att jag såg bekant ut och frågade om jag använde doping.
Nej det gör jag inte förklarade jag.
Okej så om du skulle behöva pissa nu skulle du klara dig menar du?
Ja det skulle jag.
Okej, men om vi skulle söka igenom ditt hem skulle vi hitta något olagligt då?!
Nej, en hel del kosttillskott hittar ni garanterat men ingenting olagligt!
Är du helt säker på det frågade han?!
Ja det är jag! Jag använder bara kosttillskott från Body Science och det är för tävlande atleter, så allting är lagligt och dopingfritt, förklarade jag.
Använder du bara kosttillskott från ett märke frågade han då.
Ja så är det?! Som om det skulle vara så konstigt?
Då började han fråga om jag brukade narkotika istället.
Ehh.. Nej såklart inte, jag dricker ju knappt!
Han fortsatte att ställa lite mer underliga och rätt fördomsfulla frågor innan hans kollega signalerade att han var färdig med att kolla upp mig. De snackade lite och sen kom de båda fram. Han stod och funderade lite, passade på att fråga igen om jag skulle klara ett pissprov?
Ja det skulle jag absolut!
Men om vi kommer hem till dig, hittar vi något olagligt då?!
Nej!! Som sagt en hel del kosttillskott men inget olagligt.
Jaha… ha en trevlig kväll då, så fick jag tillbaka mitt leg.
Tack svarade jag… Av nyfikenhet, varför stoppade ni mig?
Tyckte att du såg bekant ut, sen var det ju lite intressant att du tränade.
Okej.. Ha en trevlig kväll sa jag och gick hemåt…
Vet inte riktigt hur man ska ta den där situationen egentligen?! Alltså… för det första kan jag väl tycka att polisen kan undvika att springa ikapp en på det där sättet på en folktom gata så man tror att de ska råna en 😀
Men i övrigt var han bara en rätt obehaglig kille. Alltså han betedde sig inte alls som en polis.. eller i vart fall inte så som jag skulle vänta mig att en polis beter sig.
Det kändes också rätt olustigt eftersom det kändes som att de stod och övervägde att ta med mig in för ett urinprov och/eller söka igenom min lägenhet. Man kan ju fundera över vilka grunder de har när de överväger en sån sak egentligen?! Alltså jag går i vinterjacka och träningsbyxor på väg hem från gymmet en tisdagskväll vid tiotiden. Jag har ett prickfritt register. Jag förklarade även för honom att jag arbetar som projektledare inom larm och säkerhet så skulle jag ha en prick i mitt register skulle jag kunna arbeta med det jag gör. Han verkade iofs inte riktigt varken förstå eller bry sig om det.
Aja. Det var ju inte som att det var en så jättemärkvärdig händelse egentligen kanske. Men det är lustigt hur livet svänger ibland. Har haft en fantastisk helg, precis umgåtts med några av mina bästa vänner på gymmet och tränat. Och så står man där och blir förhörd av polisen efteråt när jag promenerade hemåt.
Kan man tycka att en ursäkt hade varit på sin plats? Något i stil med: "Vi måste ha misstagit oss och vi trodde att du var någon annan, ursäkta att vi besvärade dig ha en trevlig kväll."
Äh vad vet jag… Det är väl de som är proffs antar jag, men en lite olustig känsla har jag fortfarande kvar i vart fall.
Men imorn ska jag skriva om ett roligare ämne, nämligen VM 😀
